Lydnadsträning & skolstart för Harry!
30/10 2007
Idag har vi varit väldigt duktiga om jag får säga det själv, klocken 9.00 mötte vi upp med Johanna & Moa nere på bruksan för lite träning. Harry fick träna passivitet, vilket han fann mycket irriterande och pep nästan hela tiden. Först tittade vi på när Moa kommenderade Johanna & Viggo i linförighet och sedan läggande. De ska ju tävla i Finspång på lördag, så Johanna ville inte nöta för mycket. Sedan tränade Moa & Lucas rutan och apportering, kul att se ett så duktigt ekipage in action! Tänk om Yoggi kunde bli lika dulktig! Lille Oski var oxå med och låg väldigt snällt och titta på storebror innan han oxå fick visa vad han kan, väldigt duktig 7-månaders!
Fy f**n vad trist att bara sitta här!
Oski däremot har lärt sig att vänta på sin tur!
Moa's fina Lucas behöver inte ens sitta fast.
Efter lite fikapaus körde jag igång Yoggi, först körde vi lite linförighet och jag får verkligen jobba på att inte titta på honom!!! Men han vara ganska bra med och det största problemet nu är nog att han kommer en bit ifrån mig vid sidan... Sedan gjorde vi några inkallningar (varav han satte sig upp någon gång...), de flesta blev bra, en del sneda sättanden. Efter det gjorde vi några ställanden och lägganden, hyfsade allihop.
Jag bad Moa om hjälp med linförigheten och ställande/läggande, och medan hon jobbade klart med Oski så tog vi några hopp, vilket är typ det enda moment Yoggi gillar i lydnaden. Han fick ha en planka mer än vanligt så han fick hoppa upp sig lite, som det heter i hästvärlden. =) Även Annelie & Martin (från samma kennel som Lucas & Oscar) hade nu anslutit sig till vårat gäng, så mina hundar var helt klart minst och brunast! =)
Sedan kom Moa och hjälpte oss med ett linförighetsprogram och det gick återigen hyfsat, han kommer lite efter i en del helt-om och högersvängar, men godkänt. Sedan berättade jag hur han beter sig i läggande/ställande och bad Moa klura ut hur vi ska jobba bort det... Så vi körde ett läggande först och sedan körde vi precis som ett ställande, fast när Moa kommenderade så fortsatte vi bara gå och det gjorde vi ett par gånger, bra! Tack Moa!!!
Hela gänget; Yoggi & Harry närmast kameran, Annelie & Martin, Johanna & Viggo och sedan Moa och Lucas (Oscar utanför bild).
Sedan for vi vidare och åkte till Rusta & Migoos för lite nya inköp, träffade Sofie på Migoos och pratade ganska länge. Yoggi försökte byta ut lillebror mot en av de fina fåglarna, men det gick visst inget vidare, för den lille gynnaren var med i bilen hem oxå... Vi gjorde några riktigt fina inköp dock!
En dödskalle-tshirt åt lillebror, fin va?
Ny dyna till buren och en tuggtrasa! Storebror fick oxå en, men de ville bara ha varandras...
På kvällen var det dax för pirrig skolstart för Harry, så med minibitar kassler och ett gott humör for hela familjen till Söderköping! Vi körde fel och fick nya instruktioner via mobil av vår nya tränare; Anne Halling. Så samlades vi på en parkering och Harry's "klass" består av; Lena & Ebba (golden), Fatima & Aron (cockerspaniel) och sedan 2 labbesyskon vid namn Kharma (brun) & Malte (svart). Anne gick igenom vad vi skulle lära oss under kursen och Harry spatserade runt lite omkring mig i kopplet och stod och tittade mot Anne. Så demonstrerade hon "NEJ!", och hur vi skulle lära oss det, bara rakt ut i luften. Harry blev helt förstörd och bara slog ned sin lilla rumpa och grät över att någon använde så hårda ord när han faktiskt inte ens hade gjort något! Det såg ganska kul ut och alla skrattade länge åt att han satt där ganska nära Anne och bara pep uppskrämt! =)
Efter lite presentation gav vi oss av ned på en liten upplyst gräsplätt och vi fick genast bekänna färg. Vi körde gå i koppel runt alla andra och gå lös runt alla andra! Skiter väl jag i, sa Harry och rusade iväg i mörkret och lekte med alla de andra... Underbara lilla valp! Det var verkligen hemskt jobbigt att få honom att lyssna på mig när de andra valparna var mycket mer lockande! Helt slut! Sedan gjorde vi några inkallningar, både i koppel och lösa, det gick sådär, Harry såg inte mig i mörkret och blev därför lite förvirrad. Men, men, vi är alla barn i början och det är bara att träna, träna, träna!
Efter det gick vi upp till parkeringen igen och diskuterade lite mer. När alla andra hade åkt så frågade jag Anne och privatträning för apporteringen och då löste hon det på plats. Hon tog fram en vattenapport och ett skinn från en rävtass (jag som äääääääääälskar rävar! Typ inte alls, inte ens lite...) och lekte med honom, tillslut satt min älskade vovve med bara apporten i munnen och höll stadigt och lät Anne klappa honom på bringan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag tror nu att jag måste adoptera bort honom till henne, hon gjorde något som jag ALDRIG har lyckats med. Får se om det går nu, jag ska i alla fall till Myrorna och köpa rävboa!!!!!!!
Så duktiga vovvar var väldigt trötta i huvudet efter dagens aktiviteter och somnade snällt hemma!
Idag har vi varit väldigt duktiga om jag får säga det själv, klocken 9.00 mötte vi upp med Johanna & Moa nere på bruksan för lite träning. Harry fick träna passivitet, vilket han fann mycket irriterande och pep nästan hela tiden. Först tittade vi på när Moa kommenderade Johanna & Viggo i linförighet och sedan läggande. De ska ju tävla i Finspång på lördag, så Johanna ville inte nöta för mycket. Sedan tränade Moa & Lucas rutan och apportering, kul att se ett så duktigt ekipage in action! Tänk om Yoggi kunde bli lika dulktig! Lille Oski var oxå med och låg väldigt snällt och titta på storebror innan han oxå fick visa vad han kan, väldigt duktig 7-månaders!
Fy f**n vad trist att bara sitta här! Oski däremot har lärt sig att vänta på sin tur! Moa's fina Lucas behöver inte ens sitta fast.Efter lite fikapaus körde jag igång Yoggi, först körde vi lite linförighet och jag får verkligen jobba på att inte titta på honom!!! Men han vara ganska bra med och det största problemet nu är nog att han kommer en bit ifrån mig vid sidan... Sedan gjorde vi några inkallningar (varav han satte sig upp någon gång...), de flesta blev bra, en del sneda sättanden. Efter det gjorde vi några ställanden och lägganden, hyfsade allihop.
Jag bad Moa om hjälp med linförigheten och ställande/läggande, och medan hon jobbade klart med Oski så tog vi några hopp, vilket är typ det enda moment Yoggi gillar i lydnaden. Han fick ha en planka mer än vanligt så han fick hoppa upp sig lite, som det heter i hästvärlden. =) Även Annelie & Martin (från samma kennel som Lucas & Oscar) hade nu anslutit sig till vårat gäng, så mina hundar var helt klart minst och brunast! =)
Sedan kom Moa och hjälpte oss med ett linförighetsprogram och det gick återigen hyfsat, han kommer lite efter i en del helt-om och högersvängar, men godkänt. Sedan berättade jag hur han beter sig i läggande/ställande och bad Moa klura ut hur vi ska jobba bort det... Så vi körde ett läggande först och sedan körde vi precis som ett ställande, fast när Moa kommenderade så fortsatte vi bara gå och det gjorde vi ett par gånger, bra! Tack Moa!!!
Hela gänget; Yoggi & Harry närmast kameran, Annelie & Martin, Johanna & Viggo och sedan Moa och Lucas (Oscar utanför bild).Sedan for vi vidare och åkte till Rusta & Migoos för lite nya inköp, träffade Sofie på Migoos och pratade ganska länge. Yoggi försökte byta ut lillebror mot en av de fina fåglarna, men det gick visst inget vidare, för den lille gynnaren var med i bilen hem oxå... Vi gjorde några riktigt fina inköp dock!
En dödskalle-tshirt åt lillebror, fin va? Ny dyna till buren och en tuggtrasa! Storebror fick oxå en, men de ville bara ha varandras...På kvällen var det dax för pirrig skolstart för Harry, så med minibitar kassler och ett gott humör for hela familjen till Söderköping! Vi körde fel och fick nya instruktioner via mobil av vår nya tränare; Anne Halling. Så samlades vi på en parkering och Harry's "klass" består av; Lena & Ebba (golden), Fatima & Aron (cockerspaniel) och sedan 2 labbesyskon vid namn Kharma (brun) & Malte (svart). Anne gick igenom vad vi skulle lära oss under kursen och Harry spatserade runt lite omkring mig i kopplet och stod och tittade mot Anne. Så demonstrerade hon "NEJ!", och hur vi skulle lära oss det, bara rakt ut i luften. Harry blev helt förstörd och bara slog ned sin lilla rumpa och grät över att någon använde så hårda ord när han faktiskt inte ens hade gjort något! Det såg ganska kul ut och alla skrattade länge åt att han satt där ganska nära Anne och bara pep uppskrämt! =)
Efter lite presentation gav vi oss av ned på en liten upplyst gräsplätt och vi fick genast bekänna färg. Vi körde gå i koppel runt alla andra och gå lös runt alla andra! Skiter väl jag i, sa Harry och rusade iväg i mörkret och lekte med alla de andra... Underbara lilla valp! Det var verkligen hemskt jobbigt att få honom att lyssna på mig när de andra valparna var mycket mer lockande! Helt slut! Sedan gjorde vi några inkallningar, både i koppel och lösa, det gick sådär, Harry såg inte mig i mörkret och blev därför lite förvirrad. Men, men, vi är alla barn i början och det är bara att träna, träna, träna!
Efter det gick vi upp till parkeringen igen och diskuterade lite mer. När alla andra hade åkt så frågade jag Anne och privatträning för apporteringen och då löste hon det på plats. Hon tog fram en vattenapport och ett skinn från en rävtass (jag som äääääääääälskar rävar! Typ inte alls, inte ens lite...) och lekte med honom, tillslut satt min älskade vovve med bara apporten i munnen och höll stadigt och lät Anne klappa honom på bringan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag tror nu att jag måste adoptera bort honom till henne, hon gjorde något som jag ALDRIG har lyckats med. Får se om det går nu, jag ska i alla fall till Myrorna och köpa rävboa!!!!!!!
Så duktiga vovvar var väldigt trötta i huvudet efter dagens aktiviteter och somnade snällt hemma!
Prov-EFIT
29/10 2007
08.30 Lillen har tagit sovmorgon för första gången någonsin!
09.30 Kollar läget hos Johanna & Viggo
10.30 Yoggi och jag påväg ned till Strömmen på promenad.
11.30 På vår promenad träffade vi på husse som var ute och körde fina, gröna Katla!
12.30 Vissa av oss kan konsten att sova snyggt, andra inte...
13.30 Lunch framför TV:n, kollar på "Rome".
14.30 Lite mer sova...
15.30 Det värsta med att äta är disken efteråt...
16.30 Dags att plåga kroppen lite, tar racerbilen i mörkret!
17.30 Dax för Core på mitt 2:a hem; Friskis&Svettis
18.30 Maaat!
19.30 Slappa framför tv:n...
20.30 Spela lite nätpoker och göra av med mer pengar...
21.30 Alla mina favvopojkar på samma ställe!
22.30 Måste ju läsa och bli intelligent oxå! Go' natt!
08.30 Lillen har tagit sovmorgon för första gången någonsin!
09.30 Kollar läget hos Johanna & Viggo
10.30 Yoggi och jag påväg ned till Strömmen på promenad.
11.30 På vår promenad träffade vi på husse som var ute och körde fina, gröna Katla!
12.30 Vissa av oss kan konsten att sova snyggt, andra inte...
13.30 Lunch framför TV:n, kollar på "Rome".
14.30 Lite mer sova...
15.30 Det värsta med att äta är disken efteråt...
16.30 Dags att plåga kroppen lite, tar racerbilen i mörkret!
17.30 Dax för Core på mitt 2:a hem; Friskis&Svettis
18.30 Maaat!
19.30 Slappa framför tv:n...
20.30 Spela lite nätpoker och göra av med mer pengar...
21.30 Alla mina favvopojkar på samma ställe!
22.30 Måste ju läsa och bli intelligent oxå! Go' natt!
Helgen som gått...
28/10 2007
Efter trevlig middag med Viggo-flocken i fredagskväll, så hade vi lång tv-morron med "Star Wars"-maraton, sedan for jag ut till stallet för lite pyssel med Nunne. Sedan åt vi god middag och kollade på ännu mer Star Wars...
Idag for vi ut till Bjärka och hem till Jonas, Elin & Anton och hip-hop hönsen! Efter lite kaffe och fika var det dax att åka ut till vårat nya hem (förhoppningsvis) utanför Söderköping; Lilla Liljerum! Det låg så underbart och vovvarna var såååååååååå nöjda!!! Yoggi utsåg sig själv till "King of the Castle" och for runt ägorna med ett nöjt flin på läpparna! De tumlade runt bland löven utanför förstutrappen och rejsade runt gräsmattorna. Jag och Elin inspekterade och planerade, det är EN HEL DEL att göra kan jag säga... Men det känns som om vi har hittat rätt, plats för hundar, hästar, barn och ett bra liv. Får se vad pappas dom blir om 2 veckor, han kanske bara garvar och petar omkull huset =( Nej, positivt tänkande! Hoppas, hoppas, hoppas! Anton var supernöjd och utsåg Harry till sin hund och släpade runt på honom hela tiden.
Därefter åkte vi hem till dem igen och åt pizza, sedan for vi hem.
Fredrik bestämde sig för att vi inte orkade gå på Ki-Box idag, fyyyy! Så nu måste jag lägga i en riktigt hög växel med träningen kommande veckan...
På kvällen kom farbror Tompa och vi åt varma mackor och kollade på "Ensam Mamma Söker", nu ska vi mumsa morötter och kolla Beck!
Lite najsiga bilder från helgen kommer här!
Värsta gapet, min lille tiger!
Tittut!
Yoggi testar Anton's 4-hjuling.
Grabbarna är ju såååå söta ihop!
Efter trevlig middag med Viggo-flocken i fredagskväll, så hade vi lång tv-morron med "Star Wars"-maraton, sedan for jag ut till stallet för lite pyssel med Nunne. Sedan åt vi god middag och kollade på ännu mer Star Wars...
Idag for vi ut till Bjärka och hem till Jonas, Elin & Anton och hip-hop hönsen! Efter lite kaffe och fika var det dax att åka ut till vårat nya hem (förhoppningsvis) utanför Söderköping; Lilla Liljerum! Det låg så underbart och vovvarna var såååååååååå nöjda!!! Yoggi utsåg sig själv till "King of the Castle" och for runt ägorna med ett nöjt flin på läpparna! De tumlade runt bland löven utanför förstutrappen och rejsade runt gräsmattorna. Jag och Elin inspekterade och planerade, det är EN HEL DEL att göra kan jag säga... Men det känns som om vi har hittat rätt, plats för hundar, hästar, barn och ett bra liv. Får se vad pappas dom blir om 2 veckor, han kanske bara garvar och petar omkull huset =( Nej, positivt tänkande! Hoppas, hoppas, hoppas! Anton var supernöjd och utsåg Harry till sin hund och släpade runt på honom hela tiden.
Därefter åkte vi hem till dem igen och åt pizza, sedan for vi hem.
Fredrik bestämde sig för att vi inte orkade gå på Ki-Box idag, fyyyy! Så nu måste jag lägga i en riktigt hög växel med träningen kommande veckan...
På kvällen kom farbror Tompa och vi åt varma mackor och kollade på "Ensam Mamma Söker", nu ska vi mumsa morötter och kolla Beck!
Lite najsiga bilder från helgen kommer här!
Värsta gapet, min lille tiger! Tittut! Yoggi testar Anton's 4-hjuling. Grabbarna är ju såååå söta ihop!Harry's utmaning!
27/10 2007
Harry har blivit utmanad av sin storebror Yoggi!
Regler för utmaningen:
Varje utmanad hund ska skriva 6 underliga/konstiga fakta om sig själv på sin hemsida och samtidigt ange reglerna för leken. Sedan väljer man 6 nya hundar och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver man en kommentar i de utmanades gästbok för att de ska kolla in och läsa på ens egen hemsida för mer information.
1. Matte fick egentligen inte köpa en till hund för husse, inte förrän det var dags för hus. Men så såg matte min kull på nätet innan vi föddes och blev så till sig över min stamtavla att hon tjatade sig till mig.
2. Även J är en svår bokstav att komma på namn på, matte hade tänkt sig Johnny Cash, eftersom hon älskar hans musik. Men på Bombax hade de redan två förslag (vi var ju bara två grabbar...); Julius Caesar och Julio Iglesias. Eftersom matte har läst latin i några år så blev det Julius Caesar, vilket uttalas med K-ljud enligt klassikt latin.
3. Jag ville inte alls åka med matte när de kom och hämtade mig! Jag sprang direkt in under kökssoffan och VÄGRADE komma ut! Alla mina 5 syskon klättrade över henne, men inte jag. Hon blev jätteledsen och försökte byta valp!
4. Jag äääääääääääälskar min storebror Yoggi, jag kan titta på honom i timmar, han är så cool! Och alla jag har träffat älskar honom oxå, så jag vill bli som honom en dag!
5. Jag är egentligen en korsning mellan borderterrier och lejon! Min teknik med att smyga mig på brorsan kommer därifrån, man smyyyyger sakta fram, tittar de på en kollar man på något annat och sedan när man kommit tillräckligt nära: PANG! flyger man upp i nosen på dem!
6. Jag sover med gosedjur... I min sovlåda finns BRIO-kaninen och en mjuk elefant som matte har gett mig, fast hon egentligen inte vill att jag ska ha dem, för hon tycker att de är lite för fina. Så när jag biter dem för hårt eller nå't, så tar hon upp dem och lägger dem utanför! Taskigt!
Eftersom jag är så liten och inte har skaffat så många vänner, så får jag vara nöjd så.
Harry har blivit utmanad av sin storebror Yoggi!
Regler för utmaningen:
Varje utmanad hund ska skriva 6 underliga/konstiga fakta om sig själv på sin hemsida och samtidigt ange reglerna för leken. Sedan väljer man 6 nya hundar och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver man en kommentar i de utmanades gästbok för att de ska kolla in och läsa på ens egen hemsida för mer information.
1. Matte fick egentligen inte köpa en till hund för husse, inte förrän det var dags för hus. Men så såg matte min kull på nätet innan vi föddes och blev så till sig över min stamtavla att hon tjatade sig till mig.
2. Även J är en svår bokstav att komma på namn på, matte hade tänkt sig Johnny Cash, eftersom hon älskar hans musik. Men på Bombax hade de redan två förslag (vi var ju bara två grabbar...); Julius Caesar och Julio Iglesias. Eftersom matte har läst latin i några år så blev det Julius Caesar, vilket uttalas med K-ljud enligt klassikt latin.
3. Jag ville inte alls åka med matte när de kom och hämtade mig! Jag sprang direkt in under kökssoffan och VÄGRADE komma ut! Alla mina 5 syskon klättrade över henne, men inte jag. Hon blev jätteledsen och försökte byta valp!
4. Jag äääääääääääälskar min storebror Yoggi, jag kan titta på honom i timmar, han är så cool! Och alla jag har träffat älskar honom oxå, så jag vill bli som honom en dag!
5. Jag är egentligen en korsning mellan borderterrier och lejon! Min teknik med att smyga mig på brorsan kommer därifrån, man smyyyyger sakta fram, tittar de på en kollar man på något annat och sedan när man kommit tillräckligt nära: PANG! flyger man upp i nosen på dem!
6. Jag sover med gosedjur... I min sovlåda finns BRIO-kaninen och en mjuk elefant som matte har gett mig, fast hon egentligen inte vill att jag ska ha dem, för hon tycker att de är lite för fina. Så när jag biter dem för hårt eller nå't, så tar hon upp dem och lägger dem utanför! Taskigt!
Eftersom jag är så liten och inte har skaffat så många vänner, så får jag vara nöjd så.
Resterande fredag...
27/10 2007
Igår morse var vi med Fredrik uppe i Kättsätter när han skulle provköra en maskin och efter att ha motionerat vilde Bill (Harry) och stoppat in honom i Chevan, så bestämde jag mig för att träna lite med Yoggi. Började med lite linförighet, men det gick sådär tycker jag, han var inte med och tråkade sig i svängarna, knappt ens när jag småsprang runt med honom... Trist...
Sedan körde jag några inkallningar och det gick verkligen kanon!!! Vilken fart, och fina sättanden, mycket nöjd!
Efter det gjorde jag några ställanden och det gick oxå bra, svårt att få honom att inte sätta sig innan kommando, så fort jag står vid hans sida, så är det dags att sitta tycker han. Lydigt, men icke desto mindre fel...
Gjorde även ett läggande i det morgonvåta gräset och det var inga problem. Jag har däremot ett genomgående problem som jag måste jobba bort, vet inte hur. Jag tittar på honom, hela tiden!!! Vill verkligen försäkra mig om att han är kvar där. Under ett av ställandena så vet jag att jag inte tittade på honom och det kändes jätteotäckt! Han stod visserligen still där jag hade lämnat honom, men det var ingen bra känsla. Är bara rädd för att få avdrag om jag tittat för mycket på honom...
Sedan åkte vi vidare och upp till ett annat stort grönområde, där jag hittade ett "kampsnöre" i bilen och tog med mig ut, började med linförigheten. Det var inte samma hund! Han var alert och gjorde jättefina högersvängar och helt-om!!! Riktigt skojigt! Kastade även iväg den som belöning några gånger och det tyckte han var kul.
Efter det så gjorde jag några ställanden och direkt när jag kom tillbaka till honom så kastade jag iväg den innan han hann sätta sig, vet inte om det blir fel, med det kändes bra. Han är så himla snabb ned med baken annars!
Sist körde vi några inkallningar och av någon anledning fick jag för mig att trixa med hans fina fart och ingångar, så jag slängde iväg trasan bakom mig när han hade satt fart, då bytte han riktning och sprang på fel sida om mig, så jag gjorde inte det någon mer gång...
Mycket nöjd med dagens trännig!!! Ska nog försöka leka lite mer i linförigheten...
På kvällen var det dags för efterlängtad middag med Viggo-flocken! Hemma hos oss... Vilket betydde städning... Allas vår käre Wering kom på ett bättre sätt att dammsuga på, huruvida det var effektivt låter jag vara osagt, men fint blev det!
Städning á la F. Wering
Pojkarna var festfina inför kvällens besök!
Våra gäster var hungriga och min framförhållning är lika med 0, så vi spenderade störtsta delen av kvällen i köket och pratade och lagade mat. Fredrik fortsatte, sin vana trogen, att försöka ha ihjäl alla mixrar han kan och gav sig på frysta bär och glass med sin nya stavmixer tills den typ brann... Han döpte drinken till "Pinochet" och bjöd våra gäster med de inbjudande orden; "Han tog oxå död på några!", vilket kanske dämpade Danne's och Johanna's nöje med drinken...
Sedan var det förrätt, Skagentoast med crabsticks (vitfiskråvara med krabbsmak!), vilket Johanna och Wering var tvungna att föreviga på bild och det smakade verkligen gott, så jag hoppas att de kan återupprepa succén någon dag...
Mums!
Huvudrätten bestod av ostgratinerad kassler med champinjoner och vilt ris =), det var faktiskt ätbart, trots att jag hade gjort det! Tack mamma!
Efter att alla ätit sig nästan dåliga på maten och hundarna var kissade, så bänkade vi oss i vardagsrummet och där blev vi kvar i några timmar...
Hela gänget (- fotograf...) sitter i soffan och spelar...
... BUZZ!
Natti,natt!
Igår morse var vi med Fredrik uppe i Kättsätter när han skulle provköra en maskin och efter att ha motionerat vilde Bill (Harry) och stoppat in honom i Chevan, så bestämde jag mig för att träna lite med Yoggi. Började med lite linförighet, men det gick sådär tycker jag, han var inte med och tråkade sig i svängarna, knappt ens när jag småsprang runt med honom... Trist...
Sedan körde jag några inkallningar och det gick verkligen kanon!!! Vilken fart, och fina sättanden, mycket nöjd!
Efter det gjorde jag några ställanden och det gick oxå bra, svårt att få honom att inte sätta sig innan kommando, så fort jag står vid hans sida, så är det dags att sitta tycker han. Lydigt, men icke desto mindre fel...
Gjorde även ett läggande i det morgonvåta gräset och det var inga problem. Jag har däremot ett genomgående problem som jag måste jobba bort, vet inte hur. Jag tittar på honom, hela tiden!!! Vill verkligen försäkra mig om att han är kvar där. Under ett av ställandena så vet jag att jag inte tittade på honom och det kändes jätteotäckt! Han stod visserligen still där jag hade lämnat honom, men det var ingen bra känsla. Är bara rädd för att få avdrag om jag tittat för mycket på honom...
Sedan åkte vi vidare och upp till ett annat stort grönområde, där jag hittade ett "kampsnöre" i bilen och tog med mig ut, började med linförigheten. Det var inte samma hund! Han var alert och gjorde jättefina högersvängar och helt-om!!! Riktigt skojigt! Kastade även iväg den som belöning några gånger och det tyckte han var kul.
Efter det så gjorde jag några ställanden och direkt när jag kom tillbaka till honom så kastade jag iväg den innan han hann sätta sig, vet inte om det blir fel, med det kändes bra. Han är så himla snabb ned med baken annars!
Sist körde vi några inkallningar och av någon anledning fick jag för mig att trixa med hans fina fart och ingångar, så jag slängde iväg trasan bakom mig när han hade satt fart, då bytte han riktning och sprang på fel sida om mig, så jag gjorde inte det någon mer gång...
Mycket nöjd med dagens trännig!!! Ska nog försöka leka lite mer i linförigheten...
På kvällen var det dags för efterlängtad middag med Viggo-flocken! Hemma hos oss... Vilket betydde städning... Allas vår käre Wering kom på ett bättre sätt att dammsuga på, huruvida det var effektivt låter jag vara osagt, men fint blev det!
Städning á la F. Wering Pojkarna var festfina inför kvällens besök!Våra gäster var hungriga och min framförhållning är lika med 0, så vi spenderade störtsta delen av kvällen i köket och pratade och lagade mat. Fredrik fortsatte, sin vana trogen, att försöka ha ihjäl alla mixrar han kan och gav sig på frysta bär och glass med sin nya stavmixer tills den typ brann... Han döpte drinken till "Pinochet" och bjöd våra gäster med de inbjudande orden; "Han tog oxå död på några!", vilket kanske dämpade Danne's och Johanna's nöje med drinken...
Sedan var det förrätt, Skagentoast med crabsticks (vitfiskråvara med krabbsmak!), vilket Johanna och Wering var tvungna att föreviga på bild och det smakade verkligen gott, så jag hoppas att de kan återupprepa succén någon dag...
Mums!Huvudrätten bestod av ostgratinerad kassler med champinjoner och vilt ris =), det var faktiskt ätbart, trots att jag hade gjort det! Tack mamma!
Efter att alla ätit sig nästan dåliga på maten och hundarna var kissade, så bänkade vi oss i vardagsrummet och där blev vi kvar i några timmar...
Hela gänget (- fotograf...) sitter i soffan och spelar... ... BUZZ!Natti,natt!
Jag = stolt gudmor!
26/10 2007
Jag har blivit gudmor!!! I onsdagskväll blev min bästa vän, Marlon, mamma till en liten Oscar på ca 3 kg!!! Det är så underbart kul för henne och allt gick bra trots att det var 3 veckor för tidigt... Kanske tur det... Så nu kan min ängel inte vara med på Änglahoppet, vilket kommer bli katastrof! Hon är oersättlig!
Jag älskar dig Marlon och jag vet att du kommer att bli världens absolut bästa mamma! Hoppas vi ses snart!
Jag har blivit gudmor!!! I onsdagskväll blev min bästa vän, Marlon, mamma till en liten Oscar på ca 3 kg!!! Det är så underbart kul för henne och allt gick bra trots att det var 3 veckor för tidigt... Kanske tur det... Så nu kan min ängel inte vara med på Änglahoppet, vilket kommer bli katastrof! Hon är oersättlig!
Jag älskar dig Marlon och jag vet att du kommer att bli världens absolut bästa mamma! Hoppas vi ses snart!
Yoggi's utmaning!
25/10 2007
Yoggi har blivit utmanad av sin kompis Viggo,tyvärr har Yoggi inte så många kompisar, så han utmanar bara några stycken...
Regler för utmaningen:
Varje utmanad hund ska skriva 6 underliga/konstiga fakta om sig själv på sin hemsida och samtidigt ange reglerna för leken. Sedan väljer man 6 nya hundar och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver man en kommentar i de utmanades gästbok för att de ska kolla in och läsa på ens egen hemsida för mer information.
1. Det var ett fasligt sjå att komma på namn till mig, mina uppfödare hade redan haft några kullar på Y... Först skulle jag ha hetat Yahoo, men så hade matte läst Gulliver's Resor och i den boken är yahoo's inga trevliga varelser, så dåvarande husse tyckte Yoggi var bra. Sedan kom de på att jag skulle ha hetat Yoda, eftersom de älskar Star Wars, men då hade jag redan bestämt mig.
2. Jag tycker egentligen att lydnad är hyfsat kul, men det är så skoj att skrämma upp matte så hon tror att det ska gå jättedåligt, hehehe.
3. Alla tror att jag är elak mot andra hundar för att jag är så tuff, när jag egentligen är rädd. En svart mellanschnauzer som heter Ella anföll mig när jag var en liten, liten bebis och sedan dess tycker jag att det är bättre att bita först och fråga sedan!
4. Jag saknar min storebror Timmy varje dag! På den tiden var jag minst och fick bita i honom hela tiden, hänga i öronen och i halsen, han klagade aldrig! Nu är det jag som är storebror, det är inte alls lika kul...
5. Jag tycker egentligen att det är ganska kul att vara storebror, så när mamma inte ser leker jag med lillebrorsan och det är hejsan så kul! Han hinner ju inte ifatt, fast jag springer så sakta jag kan...
6. Jag hade inte särskilt ont i tassen längre när Harry kom till oss, men allt är tillåtet i krig och kärlek och hur tusen skulle jag annars fått någon uppmärksamhet?
Yoggi vill nu utmana;
Borderterriern Tom-Tom
Borderterriern Trazzel
Borderterriern Buddy
Lillebror Harry
Yoggi har blivit utmanad av sin kompis Viggo,tyvärr har Yoggi inte så många kompisar, så han utmanar bara några stycken...
Regler för utmaningen:
Varje utmanad hund ska skriva 6 underliga/konstiga fakta om sig själv på sin hemsida och samtidigt ange reglerna för leken. Sedan väljer man 6 nya hundar och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver man en kommentar i de utmanades gästbok för att de ska kolla in och läsa på ens egen hemsida för mer information.
1. Det var ett fasligt sjå att komma på namn till mig, mina uppfödare hade redan haft några kullar på Y... Först skulle jag ha hetat Yahoo, men så hade matte läst Gulliver's Resor och i den boken är yahoo's inga trevliga varelser, så dåvarande husse tyckte Yoggi var bra. Sedan kom de på att jag skulle ha hetat Yoda, eftersom de älskar Star Wars, men då hade jag redan bestämt mig.
2. Jag tycker egentligen att lydnad är hyfsat kul, men det är så skoj att skrämma upp matte så hon tror att det ska gå jättedåligt, hehehe.
3. Alla tror att jag är elak mot andra hundar för att jag är så tuff, när jag egentligen är rädd. En svart mellanschnauzer som heter Ella anföll mig när jag var en liten, liten bebis och sedan dess tycker jag att det är bättre att bita först och fråga sedan!
4. Jag saknar min storebror Timmy varje dag! På den tiden var jag minst och fick bita i honom hela tiden, hänga i öronen och i halsen, han klagade aldrig! Nu är det jag som är storebror, det är inte alls lika kul...
5. Jag tycker egentligen att det är ganska kul att vara storebror, så när mamma inte ser leker jag med lillebrorsan och det är hejsan så kul! Han hinner ju inte ifatt, fast jag springer så sakta jag kan...
6. Jag hade inte särskilt ont i tassen längre när Harry kom till oss, men allt är tillåtet i krig och kärlek och hur tusen skulle jag annars fått någon uppmärksamhet?
Yoggi vill nu utmana;
Borderterriern Tom-Tom
Borderterriern Trazzel
Borderterriern Buddy
Lillebror Harry
Jävla Folksam och duktig matte!
24/10 2007
Upp med tuppen och sedan drog vi iväg mot Johanna & Viggo. Jag hade kommit på den ursmarta idén att jag kunde bära Harry hela promenaden runt... Mindre bra grej, kan jag säga.. 1. Harry HATAR att bli buren! 2. Harry frös så han skakade 3. Det gör förbannat ont att gå med ena armen uppböjd så länge...
Så jag gjorde pannkaka av den idén på vägen dit och vi stoppade in honom i hans bur hos Johanna istället, så fick de stora killarna gå på promenad. Det var först idag som jag insåg hur mycket jag har saknat våra långa promenader sedan Yoggi blev skadad! Visst, när man har varit ute och morgonkissat lillen och insett att det står rök ur munnen på en och man fryser som en tok, då vill man helst bara krypa tillbax under duntäcket och vakna någon annan dag. Men om man tar sig i kragen och faktiskt ger sig ut, så är det ju underbart!!! Norrköping är så himla vackert oxå, speciellt Folkparken och runt Strömmen, jag beordrar alla norrköpingsbor att ge sig ut i kylan och njuta! Vovvarna tyckte det var mycket skoj att komma ut, speciellt Yoggi som inte gått ordentliga promenader sedan han skadade sig. Jag har inte vågat eftersom han har hoppat på 3 ben emellanåt. Från och med nu är det morgonpromenader som gäller, förutom imorgon, för så har jag tävttstugan 7-12 och sedan ska jag på Step 12-13... Får vi se om jag överlever det...
Efter promenaden traskade vi intet ont anande hemåt, men vi blev överfallna av en skolklass som var ute och orienterade på Haga! Jag som ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLSKAR barn... De älskade i alla fall mina hundar, så lite vett måste de ju ha haft =) Harry var överlycklig och slängde sig i ansiktet på allihop som kom för nära, Yoggi var lite mer reserverad (mattes hund!) och satte sig lite utanför allt stoj. De barn som hade hundar hemma ville dock prata med honom oxå och då satt han snällt och lät sig klappas. Sedan ville han börja leka med sin lillebror, som enligt honom fick på tok för mycket uppmärksamhet! Så då sa jag till barnen att orientera vidare. Mina duktiga, duktiga vovvar!!!
Väl hemma placerades liten i hagen och Yoggi på soffan framför favvokanalen Animal Planet och sedan for jag ut till stallet. Den här bloggen ska egentligen inte handla om mitt hästintresse, men jag bara måste dela med mig en grej. Jag har ju hållit på med hästar sedan typ INNAN jag föddes och är ganska duktig på det jag gör, men idag fick jag en riktig aha!-upplevelse! Nunne var ledig igår och därför super-duper-mega-pigg, vilket är lagom kul med tanke på hur stor och stark han är! Efter en skritt-tur i skogen, gav vi oss ned på banan och där insåg jag hhur mycket jag har lärt mig av all träning med Yoggi! Jag har aldrig ens funderat på att det skulle kunna hjälpa mig där. Men jag tränade först skritt kortsidor och trav långsidor och om han inte stannade kvar i form så gjorde jag halt. Sedan körde jag skritt kortsidor och galopp långsidor, vilket är att be om trubbel på en häst som Nunne, såm lever för att få galoppera!!! Men jag gav mig inte, började han takta och dra iväg så gjorde jag halt och ryggade några steg, och slog han upp huvudet så blev det halt. Han var helt slut, trots att vi inte höll på länge eller hårt, men han fick verkligen TÄNKA och jag med! =) Duktig pålle!
Efter att ha klarat av en sen lunch så satte jag mig för att ta tag i lite telefonsamtal, det första till Folksam. Jag flyttade ju över Yoggi till Agria när Harry försäkrades, trodde jag i min enfald! När jag försökte tala om det för kvinnan på Folksam så sa hon bara at tjag inte kunde säga upp den förrän 1/7 2008!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Helt galet! Tack mamma för att du tvingade på mig den försäkringen bara för att du jobbade där för flera år sedan!!! Så säger hon: "Kom ihåg och höra av dig om du vill säga upp din försäkring sedan..." Om ett jävla år ja! Suck, vad korkat... Så jag var tyvärr så otrevlig att jag kastade på luren i örat på henne...
På Agria var de lite mer samarbetsvilliga och sa att det inte var något problem att säga upp den och hälsade mig hjärtligt välkommen åter i juli nästa år! Jag kommer, be sure!
Ikväll bär det av till Friskis för att plågas av Johanna Svensk i 1 timme, sedan hem til välförtjänt "Grey's Anatomy" och guacamole med nachos, smask!!!!
Hemma igen!
23/10 2007
Då var vi hemma igen efter en av våra många Norge-resor... Man skulle ju kunna tro att min kära mor kunde ta sig till Sverige någon gång, men icke... Vill man träffa henne får man minsann åka dit. Inget fel på Norge så, men det är låååååååååångt dit. Så lille Harry gav sig ut på långresa, 10 veckor gammal, 7 timmar i bilen klarade han galant med kisspaus och allt! Jag tror på att vänja dem vid det så tidigt som möjligt och han har verkligen tränat! Född och uppvuxen på Järvsö, vid 5 veckors ålder åkte han till Uppsala, sedan till Norrköping och nu till Norge. Stackars liten! =) Storebror är van bilresenär och visade hur det ska gå till, men var mäkta irriterad över att liten tog hans plats på golvet och han fick sätet...
Vi hade supertrevligt, synd bara att inte husse kunde följa med, men det kommer fler gånger. Vi gjorde inte mycket, åt och pratade mest. Var uppe på Starum och tittade på de stora hästarna, det tyckte Harry var lite läskigt, men han nosade på några snälla pållar i stallet. Det har ju Yoggi gjort tidigare med, han har inga problem med hästar, snarare för lite problem med dem! Han går gärna i bakhaserna på Nunne när vi är ute i skogen och rider...
Yoggi hälsar på Starums Saruman, påsken -07
På mammas stora inhägnade tomt hade de rally dagarna i ända. Om man observerar dem leka utan att de vet om det är det ganska kul, Harry är mer som ett lejon! Eftersom han inte har en chans att komma ikapp Yoggi i full språng, så smyger han fram och låtsas göra något helt annat. Sedan, när han är precis framför nosen på Yoggi, så flyger han upp med ett morrande och biter tag! Udda...
Sedan hjälpte de mamma att gräva upp lite i trädgården...
Trädgårdstjänst á la borderbröder =)
Pappa var ganska förtjust i Harry, men ingen kommer någonsin att ta Yoggi's plats i hans liv, de är verkligen så bra vänner och jag var snabb som satan fram med kameran när de vilade ut på bänken på altan! Jättefint kort tycker jag, ska kanske förstora upp och rama in det åt pappa i julklapp.
Yoggi & husse
Nu sitter jag hemma och planerar nästa års upptåg, vilket verkar vara lättare sagt än gjort. Jag har bestämt mig för att jag vill ställa i Visby i augusti och håller på och ordnar boende. Ringde pappa och frågade om han ville följa med, han tyckte jag var ute i lite väl god tid... hehehe, förstår inte vad han menar! Men det lär ju bli fullbokat annars, och jag har alltid velat se Gotland! Så nu gör jag som jag vill och sedan är det bäst för dem att de följer med! Om någon har förslag på bra, men inte svindyrt, boende på Gotland, trampa iväg till Gästboken och lämna förslag där!
Måste göra klart det förbaskade inlägget "Varför Border?" som jag av någon outgrundlig anledning gav mig in på! Helt hopplöst! Men, jag ska ta tag i det och allt annat som har stått på paus sedan jag åkte...
Då var vi hemma igen efter en av våra många Norge-resor... Man skulle ju kunna tro att min kära mor kunde ta sig till Sverige någon gång, men icke... Vill man träffa henne får man minsann åka dit. Inget fel på Norge så, men det är låååååååååångt dit. Så lille Harry gav sig ut på långresa, 10 veckor gammal, 7 timmar i bilen klarade han galant med kisspaus och allt! Jag tror på att vänja dem vid det så tidigt som möjligt och han har verkligen tränat! Född och uppvuxen på Järvsö, vid 5 veckors ålder åkte han till Uppsala, sedan till Norrköping och nu till Norge. Stackars liten! =) Storebror är van bilresenär och visade hur det ska gå till, men var mäkta irriterad över att liten tog hans plats på golvet och han fick sätet...
Vi hade supertrevligt, synd bara att inte husse kunde följa med, men det kommer fler gånger. Vi gjorde inte mycket, åt och pratade mest. Var uppe på Starum och tittade på de stora hästarna, det tyckte Harry var lite läskigt, men han nosade på några snälla pållar i stallet. Det har ju Yoggi gjort tidigare med, han har inga problem med hästar, snarare för lite problem med dem! Han går gärna i bakhaserna på Nunne när vi är ute i skogen och rider...
Yoggi hälsar på Starums Saruman, påsken -07På mammas stora inhägnade tomt hade de rally dagarna i ända. Om man observerar dem leka utan att de vet om det är det ganska kul, Harry är mer som ett lejon! Eftersom han inte har en chans att komma ikapp Yoggi i full språng, så smyger han fram och låtsas göra något helt annat. Sedan, när han är precis framför nosen på Yoggi, så flyger han upp med ett morrande och biter tag! Udda...
Sedan hjälpte de mamma att gräva upp lite i trädgården...
Trädgårdstjänst á la borderbröder =)Pappa var ganska förtjust i Harry, men ingen kommer någonsin att ta Yoggi's plats i hans liv, de är verkligen så bra vänner och jag var snabb som satan fram med kameran när de vilade ut på bänken på altan! Jättefint kort tycker jag, ska kanske förstora upp och rama in det åt pappa i julklapp.
Yoggi & husseNu sitter jag hemma och planerar nästa års upptåg, vilket verkar vara lättare sagt än gjort. Jag har bestämt mig för att jag vill ställa i Visby i augusti och håller på och ordnar boende. Ringde pappa och frågade om han ville följa med, han tyckte jag var ute i lite väl god tid... hehehe, förstår inte vad han menar! Men det lär ju bli fullbokat annars, och jag har alltid velat se Gotland! Så nu gör jag som jag vill och sedan är det bäst för dem att de följer med! Om någon har förslag på bra, men inte svindyrt, boende på Gotland, trampa iväg till Gästboken och lämna förslag där!
Måste göra klart det förbaskade inlägget "Varför Border?" som jag av någon outgrundlig anledning gav mig in på! Helt hopplöst! Men, jag ska ta tag i det och allt annat som har stått på paus sedan jag åkte...
Varför borderterrier?
16/10 2007
Då det inte händer så mycket i vårat liv, annat än att vi försöker lära oss stå ut med vår terrorist till valp, så började jag fundera lite på det här med raser och varför vi väljer den ras vi gör.
Jag har levt med hundar och hästar hela mitt liv, när jag föddes hade mamma & pappa en schäfer som hette Jack. Det var världens snällaste hund, mamma fick honom när hon jobbade på Strömsholm. En av hennes kompisar skulle åka bort ett tag och bad mamma passa honom, men när hon kom hem tyckte hon att Jack och mamma passade så bra ihop att han fick stanna kvar. Om mamma skulle rida en häst, så lade sig Jack i den boxen och låg där tills mamma kom tillbaka. De andra som jobbade i stallet försökte alltid lura med honom, men icke, det var bara mamma som gällde.
Efter att Jack dog mycket tragiskt så skaffade mina föräldrar en beardedcollie, varför? Fråga inte mig! Det är ju en renavlad vallhund och vad vi skulle med det till vet jag inte. Han fick inte tillräcklig stimulans hos oss, utan smet in i hagarna och försökte valla våra hästar och cyklar och bilar och allt! Tillslut insåg mor och far att det inte fanns någon annan utväg än att hitta ett nytt hem åt honom och han flyttade till en familj i Norrland där han spenderade dagarna med långpromenader och mycket aktivitet. Där levde han bra i många år.
Jag tycker det är synd när hundar måste byta hem, jag har alltid köpt dem med vissheten att de ska leva med mig i 10-15 år. Men den dagen man inte kan erbjuda sin hund det den behöver för att må bra, då måste man vara stark nog att släppa taget och hitta en bättre lösning. För att hunden förtjänar allt vi kan ge dem, de ger oss gränslös kärlek och ställer upp på allt vi ber dem om, det är det underbara med att ha hund. Tyvärr sitter alldeles för många hundar ensamma många timmar varje dag och får bara utlopp för sina behov när det passar ägarna. Skaffar vi hund får vår egen skull eller för att vi vet att vi kan ge den ett bra liv? Jag tycker det är grymt tragiskt när man ser annonser på typ Blocket och de säljer valpar som är några månader gamla. "Säljes p.g.a. allergi", "Då vi inte har den tid som krävs...", "P.g.a. tillökning i familjen kan vi inte ha kvar Dino, 6 månader...", visst det ligger säkert sanning bakom allt det där, men shit! Kan man inte tänka ett steg längre INNAN man köper hund??? Vet man inte att man tänker skaffa barn inom 10-15 år???!!! Mitt hjärta blöder varje gång jag läser de annonserna.
När jag fyllde 11 fick jag ett vykort där mamma hade skrivit: "Vov! Grattis på 11-års dagen, tyvärr hann jag inte komma i tid. Om jag är en dvärgschnauzer eller en borderterrier väljer du själv. Hoppas vi ses snart!" Jag blev överlycklig och lovade att titta på bägge raser innan jag bestämde mig... Hmm... Gick de verkligen på den lätta? Vi åkte till Kennel Jagdtmossen utanför Örebro, där vi möttes av en kull ursöta borderterriervalpar!!! Vi valde ut en liten, tjock hanvalp som kom att döpas till Jagdtmossen's Batman.
Men att det blev border avgjordes egentligen långt tidigare. Min käre far bodde granne med en familj i Mariefred och de hade en borderterrier vid namn Ernie. Varje kväll när pappa svängde upp med bilen så smet han från sitt hus för att springa över och leka med pappa! Så pappa hade ett gott öga till rasen långt innan Batte flyttade hem till oss.
Tyvärr var jag inte speciellt aktiv med Batte, vi gick typ valpkurs och en lydnadskurs, annars hade jag så fullt upp med alla mina hästar och skolan, så det fanns inte rum.
Han var pappas ögonsten och när Batte blev dålig lagom till pappas födelsedag 2003, så var hela vår familj i tårar. Vi tog bort honom, han var inte försäkrad och veterinärerna visste inte om han skulle bli bra igen eller inte. En av de få gånger jag sett min pappa gråta var när vi stod samlade runt bordet i undersökningsrummet för att ta farväl av en älskad familjemedlem!
Efter Batte ville jag först inte ha någon ny hund, utan jag och min dåvarande sambo ställde upp som jourhem åt en förening som tar hem spanska hittehundar; S.O.S-Spay our Strays. I juli åkte vi till Göteborg för att hämta Timmy. Det var den värsta hund jag hade träffat så långt! Han skällde konstant och sprang runt med en boll som han hysteriskt ville ha kastad åt sig, 30 kg, mager dalmatiner/grand danois korsning, med skavsår på armbågarna och runt halsen, ett brott på ryggraden och sned i höger bakben. Vi tog med oss honom hem och var helt inställda på att han skulle åka inom några veckor. Men han flyttade in i vår 1:a med sin yviga svans och sitt uppstressade beteende, en hund som aldrig fått bo kvar hos någon speciellt länge och han följde oss i haserna dygnet runt. livrädd för att älska och bli övergiven igen... Vi hade varit helt överrens om att en så stor hund inte hörde hemma i vår 120 säng, han skulle sova på soffan, punkt slut! Eller hur? Han blev sjuk efter att ha bott hos oss någon vecka och på nätterna låg han och gnydde på soffan eller ihopträngd i en av fåtöljerna! Så han kom upp i sängen och där stannade han! Efter det blev han en helt annan hund, han började öppna sig och vågade älska oss lite mer för varje dag. Han lärde sig att det inte var farligt att stanna kvar i ett annat rum, vi kom ju tillbaka varje gång. När SOS väl hade hittat ett nytt hem så ville vi inte skiljas från denna underbara varelse! På grund av att han hade hjärtmask så skänkte de honom till oss. Han var hunden från gatan som verkligen lärde sig att uppskatta livet inne i värmen med en familj. Han vägrade ligga på golvet i de 4 år vi hade honom, sa man åt honom att göra det så gnällde han tills man var nästintill döv! =) När han kom så stod han aldrig still om han skulle kissa eller skita, utan sprang samtidigt! Troligvis har folk kastat vatten eller sten efter honom nere i Spanien, där gatuhundar lever ett väldigt hårt liv. Men han lärde sig med tiden. Han var kastrerad och han vvar verkligen så snäll att det var löjligt. Han gillade inte att leka med andra hundar, han älskade människor, pinnar, PET-flaskor och annat man kan bära på. Han kom dock väldigt bra överrens med min häst Pajaz. Första gången de träffades var vi ute vid ridhuset och betade Pajaz och Timmy for runt som en skållad råtta utan att se sig för. Nosen i backen och svansen högt, till slut sprang han rakt in i Pajaz bakdel i full fart! Som tur var så var Pajaz det allra snällaste man kan tänka sig i hästväg ochhan vände sig bara om, tittade på Timmy och såg ut att tänka: "Vad sysslar du med din tokiga spanjor?". =) De blev sedan vana vid varandra, Timmy var alltid med lös när vi red ut i skogen, då njöt han som mest, när han fick springa fritt och hur fort han ville.
Timmy var verkligen en glad hund i hela sin kropp, från nos till svans! När han kom upp i normalvikt vägde han typ 40-45 kg och han kunde le! Nästan på kommando, han drog upp läpparna och "flinade", jättegulligt, men samtidigt var det många som missförstod honom och trodde han visade tänderna i aggression... Han gav oss 4 år av konstant kärlek och glädje.
Älskade Tut
När sedan pappa skulle fylla 70 i april 2005, två år efter Batte's död, så började jag och Mattias diskutera att köpa en ny hund. Då både han och jag var och är "stor-hunds-människor" så var vi inne på rottweiler eller am staff, men av någon anledning så fanns en irriterande liten röst i bakhuvudet som sa mig att vi borde titta på något mindre och jag ville ge min pappa en bra present. Så jag började föra in border i samtalen om ny hund, men Mattias var tveksam. Han var allergisk och han hade inte gillat Batte. Men som tur var (kan jag ju säga idag) så är jag van vid att få min vilja igenom och gav mig inte. Jag kontaktade flera olika kennlar, Jagdtmossen hade slutat med sin verksamhet, och fick bra svar från de flesta. När jag mailade Bombax hade jag inga förhoppningar om att de skulle låta mig köpa en valp, eftersom jag inte hade några vidare meriter och de är en stor kennel med massa bra hundar. Men jag fick svar från Monica ganska snart och vi var visst välkomna, men hon tyckte att vi skulle ta en uppfödare närmre oss, det var ju en bit mellan Borås och Uppsala. Men återigen så vägrade jag ge mig så lätt! Vi åkte upp och träffade henne och hon godkände oss. Tyvärr så fanns den aktuella kullen inte hemma, utan hon valde ut en av hanvalparna åt oss och sedan var det bara att vänta... Det var svårt att inte försäga sig till pappa, hans födelsedag hade redan varit, men jag ville ändå att det skulle bli en överraskning. Vi fick välja namn själva på valpen och Mattias tyckte att Yoggi var ett bra namn, i efterhand kom vi på att vi skulle ha sagt Yoda, eftersom vi båda älskar Star Wars, men Yoggi blev det!
CG och Monica skulle åka till England i juni 2005 och vi skulle få Yoggi en vecka tidigare, vi mötte upp i Jönköping, supernervöst! Så kom han till oss och Mattias hade lurat ned pappa från Stockholm för det här stora ögonblicket. På vägen hem ringde jag mamma och förvarnade, då hade pappa somnat på soffan!!! Typiskt... Men vi mög in i vardagsrummet med en valp med rosett om halsen och väckte pappa och satte Yoggi i knäet på honom. Så sa jag; "Grattis på 70-års dagen i efterskott, han är en försenad present!" och pappa blev naturligtvis helt ifrån sig, han kom inte på något att säga, bara satt där och strök den lille valpen över ryggen och var blank i ögonen... De älskar fortfarande varandra över allt annat! Tyvärr så ses de bara ca 2-3 dagar/månad, men vilka återföreningar!!!
Då det inte händer så mycket i vårat liv, annat än att vi försöker lära oss stå ut med vår terrorist till valp, så började jag fundera lite på det här med raser och varför vi väljer den ras vi gör.
Jag har levt med hundar och hästar hela mitt liv, när jag föddes hade mamma & pappa en schäfer som hette Jack. Det var världens snällaste hund, mamma fick honom när hon jobbade på Strömsholm. En av hennes kompisar skulle åka bort ett tag och bad mamma passa honom, men när hon kom hem tyckte hon att Jack och mamma passade så bra ihop att han fick stanna kvar. Om mamma skulle rida en häst, så lade sig Jack i den boxen och låg där tills mamma kom tillbaka. De andra som jobbade i stallet försökte alltid lura med honom, men icke, det var bara mamma som gällde.
Efter att Jack dog mycket tragiskt så skaffade mina föräldrar en beardedcollie, varför? Fråga inte mig! Det är ju en renavlad vallhund och vad vi skulle med det till vet jag inte. Han fick inte tillräcklig stimulans hos oss, utan smet in i hagarna och försökte valla våra hästar och cyklar och bilar och allt! Tillslut insåg mor och far att det inte fanns någon annan utväg än att hitta ett nytt hem åt honom och han flyttade till en familj i Norrland där han spenderade dagarna med långpromenader och mycket aktivitet. Där levde han bra i många år.
Jag tycker det är synd när hundar måste byta hem, jag har alltid köpt dem med vissheten att de ska leva med mig i 10-15 år. Men den dagen man inte kan erbjuda sin hund det den behöver för att må bra, då måste man vara stark nog att släppa taget och hitta en bättre lösning. För att hunden förtjänar allt vi kan ge dem, de ger oss gränslös kärlek och ställer upp på allt vi ber dem om, det är det underbara med att ha hund. Tyvärr sitter alldeles för många hundar ensamma många timmar varje dag och får bara utlopp för sina behov när det passar ägarna. Skaffar vi hund får vår egen skull eller för att vi vet att vi kan ge den ett bra liv? Jag tycker det är grymt tragiskt när man ser annonser på typ Blocket och de säljer valpar som är några månader gamla. "Säljes p.g.a. allergi", "Då vi inte har den tid som krävs...", "P.g.a. tillökning i familjen kan vi inte ha kvar Dino, 6 månader...", visst det ligger säkert sanning bakom allt det där, men shit! Kan man inte tänka ett steg längre INNAN man köper hund??? Vet man inte att man tänker skaffa barn inom 10-15 år???!!! Mitt hjärta blöder varje gång jag läser de annonserna.
När jag fyllde 11 fick jag ett vykort där mamma hade skrivit: "Vov! Grattis på 11-års dagen, tyvärr hann jag inte komma i tid. Om jag är en dvärgschnauzer eller en borderterrier väljer du själv. Hoppas vi ses snart!" Jag blev överlycklig och lovade att titta på bägge raser innan jag bestämde mig... Hmm... Gick de verkligen på den lätta? Vi åkte till Kennel Jagdtmossen utanför Örebro, där vi möttes av en kull ursöta borderterriervalpar!!! Vi valde ut en liten, tjock hanvalp som kom att döpas till Jagdtmossen's Batman.
Men att det blev border avgjordes egentligen långt tidigare. Min käre far bodde granne med en familj i Mariefred och de hade en borderterrier vid namn Ernie. Varje kväll när pappa svängde upp med bilen så smet han från sitt hus för att springa över och leka med pappa! Så pappa hade ett gott öga till rasen långt innan Batte flyttade hem till oss.
Tyvärr var jag inte speciellt aktiv med Batte, vi gick typ valpkurs och en lydnadskurs, annars hade jag så fullt upp med alla mina hästar och skolan, så det fanns inte rum.
Han var pappas ögonsten och när Batte blev dålig lagom till pappas födelsedag 2003, så var hela vår familj i tårar. Vi tog bort honom, han var inte försäkrad och veterinärerna visste inte om han skulle bli bra igen eller inte. En av de få gånger jag sett min pappa gråta var när vi stod samlade runt bordet i undersökningsrummet för att ta farväl av en älskad familjemedlem!
Efter Batte ville jag först inte ha någon ny hund, utan jag och min dåvarande sambo ställde upp som jourhem åt en förening som tar hem spanska hittehundar; S.O.S-Spay our Strays. I juli åkte vi till Göteborg för att hämta Timmy. Det var den värsta hund jag hade träffat så långt! Han skällde konstant och sprang runt med en boll som han hysteriskt ville ha kastad åt sig, 30 kg, mager dalmatiner/grand danois korsning, med skavsår på armbågarna och runt halsen, ett brott på ryggraden och sned i höger bakben. Vi tog med oss honom hem och var helt inställda på att han skulle åka inom några veckor. Men han flyttade in i vår 1:a med sin yviga svans och sitt uppstressade beteende, en hund som aldrig fått bo kvar hos någon speciellt länge och han följde oss i haserna dygnet runt. livrädd för att älska och bli övergiven igen... Vi hade varit helt överrens om att en så stor hund inte hörde hemma i vår 120 säng, han skulle sova på soffan, punkt slut! Eller hur? Han blev sjuk efter att ha bott hos oss någon vecka och på nätterna låg han och gnydde på soffan eller ihopträngd i en av fåtöljerna! Så han kom upp i sängen och där stannade han! Efter det blev han en helt annan hund, han började öppna sig och vågade älska oss lite mer för varje dag. Han lärde sig att det inte var farligt att stanna kvar i ett annat rum, vi kom ju tillbaka varje gång. När SOS väl hade hittat ett nytt hem så ville vi inte skiljas från denna underbara varelse! På grund av att han hade hjärtmask så skänkte de honom till oss. Han var hunden från gatan som verkligen lärde sig att uppskatta livet inne i värmen med en familj. Han vägrade ligga på golvet i de 4 år vi hade honom, sa man åt honom att göra det så gnällde han tills man var nästintill döv! =) När han kom så stod han aldrig still om han skulle kissa eller skita, utan sprang samtidigt! Troligvis har folk kastat vatten eller sten efter honom nere i Spanien, där gatuhundar lever ett väldigt hårt liv. Men han lärde sig med tiden. Han var kastrerad och han vvar verkligen så snäll att det var löjligt. Han gillade inte att leka med andra hundar, han älskade människor, pinnar, PET-flaskor och annat man kan bära på. Han kom dock väldigt bra överrens med min häst Pajaz. Första gången de träffades var vi ute vid ridhuset och betade Pajaz och Timmy for runt som en skållad råtta utan att se sig för. Nosen i backen och svansen högt, till slut sprang han rakt in i Pajaz bakdel i full fart! Som tur var så var Pajaz det allra snällaste man kan tänka sig i hästväg ochhan vände sig bara om, tittade på Timmy och såg ut att tänka: "Vad sysslar du med din tokiga spanjor?". =) De blev sedan vana vid varandra, Timmy var alltid med lös när vi red ut i skogen, då njöt han som mest, när han fick springa fritt och hur fort han ville.
Timmy var verkligen en glad hund i hela sin kropp, från nos till svans! När han kom upp i normalvikt vägde han typ 40-45 kg och han kunde le! Nästan på kommando, han drog upp läpparna och "flinade", jättegulligt, men samtidigt var det många som missförstod honom och trodde han visade tänderna i aggression... Han gav oss 4 år av konstant kärlek och glädje.
Älskade TutNär sedan pappa skulle fylla 70 i april 2005, två år efter Batte's död, så började jag och Mattias diskutera att köpa en ny hund. Då både han och jag var och är "stor-hunds-människor" så var vi inne på rottweiler eller am staff, men av någon anledning så fanns en irriterande liten röst i bakhuvudet som sa mig att vi borde titta på något mindre och jag ville ge min pappa en bra present. Så jag började föra in border i samtalen om ny hund, men Mattias var tveksam. Han var allergisk och han hade inte gillat Batte. Men som tur var (kan jag ju säga idag) så är jag van vid att få min vilja igenom och gav mig inte. Jag kontaktade flera olika kennlar, Jagdtmossen hade slutat med sin verksamhet, och fick bra svar från de flesta. När jag mailade Bombax hade jag inga förhoppningar om att de skulle låta mig köpa en valp, eftersom jag inte hade några vidare meriter och de är en stor kennel med massa bra hundar. Men jag fick svar från Monica ganska snart och vi var visst välkomna, men hon tyckte att vi skulle ta en uppfödare närmre oss, det var ju en bit mellan Borås och Uppsala. Men återigen så vägrade jag ge mig så lätt! Vi åkte upp och träffade henne och hon godkände oss. Tyvärr så fanns den aktuella kullen inte hemma, utan hon valde ut en av hanvalparna åt oss och sedan var det bara att vänta... Det var svårt att inte försäga sig till pappa, hans födelsedag hade redan varit, men jag ville ändå att det skulle bli en överraskning. Vi fick välja namn själva på valpen och Mattias tyckte att Yoggi var ett bra namn, i efterhand kom vi på att vi skulle ha sagt Yoda, eftersom vi båda älskar Star Wars, men Yoggi blev det!
CG och Monica skulle åka till England i juni 2005 och vi skulle få Yoggi en vecka tidigare, vi mötte upp i Jönköping, supernervöst! Så kom han till oss och Mattias hade lurat ned pappa från Stockholm för det här stora ögonblicket. På vägen hem ringde jag mamma och förvarnade, då hade pappa somnat på soffan!!! Typiskt... Men vi mög in i vardagsrummet med en valp med rosett om halsen och väckte pappa och satte Yoggi i knäet på honom. Så sa jag; "Grattis på 70-års dagen i efterskott, han är en försenad present!" och pappa blev naturligtvis helt ifrån sig, han kom inte på något att säga, bara satt där och strök den lille valpen över ryggen och var blank i ögonen... De älskar fortfarande varandra över allt annat! Tyvärr så ses de bara ca 2-3 dagar/månad, men vilka återföreningar!!!
Agilityavslutning
14/10 2007
Natten till idag spenderade Yoggi hos Fredrik's föräldrar för att få lite "alone-time" och bli bortskämd! Han har sovit i sängen, ätit lite chips och bara slappat. Det tyckte jag han var värd efter 1:a priset i Valdemarsvik! Lille Harry terrorist togs om hand av farbror Viggo och våra vänner Johanna & Danne. Stort tack till alla som såg till så att vi fick en kväll ute på stan som vi sent ska glömma.
Söndagen var det dock tidig uppgång igen, det var sista gången på agilityn, så vi hämtade Yoggi i Sörping och for till bruksan. Där var det redan full aktivitet i form av banbyggnad och först visade vår instruktör Lotten banan med sin bordercollie Jalle. Vilken energi!!! Sedan var det fika och banvandring, vilket jag har ganska stor erfarenhet av efter alla år som hoppryttare.Vi hade startnummer 6 och banan gick som följer:
Hinder, däck, hinder (sväng), slalom, bordet (sväng), hinder, hinder, öppen tunnel (sväng), hinder (sväng), platt tunnel, hinder, hinder, hinder.
Första vändan gick det inte alls bra! Han var seg och helvirrig (hoppade upp på öppna tunneln trots att han fick kommando i tid), det var säkert lika mycket mitt fel, vi har inte tränat på länge! Men som tur var så fick vi köra igen och då gick det mycket bättre. Fortfarande lite dålig fart, men dirigeringen gick mycket bättre. Slalomen fuskade han med båda gångerna, men vi har aldrig kört med så många pinnar förut. Platta tunneln och de 3 hindrena på rad gick som en dans! = )
Efter det for vi hem, för husse mådde inte jättebra...
I vår ska vi gå fortsättningskurs i agility, Yoggi gillar det verkligen! Mycket mer än lydnaden och jag tycker oxå att det har varit kul, lite för stor grupp bara. Vi ska försöka komma iväg på inofficiella tävlingar när det känns bra, är mest rädd att han far av planen och på någon... Går säkert lysande! Fortfarande sååååååååååååååå glad över lördagens 1:a pris!!!
Natten till idag spenderade Yoggi hos Fredrik's föräldrar för att få lite "alone-time" och bli bortskämd! Han har sovit i sängen, ätit lite chips och bara slappat. Det tyckte jag han var värd efter 1:a priset i Valdemarsvik! Lille Harry terrorist togs om hand av farbror Viggo och våra vänner Johanna & Danne. Stort tack till alla som såg till så att vi fick en kväll ute på stan som vi sent ska glömma.
Söndagen var det dock tidig uppgång igen, det var sista gången på agilityn, så vi hämtade Yoggi i Sörping och for till bruksan. Där var det redan full aktivitet i form av banbyggnad och först visade vår instruktör Lotten banan med sin bordercollie Jalle. Vilken energi!!! Sedan var det fika och banvandring, vilket jag har ganska stor erfarenhet av efter alla år som hoppryttare.Vi hade startnummer 6 och banan gick som följer:
Hinder, däck, hinder (sväng), slalom, bordet (sväng), hinder, hinder, öppen tunnel (sväng), hinder (sväng), platt tunnel, hinder, hinder, hinder.
Första vändan gick det inte alls bra! Han var seg och helvirrig (hoppade upp på öppna tunneln trots att han fick kommando i tid), det var säkert lika mycket mitt fel, vi har inte tränat på länge! Men som tur var så fick vi köra igen och då gick det mycket bättre. Fortfarande lite dålig fart, men dirigeringen gick mycket bättre. Slalomen fuskade han med båda gångerna, men vi har aldrig kört med så många pinnar förut. Platta tunneln och de 3 hindrena på rad gick som en dans! = )
Efter det for vi hem, för husse mådde inte jättebra...
I vår ska vi gå fortsättningskurs i agility, Yoggi gillar det verkligen! Mycket mer än lydnaden och jag tycker oxå att det har varit kul, lite för stor grupp bara. Vi ska försöka komma iväg på inofficiella tävlingar när det känns bra, är mest rädd att han far av planen och på någon... Går säkert lysande! Fortfarande sååååååååååååååå glad över lördagens 1:a pris!!!
Lydnadstävling i Valdemarsvik
13/10 2007
Idag var det som sagt tävlingsdags, om en väldigt osäkert för vår del, med tanke på att liten herre ibland hoppar på 3 ben. Vi packade in oss i bilen och gjorde sällskap med Johanna och Moa som redan var på plats. Stort grattis till Moa och Lukas som tog 1:a pris i Elit!!!
Vi drog i alla fall startnummer 11 av 18, hyfsat... Så var det platsläggning och efter strykningar var det bara 4 hundar i Yoggi's grupp och han låg bredvid en mops, längst ut på kanten. Med fina lägganden i minnet klev jag bestämt iväg över planen och vände mig om. Allt gick bra en kort stund, sedan reser sig mopsen upp, och jag tänker "Gode gud, låt den inte gå fram till Yoggi av alla hundar...", men joo, det gör den. Den ställer sig och blåser upp sig bredvid honom och han låg verkligen kvar ett tag!!! Så himla duktig, sedan var han tvungen att resa på sig för att kunna försvara sig och när de rök ihop så bröt domaren. Jag skakade verkligen i hela kroppen, men påväg mot dem skrek jag åt Yoggi att sluta och det gjorde han!!! Men mopsen gav sig inte och snart var de ihop igen och när jag skrek åt Yoggi att sluta andra gången så slog han mig med häpnad, han var stark nog att bara vända sig ifrån mopsjäveln!!! Så jag fick upp honom i famnen och mopsen fortsatte hugga! Jag tycker synd om ägaren till den, men är glad att min hund klarade sig utan men. Trodde aldrig att han skulle ge sig. Gick lite med honom och sedan fick resterande 3 göra nytt läggande och då låg han klockrent!!! Så himla duktig!
När det var våran tur så hade vi dividerat länge om jag skulle prata med domaren om att Yoggi markerar lite med ena tassen, men upp till plan gick han rent så jag struntade i det...
Han gick faktiskt väldigt bra idag, missade några högersvängar, men satte sig fint de flesta halterna och var bra med i språnget.
Jag var väldigt positivt överraskad, och sedan gick det bara bättre och bättre. Läggandet gjorde han klockrent, sackar lite i foten, men det vet jag ju. Han satte sig dock inte innan kommando.
Inkallningen gick kalas, han satte sig så fint vid sidan idag!!!
Ställandet gjorde han så himla bra!!! Han kom lite efter i foten, men det vet vi ju om och sedan satte han sig innan kommando.
Apporteringen var dagens STOOOORA överraskning! Han tog tag i den och släppte sedan, så vi 0:ade inte, första gången någonsin vi får poäng på det!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hoppet gick bra, inget att klaga på.
Jag kände bara moment för moment hur leendet blev bredare och bredare, det kändes helt overkligt! Han var inte samma hund, han ansträngde sig verkligen för min skull! =) Älskade vovve! Min kära sambo sov igenom platsläggandet och missade altså fighten, sedan hade han oxå suttit som en fågelholk och funderat på vems hund vi egentligen hade med oss!!! =) Det kanske var så att han mådde bra av lite konkurrens... Tyvärr inga kort, men vem behöver det, minnet av min vackra hund har jag inom mig!!! Tog ett när han vilade ut i stolen efter:
Finaste Yoggisen!
Vi fick ihop 160 poäng!!! Precis ett 1:a pris!!! Så himla glad! Johanna och Viggo var oxå duktiga, men hamnade bara på ett 3:e pris efter väldigt konstig bedömning av domaren i Läggandet... Ni tar 1:an nästa gång!
För hela kritiken, se vår hemsida; www.freewebs.com/yoggithedog
Nu ska jag bara njuta av min underbara vovve! Harry var oxå duktig som låg i bilen hela dagen!
Idag var det som sagt tävlingsdags, om en väldigt osäkert för vår del, med tanke på att liten herre ibland hoppar på 3 ben. Vi packade in oss i bilen och gjorde sällskap med Johanna och Moa som redan var på plats. Stort grattis till Moa och Lukas som tog 1:a pris i Elit!!!
Vi drog i alla fall startnummer 11 av 18, hyfsat... Så var det platsläggning och efter strykningar var det bara 4 hundar i Yoggi's grupp och han låg bredvid en mops, längst ut på kanten. Med fina lägganden i minnet klev jag bestämt iväg över planen och vände mig om. Allt gick bra en kort stund, sedan reser sig mopsen upp, och jag tänker "Gode gud, låt den inte gå fram till Yoggi av alla hundar...", men joo, det gör den. Den ställer sig och blåser upp sig bredvid honom och han låg verkligen kvar ett tag!!! Så himla duktig, sedan var han tvungen att resa på sig för att kunna försvara sig och när de rök ihop så bröt domaren. Jag skakade verkligen i hela kroppen, men påväg mot dem skrek jag åt Yoggi att sluta och det gjorde han!!! Men mopsen gav sig inte och snart var de ihop igen och när jag skrek åt Yoggi att sluta andra gången så slog han mig med häpnad, han var stark nog att bara vända sig ifrån mopsjäveln!!! Så jag fick upp honom i famnen och mopsen fortsatte hugga! Jag tycker synd om ägaren till den, men är glad att min hund klarade sig utan men. Trodde aldrig att han skulle ge sig. Gick lite med honom och sedan fick resterande 3 göra nytt läggande och då låg han klockrent!!! Så himla duktig!
När det var våran tur så hade vi dividerat länge om jag skulle prata med domaren om att Yoggi markerar lite med ena tassen, men upp till plan gick han rent så jag struntade i det...
Han gick faktiskt väldigt bra idag, missade några högersvängar, men satte sig fint de flesta halterna och var bra med i språnget.
Jag var väldigt positivt överraskad, och sedan gick det bara bättre och bättre. Läggandet gjorde han klockrent, sackar lite i foten, men det vet jag ju. Han satte sig dock inte innan kommando.
Inkallningen gick kalas, han satte sig så fint vid sidan idag!!!
Ställandet gjorde han så himla bra!!! Han kom lite efter i foten, men det vet vi ju om och sedan satte han sig innan kommando.
Apporteringen var dagens STOOOORA överraskning! Han tog tag i den och släppte sedan, så vi 0:ade inte, första gången någonsin vi får poäng på det!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hoppet gick bra, inget att klaga på.
Jag kände bara moment för moment hur leendet blev bredare och bredare, det kändes helt overkligt! Han var inte samma hund, han ansträngde sig verkligen för min skull! =) Älskade vovve! Min kära sambo sov igenom platsläggandet och missade altså fighten, sedan hade han oxå suttit som en fågelholk och funderat på vems hund vi egentligen hade med oss!!! =) Det kanske var så att han mådde bra av lite konkurrens... Tyvärr inga kort, men vem behöver det, minnet av min vackra hund har jag inom mig!!! Tog ett när han vilade ut i stolen efter:
Finaste Yoggisen!Vi fick ihop 160 poäng!!! Precis ett 1:a pris!!! Så himla glad! Johanna och Viggo var oxå duktiga, men hamnade bara på ett 3:e pris efter väldigt konstig bedömning av domaren i Läggandet... Ni tar 1:an nästa gång!
För hela kritiken, se vår hemsida; www.freewebs.com/yoggithedog
Nu ska jag bara njuta av min underbara vovve! Harry var oxå duktig som låg i bilen hela dagen!
Lydnadsträning
12/10 2007
Nu var det ett tag sedan jag skrev, men det tar tid att komma in i valplivets hårda gång... =) Nykomlingen är nu 9 veckor och har verkligen kommit till rätta, blivit lite väl kartig. Han vägrar t.ex att komma in när man har rastat honom ute på gårdsplanen, rusar in i buskaget och vägrar komma ut, biter i alla sladdar han kan hitta, flyttar hagen flera cm om han inte får komma ut när han tycker att han ska, skriker som en stucken gris om han inte får som han vill. En helt vanlig, underbara liten valp! Men han är söt när han sover! 
Tur att man har mjukisvovven!
Idag slog det mig att det är dax att börja träna inför morgondagens tävling i Valdemarsvik, och dra på trissor! Yoggi kunde visst gå på 4 (!!!) tassar idag! Underbara lille vovve! Jag kan inte ställa så höga krav på honom eftersom vi verkligen inte har tränat ordentligt och det var länge sedan vi tävlade. Jag är jättenöjd om han bara 0:ar apporten, den får jag ju inte ordning på och vet om. Men de andra momenten borde han i.a.f. få 5 på i snitt. Vi får se, varje start är en bra övning. Tyvärr vet jag ju att min vinnarskalle och tävlingsinstinkt kommer lägga snubbelsnöre för de fina tankarna när vi väl är där imorgon... =( Men jag lovar att försöka!
Vi tränade i.a.f. idag, med duktiga husse som frusen åskådare! Köpte nytt koppel eftersom jag inte kan hitta det gamla, och det här är ju stelt och hemskt, men man måste ju göra det bästa av situationen... Det funkade faktiskt hyfsat, jag jobbar på att inte stirra så på stackar'n, utan blicken uppåt!!!
Sedan gjorde jag ett läggande, det gick fint.
Inkallningarna funkar super, sätter sig lite snett ibland, men det låter jag vara, bättre att jag är still med händerna.
Ställandet går ju si och så, ibland blir han ju så grymt låg och lägger sig eller sätter sig, men jag hade med en pipis och jobbade upp honom lite...
Bra ställande á la Yoggi!
Jag bara älskar min vovve när det gäller apporteringen, han har verkligen försökt med den där trista träbiten!!! Om han bara HÅLLER i den minsta lilla imorgon så kommer matte att vara överlycklig!!!
Första bilden någonsin på Yoggi, själv hållandes sin apportbock!!!
Kamphund!
Tröttis liten vovve...
Långlördag
6/10 2007
Idag skulle vi ju ha gjort vår 2:a officiella start i Lydnads 1:an, men Yoggi var väldigt bestämd med att hoppa på tre tassar hela morgonen. Så det blev att packa hundarna och fara för att kolla in Johanna's & Viggo's officiella lydnadsdebut! De var såååå duktiga och det blev ett 2:a pris, endast 7 poäng från ett första pris.
Matte & Viggo laddade och klara för debuten!
Se så fin kontakt i linförigheten!
Perfekt ställande!
Phu! Första tävlingen avklarad!
Sedan stannade vi alla kvar och väntade på poäng och domarkritik, solen sken och det var allmänt trevligt. Många kom fram och ville titta på lille Harry, som har sett upp på många stooooora vovvar idag...
Harry tränar kamp med farbror Danne.
Storebror Yoggi har koll på läget...
Viggo är ett bra exempel på en stooooor hund! Tur att han är så snäll.
Yoggi passade på att köra lite agility när vi ändå var på plats.
Stiliga hussar med vackra vovvar i höstsolen.
Snygg storebror!
"Valpsjukan" sprider sig som en epedemi bland vänner och bekanta...
Lätt tävlingens snyggaste ekipage!!! Grattis till en bra tävling!
Sedan åkte vi till Sörping och umgicks lite med Fredrik's morfar och mormor, samt mamma & pappa. Därefter hem till Norrköping och sedan for matte till stallet och tog hand om hästisen.
Väl hemma var det tacokväll och "Vänner"-maraton, mys i soffan och lek i massor! En kanondag!!!
Lillen somnar så sött på mattes mage.
Hur lätt är det att somna med det här underbara ansiktet på andra sidan sängkanten???
Idag skulle vi ju ha gjort vår 2:a officiella start i Lydnads 1:an, men Yoggi var väldigt bestämd med att hoppa på tre tassar hela morgonen. Så det blev att packa hundarna och fara för att kolla in Johanna's & Viggo's officiella lydnadsdebut! De var såååå duktiga och det blev ett 2:a pris, endast 7 poäng från ett första pris.
Matte & Viggo laddade och klara för debuten! Se så fin kontakt i linförigheten! Perfekt ställande! Phu! Första tävlingen avklarad!Sedan stannade vi alla kvar och väntade på poäng och domarkritik, solen sken och det var allmänt trevligt. Många kom fram och ville titta på lille Harry, som har sett upp på många stooooora vovvar idag...
Harry tränar kamp med farbror Danne. Storebror Yoggi har koll på läget... Viggo är ett bra exempel på en stooooor hund! Tur att han är så snäll. Yoggi passade på att köra lite agility när vi ändå var på plats. Stiliga hussar med vackra vovvar i höstsolen. Snygg storebror! "Valpsjukan" sprider sig som en epedemi bland vänner och bekanta... Lätt tävlingens snyggaste ekipage!!! Grattis till en bra tävling!Sedan åkte vi till Sörping och umgicks lite med Fredrik's morfar och mormor, samt mamma & pappa. Därefter hem till Norrköping och sedan for matte till stallet och tog hand om hästisen.
Väl hemma var det tacokväll och "Vänner"-maraton, mys i soffan och lek i massor! En kanondag!!!
Lillen somnar så sött på mattes mage. Hur lätt är det att somna med det här underbara ansiktet på andra sidan sängkanten???Välkommen hem, Harry!
5/10 2007
Igår var altså den stora dagen! Jag lämnade man och vovve hemma i Norrköping för att styra kosan norröver. Träffade pappsen i Stockholm och åkte vidare till Björklinge, där Monica & Carl-Gunnar har sin underbara kennel; Bombax! I trädgården möttes vi av Harrys mamma Candy, pappa Basil och kusin Lukas, sedan kom vi in i köket och möttes av 5 valpar! Men ingen Harry? Han gömde sig under kökssoffan under hela vårat besök!!! Kändes ju kul att tvinga med sig honom hem... Tikvalparna var verkligen helt UNDERBARA!!! Julio var oxå superfin och vänlig. Det åts lunch, skrev papper och diskuterades, mest kul var att det var en finsk uppfödare där samtidigt som skulle ha en av tikvalparna. Hon frågade om hon inte kunde få ta Harry oxå, för de behövde nya avelshannar! =) När allt var klart så räckte Monica över den förskräckte lille valpen och vi begav oss mot Stockholm, Harry blev därmed först i kullen att flytta hemifrån. Sa hejdå till pappa och packade in oss i vår egen bil för att lämna huvudstaden och åka hem!
Tack gode gud för GPS! 
Jag vill hem till mamma!!!
Yoggi skötte sig suveränt vid första mötet med sin nya lillebror, luktade snällt och lät Harry klänga runt, Harry blev verkligen tokkär i sin nye storebror och följer honom som en skugga. Vi hann jämnt bara in i lägenheten och hälsa på nye husse innan det var dags att fara till Bruksan för agilityträning! Stackars liten, vilken start på det nya livet... Men han satt tryggt inlindad hos husse och jag och Yoggi kunde koncentrera oss på träningen. Först körde vi framåtsändande med godis och då var det tunnel, tunnel, hopphinder, hopphinder. När han väl lärdes sig vart godiset var så hann jag inte med honom fram, men han tog tunnlar och hinder utan minsta tvekan och med världens fart!!! Vi fick jättemycket beröm, sååååååååååååååå duktig storebror!!! Sedan skulle vi träna "bakombyte", d.v.s. när man skickar iväg hunden över ett hinder och sedan själv byter sida bakom den. Det gick kanon, vi hoppade som en 8:a; hopphinder, däck, hopphinder, tunnel, hopphinder, däck, hopphinder & tunnel. Det var bara efter däcket andra gången som JAG missade varje gång för jag hängde inte med i hans tempo och missade att kommendera honom in i tunneln varje gång. Då lät han naturligtvis bli, men när han fick kommando så gjorde han det perfekt!!! Han fick så mycket beröm av både mig och instruktörerna, de tror verkligen på honom som agilityhund! Kul!
Väl hemma var det sovdags och efter att matte haft beslutsångest över sovplats, så blev det en flyttkartong med skumgummimadrass och handduk, samt två av mattes gosedjur som sällskap. Förutom några pip av ensamhet så sov han så himla duktigt hela natten!!! Och älskade lille valpen verkar inte gilla att göra ifrån sig inne!!! Bara ute på gräset! JIPPIE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Imorse var det hårda bud, för vi skulle iväg och träna med Johanna & Johanna och deras vovvar; Viggo, Trox och Hugo på Norrköpings BK, inför morgonens LK1. Harry var så duktig och hjälpte först Johanna att köra, sedan höll han sig nära storebror och kollade stort på de andra hundarna. Vi satte oss och kollade på de andra och han paddlade runt lite på gräset och lekte med Yoggi. Han var så himla duktig på att leka med sin nya lille vän, tog det försiktigt och bet honom inte, trots nervös matte.
Sedan var det vår tur att träna och Yoggi som gått med bandage ute sedan i tisdags när han skadade sig, lyfte genast upp tassen och haltade på 3 ben så fort kopplet kom fram. Leka och springa gick hur bra som helst på 4 ben, men inte jobba... Suck...
Bröderna Yoggi & Harry har tagit plats!
Puss på dig, storebror!
Johanna & Viggo
Johanna & Hugo
Ska vi leka, brorsan?!
Man blir väldigt trött av att vara ute i stora, vida världen!
Efter lite fika och prat så åkte vi hem igen, för en skön sovstund med DisneyChannel i bakgrunden...
Gääääsp! 
Ikväll väntar middag hos husses föräldrar med alla systrarna, det ska bli ett nytt äventyr!
Igår var altså den stora dagen! Jag lämnade man och vovve hemma i Norrköping för att styra kosan norröver. Träffade pappsen i Stockholm och åkte vidare till Björklinge, där Monica & Carl-Gunnar har sin underbara kennel; Bombax! I trädgården möttes vi av Harrys mamma Candy, pappa Basil och kusin Lukas, sedan kom vi in i köket och möttes av 5 valpar! Men ingen Harry? Han gömde sig under kökssoffan under hela vårat besök!!! Kändes ju kul att tvinga med sig honom hem... Tikvalparna var verkligen helt UNDERBARA!!! Julio var oxå superfin och vänlig. Det åts lunch, skrev papper och diskuterades, mest kul var att det var en finsk uppfödare där samtidigt som skulle ha en av tikvalparna. Hon frågade om hon inte kunde få ta Harry oxå, för de behövde nya avelshannar! =) När allt var klart så räckte Monica över den förskräckte lille valpen och vi begav oss mot Stockholm, Harry blev därmed först i kullen att flytta hemifrån. Sa hejdå till pappa och packade in oss i vår egen bil för att lämna huvudstaden och åka hem!
Tack gode gud för GPS! Jag vill hem till mamma!!!Yoggi skötte sig suveränt vid första mötet med sin nya lillebror, luktade snällt och lät Harry klänga runt, Harry blev verkligen tokkär i sin nye storebror och följer honom som en skugga. Vi hann jämnt bara in i lägenheten och hälsa på nye husse innan det var dags att fara till Bruksan för agilityträning! Stackars liten, vilken start på det nya livet... Men han satt tryggt inlindad hos husse och jag och Yoggi kunde koncentrera oss på träningen. Först körde vi framåtsändande med godis och då var det tunnel, tunnel, hopphinder, hopphinder. När han väl lärdes sig vart godiset var så hann jag inte med honom fram, men han tog tunnlar och hinder utan minsta tvekan och med världens fart!!! Vi fick jättemycket beröm, sååååååååååååååå duktig storebror!!! Sedan skulle vi träna "bakombyte", d.v.s. när man skickar iväg hunden över ett hinder och sedan själv byter sida bakom den. Det gick kanon, vi hoppade som en 8:a; hopphinder, däck, hopphinder, tunnel, hopphinder, däck, hopphinder & tunnel. Det var bara efter däcket andra gången som JAG missade varje gång för jag hängde inte med i hans tempo och missade att kommendera honom in i tunneln varje gång. Då lät han naturligtvis bli, men när han fick kommando så gjorde han det perfekt!!! Han fick så mycket beröm av både mig och instruktörerna, de tror verkligen på honom som agilityhund! Kul!
Väl hemma var det sovdags och efter att matte haft beslutsångest över sovplats, så blev det en flyttkartong med skumgummimadrass och handduk, samt två av mattes gosedjur som sällskap. Förutom några pip av ensamhet så sov han så himla duktigt hela natten!!! Och älskade lille valpen verkar inte gilla att göra ifrån sig inne!!! Bara ute på gräset! JIPPIE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Imorse var det hårda bud, för vi skulle iväg och träna med Johanna & Johanna och deras vovvar; Viggo, Trox och Hugo på Norrköpings BK, inför morgonens LK1. Harry var så duktig och hjälpte först Johanna att köra, sedan höll han sig nära storebror och kollade stort på de andra hundarna. Vi satte oss och kollade på de andra och han paddlade runt lite på gräset och lekte med Yoggi. Han var så himla duktig på att leka med sin nya lille vän, tog det försiktigt och bet honom inte, trots nervös matte.
Sedan var det vår tur att träna och Yoggi som gått med bandage ute sedan i tisdags när han skadade sig, lyfte genast upp tassen och haltade på 3 ben så fort kopplet kom fram. Leka och springa gick hur bra som helst på 4 ben, men inte jobba... Suck...
Bröderna Yoggi & Harry har tagit plats! Puss på dig, storebror! Johanna & Viggo Johanna & Hugo Ska vi leka, brorsan?! Man blir väldigt trött av att vara ute i stora, vida världen!Efter lite fika och prat så åkte vi hem igen, för en skön sovstund med DisneyChannel i bakgrunden...
Gääääsp! Ikväll väntar middag hos husses föräldrar med alla systrarna, det ska bli ett nytt äventyr!
Superdupernervös!!!
3/10 2007
Alla som känner oss vet att det är en väldigt stor dag imorgon, det är dags att hämta hem lille Harry från Uppsala... Tanken har börjat göra sig påmind och verklig de senaste 24 timmarna, men jag har ju haft så fullt upp med stackars skadade lille Yoggis att jag inte haft tid att fundera.
Idag har jag dock varit och gjort de sista inköpen och då insåg jag plötsligt att det faktiskt kommer en ny liten parvel som doftar sådär underbart som bara valpisar gör. Imorgon!!! Hur sjutton ska det gå?!? Tänk om Yoggi verkligen HATAR den??? Han kanske inte kommer ihåg hur hemsk han var mot snälla Timmy när han var liten valp... Hur han hängde i Timmys öron och hals 24 timmar om dygnet, och hur Timmy lade sina 45 kilo dalmatiner/grand danois ned på golvet för att Yoggi skulle komma åt att bita honom. Timmy, vila i frid, du är så väldigt saknad av oss!
Tassen på odjuret läker i alla fall fint, men Yoggi är fortfarande övertygad om att det är dödlig utgång på den här storyn! =) Han tycker verkligen fruktansvärt synd om sig själv och ser till att alla andra gör det oxå, påsen prasslar på benet och han hoppar på tre ben i full fart med öronen fladdrandes efter sig... Vi var inne på Migoos och shoppade loss åt Harry idag på eftermiddagen och trots att Yoggi ställde sig och pinkade på deras golv, så hade han deras fulla sympati och kärlek! Tänk den som fick vara hund...
Så nu har det shoppats "puppy-potter" som man ska ha istället för tidningspapper, sovlåda, provisorisk mamma i form av brun mjukishund, handdukar, matskålar, koppel, halsband, pipisar, bitsaker och det är iordninggjort en matplats åt honom. Med tanke på hur Yoggi psykade Timmy när de åt bredvid varandra och han var valp, antingen så klättrade han upp och hängde på matskålen eller så pinkade han på den i ren protest! Älskade honom inte riktigt lika mycket då som nu!
Nu får ni några bilder och sedan hoppas jag ni håller tummarna för att det är en blivande INTUCH jag har med mig hem imorgon!!!
Jobba du matte, jag vilar här så länge...
För liten sovlåda eller för stor mjukishund???
Här ska det smaskas Nutra Nuggets så det står härliga till!
Här hoppas jag att eventuella olyckor sker... köpte även "Piss Off" så att inte herr Yoggi ska markera...
Alla som känner oss vet att det är en väldigt stor dag imorgon, det är dags att hämta hem lille Harry från Uppsala... Tanken har börjat göra sig påmind och verklig de senaste 24 timmarna, men jag har ju haft så fullt upp med stackars skadade lille Yoggis att jag inte haft tid att fundera.
Idag har jag dock varit och gjort de sista inköpen och då insåg jag plötsligt att det faktiskt kommer en ny liten parvel som doftar sådär underbart som bara valpisar gör. Imorgon!!! Hur sjutton ska det gå?!? Tänk om Yoggi verkligen HATAR den??? Han kanske inte kommer ihåg hur hemsk han var mot snälla Timmy när han var liten valp... Hur han hängde i Timmys öron och hals 24 timmar om dygnet, och hur Timmy lade sina 45 kilo dalmatiner/grand danois ned på golvet för att Yoggi skulle komma åt att bita honom. Timmy, vila i frid, du är så väldigt saknad av oss!
Tassen på odjuret läker i alla fall fint, men Yoggi är fortfarande övertygad om att det är dödlig utgång på den här storyn! =) Han tycker verkligen fruktansvärt synd om sig själv och ser till att alla andra gör det oxå, påsen prasslar på benet och han hoppar på tre ben i full fart med öronen fladdrandes efter sig... Vi var inne på Migoos och shoppade loss åt Harry idag på eftermiddagen och trots att Yoggi ställde sig och pinkade på deras golv, så hade han deras fulla sympati och kärlek! Tänk den som fick vara hund...
Så nu har det shoppats "puppy-potter" som man ska ha istället för tidningspapper, sovlåda, provisorisk mamma i form av brun mjukishund, handdukar, matskålar, koppel, halsband, pipisar, bitsaker och det är iordninggjort en matplats åt honom. Med tanke på hur Yoggi psykade Timmy när de åt bredvid varandra och han var valp, antingen så klättrade han upp och hängde på matskålen eller så pinkade han på den i ren protest! Älskade honom inte riktigt lika mycket då som nu!
Nu får ni några bilder och sedan hoppas jag ni håller tummarna för att det är en blivande INTUCH jag har med mig hem imorgon!!!
Jobba du matte, jag vilar här så länge... För liten sovlåda eller för stor mjukishund??? Här ska det smaskas Nutra Nuggets så det står härliga till! Här hoppas jag att eventuella olyckor sker... köpte även "Piss Off" så att inte herr Yoggi ska markera...Olycksfågel och bästa agilityvovven!
2/10 2007
Den här dagen började inget bra... Vi var och åt frukost på Cirkusplatsen som vanligt och Yoggi sprang runt och lekte med en gammal boll. Sedan skulle han äta frukost och då stod han plötsligt bara på 3 ben... och det droppade blod från höger framtass! =( Vände snabbt upp och ned på honom och kunde konstatera att han skurit upp ena trampdynan rätt djupt! Som tur var så hade vi ju tant Karin på plats och hon tvättade rent och lade provisoriskt omslag. Stackars lite vovvsing!!! När frukosten var uppäten och Yoggi hade fått "sympati-mackor" så åkte vi hem till tant Karin och rengjorde ordentligt och lade fint omslag med wrap, strumpa och platspåse för regniga dagar... Stackars lite vad ynklig han blev!
Aj, aj, aj! 
Usch och fy, stackars lilla mig!
På kvällen åkte vi i alla fall till Söderköping och körde lite agility, eftersom vi inte varit med på 3 veckor så ville jag inte gärna avstå. Bandaget flög av i första övningen och efter det drog han ned lite på tempot, men skötte sig suveränt!!! Allra bäst var att han tog platta tunneln utan att ens blinka och den var helt nere!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Älskade vovve!!! Gungan gick oxå bra, han fick ingen vidare fart över balansen, slarvade i slalomen... Men han försökte verkligen göra mig glad!!! Jag älskar verkligen vår Yoggi över allt annat!!!
En sista bild, läggdags;
Hoppas att det läker tills vi ska tävla på lördag, eller ingick det här i någon plan den lille älsklingen kokat ihop? =)
Bildkavalkad Sverige; Slottsbron & Borås
Här kommer bilderna från vår lilla "Sverigeturné" som vi hade förra veckan! Min älskade Mormiz bor i Slottsbron och sedan var vi och dömde hästhoppning i vår gamla hemstad Borås...
Snyggaste bordern spanar ut över vattnet
Inte en enda ankjävel i sikte! *suck...*
Ska nog snorkla lite nu om ni kan ta bort kameran era dårar!
Får man sitta under en jäkla växt och glo... Typiskt...
Jag och en av mattes gamla ridelever i Borås; Carl Hedin "Snygg, sexig och singel", som han presenterar sig själv i telefon...
Älskade, älskade Mormiz!
Snyggaste bordern spanar ut över vattnet Inte en enda ankjävel i sikte! *suck...* Ska nog snorkla lite nu om ni kan ta bort kameran era dårar! Får man sitta under en jäkla växt och glo... Typiskt... Jag och en av mattes gamla ridelever i Borås; Carl Hedin "Snygg, sexig och singel", som han presenterar sig själv i telefon... Älskade, älskade Mormiz!Bildkavalkad Norge!
Nu kommer mina bilder från vår underbara "semester"!!! Enjoy! Klicka på bilden för större version! =)
Testar fälttävlanshinder åt hästarna...
Sitter och kollar koncentrerat på matte, hon har ju godis, hallå!
Kollar vattennivån i vattengraven..
Min "kompis" katten Laban!
Vid strandkanten invid Mjösa i Norge, egen strand!!!
Kollar över till andra sidan Mjösa
Schysst profil va?
Pictureperfect little doggy!
Jag och min världens bästa husse; Gösta!!!
Testar fälttävlanshinder åt hästarna... Sitter och kollar koncentrerat på matte, hon har ju godis, hallå! Kollar vattennivån i vattengraven.. Min "kompis" katten Laban! Vid strandkanten invid Mjösa i Norge, egen strand!!! Kollar över till andra sidan Mjösa Schysst profil va? Pictureperfect little doggy! Jag och min världens bästa husse; Gösta!!!