Tårar, Ilska & Förtvivlan!
Sitter nu med mina 2 grabbar i husbilen i Borås efter en mycket jobbig dag. Harry fick ju sin spruta igår och allt var frid och fröjd. Men så går anmälan till Västerås ut idag och därför ringde jag till SKK för att kolla hur lång handläggningstid det var på dispensansökan... Fick till svar att de inte ger dispens för kemisk kastration! Gissa om luften gick ur mig? När jag väl kom till insikt med vad det innebar så bara rann tårarna, jag kunde inte sluta gråta. Jag vet att jag borde ha kollat själv, men jag frågade veterinären säkert 5 gånger, både på telefon och på plats, att det verkligen skulle gå att tävla med honom och de sprang fram och tillbaka och kollade och sa att det skulle gå bra-bara jag hade min dispensansökan... Det var så mycket som bara sköljde över mig och hon på SKK var inte särskilt trevlig och det gjorde bara saken värre. 6 månader från och med igår dröjer det innan Harry får ställa upp i någon tävling eller något prov! Det känns så grymt orättvist och jag gjorde det ju bara för hans eget bästa, för att han skulle få lite lugn och ro i huvudet. Hela min säsong är förstörd!!! Det blir inga utställningar för honom i år och ingen lydnad förrän i oktober. Ni kanske tycker att jag överreagerar, men det här är ju mitt liv, jag älskar ju den här perioden!
Ringde först Monica och störttjöt och bara hävde ur mig allt och det var skönt att hon blev lika jävla upprörd som jag var, hon förstod precis vilket bakslag det här är i vår satsning. Hon tyckte jag skulle ringa Norrköpings Smådjursklinik igen och prata med dem om vad de har ställt till med.
Det gjorde jag och fick tag i den stackars sköterska som kollade upp informationen igår, hon skulle kolla med veterinärerna och återkomma. När hon ringde upp igen var hon nästan lika ledsen själv, hon insåg ju att hennes misstag har kostat mig en hel del. De erbjöd sig att kastrera honom eller Yoggi gratis på en gång, men det hjälper ju inte! Jag tävlar ju dels för att avla på dem... Jag hade läst något i Fass om att det gick att "backa" medlet, men jag hade missuppfattat det hela.
Monica manade mig att skriva en anmälan mot veterinären som injicerade medlet, för jag tycker inte att det ansvaret ska ligga på sköterskan. Det måste ändå vara veterinärens ansvar i sista änden, de måste ju veta vad de gör!!! Och jag har vittnen på att jag frågade flera gånger så att det inte skulle bli några problem med utställningar och andra tävlingar. Det finns ju inget de kan göra för att kompensera mig, men det är en principsak, jag vill inte att samma sak ska hända någon annan. Så jag får skriva ihop den där anmälan när vi kommer hem från Borås.
Det känns så jävla orättvist!!! Tänk om det här var säsongen då Harry hade fått sitt championat? Det får jag aldrig veta, tack vara att en veterinär som har jävligt bra betalt för sitt jobb inte kontrollerade ordenligt innan hon injicerade min hund. Usch, jag vill bara gråta, men vad hjälper det?
Nu får det vara Yoggi's tur att tävla i lydnad igen och Harry får bara träna. Jag är alldeles för mycket tävlingsmänniska för att tycka att det här har några positiva sidor. Ringde även Lotta efter samtalet med kliniken och hon tyckte oxå at tdet var hemskt dåligt av dem. Fast hon tyckte det var bra för Harry att kunna träna i 6 månader innan tävling... Suck...
Satyriasis...
Då är Harry behandlad för satyriasis, eller hypersexualitet som det heter på svenska... =D En spruta som vi hoppas väldigt mycket på här hemma och veterinären gav ett positivt utlåtande om dess verkan. Även om det inte ger fullt samma utslag som en kastrering så kan vi fortfarande ge Harry den tid han behöver för att växa upp utan att helt ta bort möjligheten att avla på honom. Monica låter nöjd och ser fram emot att träffa honom i slutet på april, hans systrar är tydligen väldigt fina. Hans bror verkar också vara helt normal och föräldrarna är de lugnaste av borderterriers... Just my luck!!! Kan inte klandra Harry för han gjorde ju faktiskt allt han kunde för att slippa följa med mig hem, fick ju dra ut honom från under Monicas och CG's kökssoffa... Ska vara mer observant nästa gång!
De är nu även klara med sina rabiesvaccinationer, så om 120 dagar ska vi tillbaks för blodprov.
Lever fortfarande på att det gick så himla bra på träningen i söndags! Duktiga killar!
Arbetslivet är skit! Fick aprilschemat igår; 80 timmar... Hade 167 denna månad... Så om någon sitter och tjuvhåller på ett jobb-hit med det!
Så Himla Roligt Att Träna!!!
22/3 2009
Kommit hem från ytterligare ett roligt och lärorikt träningspass hemma hos Lotta, tycker vi borde vara där jämt för det är så humla bra att kunna träna på hindret och så är det bra störningar i form av hästar, hundar och 4-hjulingar! Detta var ju första gången som Yoggi var med i ordinarie gänget, bara lite trixigt vid platsläggning... Det var en löptik med, men Lotta höll den utanför för Harry's skull, han behöver ju inte direkt mer distrationer... = S
Platsen låg båda grabbarna väldigt fint, det var lite blött i gräset men Harry låg ändå stadigt. Yoggi klippa som alltid!
Harry var sedan först ut att jobba för Lotta och jag valde att ta läggandet och apporten idag, Lotta la till linförigheten.
Linförighet: ligger bra i position, nosar en hel del, vi fullföljde alla svängar väldigt bra idag.
Läggande: väldigt dålig framföring, släpade. Men: kanonfint läggande!!! Låg stadigt kvar och backade upp i sittande på kommando, duktig pojke!
Apport: kastar ut fortfarande, för jag får inte igång något intresse för apporten "död" så att säga. Han springer så fint ut i full fart och greppar den! Sedan blir det ibland trams, ibland kanon... Idag vände jag höger och gick en bit när han började galoppera mot mig, han kommer in fint vid sidan och släpper den vid mina fötter. = ) Söt...
Gick sedan längst bort på gräsplanen och tränade med båda grabbarna. Harry fick köra apporteringen, men det var ingen höjdare, han sprang ut, släppte den direkt och började nosa runt...
Jag hade ställt upp en ruta åt Yoggi, men tänkte att det säkert inte var farligt att låta Harry prova... Gjorde likadant och satte honom ganska nära, gick sedan in och lade bollen precis efter mitten av rutan och gick sedan tillbaka. Han for rätt in i rutan som en skållad råtta! Sprang in och belönade, han såg helförvånad ut. Det är ju inte så ofta han gör rätt... ; )
Vi jobbade även med hindret, han har verkligen en säregen hoppstil, svårt att inte skratta ihjäl sig! = D Men han hoppade felfritt och satte sig bra vid sidan, nöjd!!!
Yoggi fick börja med att träna själv och jag vill så gärna göra allt nu när han är så rolig! Men det gäller ju att verkligen behålla HANS intresse och glädje i träningen och inte göra för mycket... Svår balans!
Men idag körde vi rutan och fortsatte att använda bollen, då gick det bra. Sedan var jag dum nog att ta bort bollen och då tappade han farten och vände upp innan rutan - FY PÅ MIG!!!!!!!!!!!!!!!! Bakläxa! Babysteps!
Inkallningarna är sååååååå tråkiga! Han har ingen fart, väntar bara på ställandet! Men jag gör ju inte ens kommandot längre och visst, han galopperar, men i slow motion! Med bollen fick jag upp lite bättre fart.
Apporteringen går bra, han har så himla bra fart ut och sedan blir det ju antingen trams eller allvar. Men han är ju inte heller direkt kär i apporten...
Hoppet var väldigt nyttigt att träna på, har ju lite problem att få ut honom utan att göra handtecken. Första gångerna så var han så ivrig att han hoppade ut och tillbaka på eget bevåg! Sötis! Men de sista försöken satt han på helspänn med ögonkontakt och hoppade på endast röstkommando! Yes!!! Han hoppade öven över ett hästhinder på ett annat ställe och då med boll i munnen, 2 ggr. Bra träning!
Vi gjorde ett bra försök på fjärren med, med fokus på det Lotta sa förra veckan; snabbare belöning och längre tid mellan skiftena. Tycker verkligen att han smäller ner i backen och backade fint upp i sittande. MYCKET NÖJD!!!
Sedan var det dax att visa Lotta vad som hänt sedan sist.
Apportering: han galopperar ut himla fint, men är tråkig in. Bollen hjälpte inte, men vi får traggla vidare.
Rutan: använde mig av mina kunskaper som hoppryttare och såg vägen fram till rutan och gick mycket bättre för Yoggis skull idag. Så satte jag honom och gick in med bollen, la den och gick tillbaka. Han sprang in jättefint och jag efter med belöningen. Andra gången sa Lotta åt mig att göra exakt likadant, men ta med mig bollen från rutan. Han sprang så himla fint och jag blev så glad så istället för att springa fram och belöna så kastade jag bollen och hurrade! Lotta var snabb med att kommendera in oss i rutan igen... Hihihi.
Inkallning: samma som när vi tränade själva, dålig fart in. Kastade boll efter halva vägen och då fick jag fram den galopp jag vill ha...
Så himla roligt att träffa gänget, jag passade på att vara med när Sandra och Chippen tränade för att få inspiration-de är så himla duktiga!!! Är återigen så glad över att ha Lotta, hon ger mig mer på en lektion än vad en hel kurs för andra instruktörer har gjort! Evigt tacksam!
Husbilen är hemma nu!!! Den finns att beskåda nere på Green Cargo, veckan kommer att gå åt till att installera tv:n och allt tills jag och vovvarna ska åka till Borås på torsdag...
Har nu gått min A-domarkurs och gjort examensprovet, nu är det bara en låååång väntan på svaret, hoppas, hoppas, hoppas!!!
"...You're the Inspiration!"
15/3 2009
Idag har varit en underbar dag på alla sätt! Åkte först till Motala och köpte min & Kela's biljett till underbara Metallica som kommer tillbaka till Sverige den 4/5!!! WIIIIIIIIIIHOOOOOOOOOOOOOOO!!!
Efter lite slappande var det sedan dags att åka ut till Smedby Gård och träna båda vovvarna för Lotta, som by the way är BÄST!!! Började med att verkligen ösa ur mig allt med Harry som vanligt, stackars Lotta, och sedan höra hennes åsikt. Idag berättade hon att man kan ge hanar en "p-spruta" som dämpar testosteronet under en period, så vi får se om han växer ur det som mina uppfödare säger eller om han helt enkelt är så uppstressad på riktigt. Så himla skönt att inte bara höra "Kastrera!" som de flesta säger... Han är faktiskt en underbar hund under all överenergi och JAG tror på honom. Är det inte bara en "fas" så kommer vi självklart att kastrera honom för hans eget bästa, men Monica säger att de måste få bli minst 2 år innan man ställer för höga krav på dem. Men skönt, imorgon ringer jag Norrköpings Smådjursklinik och frågar...
Sedan var det dax att träna och jag började med Harry, något okoncentrerad med alla nya lukter i nosen... Fritt följ gick sådär, han glömmer bort vart han ska vara och svävar ut lite ibland eller kommer på efterkälken om det luktar extra gott. Vi körde även hoppet och det gick kalas idag, sprang inte med huvudet före in i det en enda gång! =D Hade 4 plank idag...
Sedan tragglade vi lite fram och tillbaka med apporten, har övergett 1:ans moment för det fungerar inte på honom, utan kastar den istället. Han springer ut väldigt bra och greppar bra. Har börjat vända och gå iväg lite när han kommer in och resultatet var positivt. Blir nog bra.
Gjorde några lägganden och momentet sitter verkligen, han är bara extremt löjlig när det gäller underlag, det får inte vara för blött eller geggigt för då gör han det bara inte!
Sedan skulle vi köra en plats och Lotta tog ut sina bordercollies Yenna & Tyra. Harry var lite väl vild framåt och Yenna blev vansinnig!!! Herr Harry åkte på huvudet före ned i dyn och kom inte upp på ett långt tag... Jag vände mig bort för jag tycker inte om hur det låter... En gång till åkte han på utskällning innan han gav sig och slokörad kröp fram till mig och tryckte sig mot mitt ben... =D Han låg väldigt snällt 3 meter ifrån Tyra och dunsade ned hakan i marken, vågade inte röra sig en mm bredvid de hetsiga brudarna!!! Hurra! Belv en ganska lång plats tror jag och han fixade lite på slutet, men jag är väldigt nöjd. Han var lerig i hela skalpen efteråt och han åkte på rådangel av Yoggi igår med, så det är ingen bra helg för Harry!
Sedan kom husse och satte honom i bilen och det blev Yoggi's tur. Jag har ju inte tränat med honom för någon på 2 år och ville därför köra igenom hela 2:an och ge Lotta en möjlighet att bedöma om vi hade något att jobba med.
Fritt följ: släpade inte efter alls!!! Hade fin kontakt och svävade ut några gånger, då skulle jag bara med röst och hand visa honom på plats och direkt belöna med godis! Blev dåliga sättanden i några svängar, men det var mitt fel för jag stannar upp mitt i svängen och då sätter han sig direkt och blir således kvar ganska snett när jag är klar... Såg inte låg ut en enda gång och det värmde mitt hjärta så!!!
Läggande: kom med fint i starten och lade sig perfekt. Inget trams, men han är ju snabb upp när jag kommer tillbaka in...
Inkallning: han kan ju verkligen detta och för att han inte ska tappa fart så ska jag bara köra "släta" inkallningar. Stannandet sitter så bra att jag tror säkert på att det sitter även på tävling utan träning.
Rutan: jag trodde nog att detta moment satt bättre än det gjorde! :S Yoggi var inte alls med på noterna och hellre än att göra fel så står han mest och tittar... Så Lotta bad mig ta en boll och först sätta honom och sedan gå fram och lägga bollen i rutan. Skicka honom och snabbt fram och belöna! Även göra halten på kortare avstånd från rutan. Kunde även ställa honom i rutan för att sedan själv gå till "Halten" och berömma ställandet.
Fjärrdirigering: Yoggi är väldigt mån om att göra så många skiften som möjligt och backar i varje "sitt". Så Lotta tyckte att jag skulle stå närmre för att belöna direkt, innan han hinner backa. Även längre pauser mellan skiftena för att han inte ska göra dem per automatik.
Apport: kastar ut apporten, han far som en kanonkula och tar den äntligen med glädje! När han är på väg tillbaka tyckte Lotta att jag skulle pröva att kasta en boll bakom mig för att få upp farten mot mig! Yoggi blev mycket förvirrad, sprang mot bollen med apporten i ett stadigt grepp, jag tog för givet att han skulle släppa den... Men underbaraste vovven tittade konfunderat på bollen och sprang sedan framtill mig och gav mig apporten!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Vilken underbar seger för oss som ekipage!!!
Hoppet: första försöket så hoppade han, kom på sidan av hindret och lade sig ned! Haahahahahaha! Så söt! Sedan gick det bättre och han göra det bra. Det är bara så sällan man har ett riktigt lydnadshinder att träna på...
Jag är så GRYMT nöjd med honom och hans prestation idag!!! Jag är så tacksam att jag har hittat en tränare som Lotta, hon lär mig saker om min egen hund som jag aldrig hade kommit på själv... hon jämförde Yoggi med sin Yetta, så livrädd för att göra fel at de inte tar egna initiativ, utan bara blir stående om de inte har förstått momentet på en gång. Jag FÅR inte höja rösten åt honom eller träna när jag är på dåligt humör eller stressad. Inte heller träna för ofta, max 2 gg/vecka, men då våga ställa riktigt höga krav på honom.
Det känns så jävla bra, känner mig pånyttfödd, religiös, frälst!!! En helt ny Yoggi och det känns så bra, den Yoggi jag alltid har önskat mig har Lotta hjälpt mig att hitta fram till och jag hoppas hon har tålamod att guida oss vidare och kanske att vi törs starta 2:an i år...
Underbart!
Lydnadstävling i Sörping, Del 2
Jaha, då var det dax att utvärdera gårdagens årsdebut... Inte en rolig syssla kan jag erkänna.
Jag cyklade ju med Harry i ca 45 minuter innan vi åkte till tävlingen, med förhoppningen att han skulle hålla sig något lugnare. Ack vad jag bedrog mig...
Jag var i alla fall duktig vid lottningen av startnummer, drog nummer 4 av 19 (!!!). Märktes att det var många nya med ute och roligt att se lite andra raser än de gamla vanliga, det var ju t.o.m. en Sarloos Wolfhound som vann 1:an! =D Vi skulle lägga dem på första planen, vilket jag inte förstår eftersom det var fullt med skällande hundar i dagisets utehagar... Varför kan inte klubbarna planera bättre och låta 1:an och 2:an få lugnare förutstättningar och lägga 3:an och elit där det är lite stökigt? Konstigt och orättvist...
Planen var dessutom täckt med is, så jag höll på att slå ihjäl mig ut. Med tanke på underlaget så var jag ju ganska säker på att han inte skulle ligga ned, men jag hade ingen föraning om hur illa han skulle bete sig! Jag kommenderade ned honom, han satt kvar och jag gick ifrån honom. När jag vände upp 20 meter senare så hade han fått syn på en stor svart hund som stod och vrålskällde i en av hundgårdarna, han stelande till i sittande och skällde sig därefter igenom HELA platsen... =( Jag var så arg, så ledsen, så frustrerad och jag skämdes! Jag kunde ju inte korrigera eller göra någonting, tårarna brände bakom ögonlocken och jag ville bara försvinna genom jorden. På väg tillbaka tystnade han, men så fort jag stod vid hans sida så började han skälla igen, ihopkrupen och med öronen bakåtstrukna. Varje gång han gav skall vände jag bort och gick med honom. Men det hjälpte inte alls. Tandvisningen gick jättebra och Kattinka sa att han hade fått 5 på platsen för de tyckte att det var så grov störning med hunden i hundgården. Men jag räknar inte med dem, för han skulle ha 0 poäng. Jag var så besviken på honom och ville bara åka hem.
Satte in honom i bilen och gick en sväng med Yoggi för att skingra tankarna, ladda om inför vårat program. Min puls sjönk i.o.f.s. men det kändes ändå SKIT!
Sedan var det vår tur, men linförigheten var så jobbig p.g.a. all is och jag lyckades trampa honom på tassen en gång så han skrek i högan sky... I språnget så sprang han in framför mig och över på andra sidan...
Läggandet visste jag ju skulle gå åt skogen så jag slösade inte ens med ett DK på honom, utan lät honom sitta där.
Inkallningen gick väldigt bra, bara att han gled in i mitt ben när han skulle sätta sig.
Ställandet fick vi 9:a på, så det var ju kul...
Apporteringen var katastrof, han bryr sig inte om den när jag håller i den, men när TL bar iväg på den slängde han sig om benen på henne och skulle ta den :S
Hoppet brukar inte rendera några problem, men jag vet inte om det var isens fel eller vad som hände... Han gled/sprang rakt in i hindret och stod och tittade oförstående på andra sidan, kommenderade hopp igen och då kom han in.
Vi fick trots allt 8,5 på helheten och totalt 124 poäng, kom inte ens sist...
Jag åkte utan att få mitt protokoll, men så fort jag satte mig i bilen så bara forsade tårarna! Påväg av planen började han nämligen att skälla på en kille som stod i backen upp till parkeringen... Det spelade ingen roll att jag slängde omkull honom och visade tänder och verkligen TRYCKTE ned honom i leran, han slutade inte skälla vad jag än gjorde... Så håller han ju på hela tiden, ibland finns det inte ens något att skälla på!!! Jag vet att det är ett beteende som man kan få bort med kastrering, men jag hoppas fortfarande på att han växer ifrån det, för han är ju verkligen en underbar borderterrier till utseende och energi annars. Suck...
Vi åkte direkt hem och sedan upp till Örebro där vi provkörde vår nya kompis: BRR 619 Bürstner 630, årsmodell 1992 med superfräsch inredning! Den kommer att flytta hem till Norrköping om 2 veckor, men här är en bild:
Lydnadstävling i Sörping, Del 1
Idag är det dax för års debut i lydnad för hysteriska Harry. Vi var och tränade för Lotta i torsdags och det gicl sådär. Är dock mycket nöjd med mig själv: gick upp 04.20 och jobbade till 15.30, åkte hem, cyklade upp till dagis och hämtade grabbarna, åt middag och cyklade sedan ned till Himpa med Harry, tränade och cyklade hem. Phu! Harry blir lite trött, men inte så det stör. Han ville absolut inte ligga platsen för det var blött i gruset, så jag stod bara någon meter framför honom och korrigerade varje gång hans spinkiga armbågar lämnade marken.
Vi gjorde en kanonfin linförighet och några fina inkallningar. Sedan sa jag till Lotta att hon var tvungen att se vilka fina ställanden han gjorde! Precis då hittade han en VÄLDIGT intressant fläck i gräset och var därefter okontaktbar i princip... Suck... Han bara satt och tuggade. Så framförandena var katastrof, men ställandena sa Lotta var 10-mässiga! =D Sedan tog vi apporten och Harry sprang glatt fram och tog tag om Lottas ben... Tror han har helt missuppfattat apportering... Lotta gav mig apporten, men utan belöningen av Lotta så var han inte längre intresserad av att hjälpa till... Tur att det bara är koeff 1 på det... Hihihi. Tokiga hanhundar!
Så idag hade jag en tanke, får vi se om det var rätt eller fel. Jag ville slippa all överskottsenergi som han har varje dag när han vaknar och tog därför med honom ut på en ganska hård cykeltur på 35 minuter. Han ser ganska "lagom" ut just nu, men det lär väl ändra sig i Sörping...
Jag hör av mig ikväll om hur det slutade! Have a nice day!!!
