Taking a New Path...
Idag är en dag med stora fjärilar, ett brett leende och samtidigt ett molande vemod.
Jag har inte haft mycket att vara glad för den senaste tiden och ibland tror jag att jag ska glömma bort hur det känns, men idag har jag tagit ett stort steg i rätt riktining...
Jag har länge velat utbilda mig inom hundsporten och det har alltid slutat med att jag har tänkt att jag inte har det som krävs, att jag aldrig kommer att bli bra på hundar och så har jag lagt ned projekt efter projekt.
Men sedan mormor gick bort så har jag haft mycket tid att tänka och om det är något jag har lärt mig av hennes bortgång, så är det att vi bara har idag givet. Framtiden är bara en vacker dröm som förhoppningsvis blir sann. Seize the day and stay in the moment!
So here it comes: idag fick jag ett samtal och kunde därmed lämna in min anmälan till INSTRUKTÖRSUTBILDNING-HELG på Hundens Hus i Stockholm med start i augusti!!! Det känns så jävla stort och roligt och nervöst och otroligt! Jag har baktankar med det här, men de tar vi vid ett senare tillfälle... Hehehe. Idag är det bara glädje och min hyllning till mormor är att jag gör det jag själv vill med mitt liv och utvecklas till något bra!
Det kommer också att bli en resa för mig & Harry, jag tror och hoppas att det kommer att göra oss ännu mer samspelta och att jag kanske får några nycklar till honom också.
Jag älskar dig Harry - det här gör vi tillsammans - för Mormiz! ♥
Back In Business...
17/4 2010
Oj då, här var det tomt... Får lov att skylla på allt som hänt och sedan mormor gick bort så har jag inte haft lust med mycket.
Vi gjorde i alla fall inträdesprovet till Internationell Räddningshund och Harry skötte sig jättebra! Han har inga som helst problem med skott i några situationer som vi kan se hittills, skönt att han inte blivit "smittad" av Yoggi. Sedan har vi hunnit gå anlagsprov i viltspår och Yoggi blev godkänd!!! Jätteroligt!!! Harry var helt vild & galen, trots cykeltur innan... Har nu kommit i kontakt med Ewa Zander och ska kanske åka upp och låta henne titta på det lille vilddjuret...
Vi har hunnit träna för Lotta 3 gånger, så himla roligt och skönt att vara igång med lydnaden igen!!! Vi hade inte hållit igång så bra under vintern, men han var ändå duktig redan från start. Fick börja om med dk:n i läggandet och ställandet, men annars bra.
Vi var och tränade för henne igår och idag hade vi säsongspremiär i Linköping med 2 mål: att han håller ihop under linförigheten och att han inte skulle balla ur vid apporteringen och springa fram och jucka på TL... Inte så svåra mål kanske, men det är Harry vi pratar om...
Som tur var så var det sen start, vilket gjorde att vi fick med oss husse utan större problem. =D
Tyvärr så skulle de ha 2:an innan oss, men det var bara 3 startande och en av dem var en borderterrier så det var rätt kul att se i. Så lyckades jag dra startnummer 7, sist i 1:an... =(
Men det var skönt att lägga på en kant och förutom att han helt plötsligt skulle klia sig bakom öronen ås gick det bra och vi kammade hem dagens enda 10:a!!! =D Duktig vovve!
Tandvisningen var katastrof! Anders sa att han var tvungen att sitta still hela tiden och Harry exploderade! Fullkomligt tossig! Men söt såklart...
Linförigheten hade jag en förhoppning om att den skulle gå hyfsat, men Harry hade andra planer... Han var inte direkt med om man säger så, det var som om han hade sirap i skallen!!! Morr!!! Missade flera svängar och satte sig sällan...
Läggandet blev en fiasko mellan sitt & ligg...
Inkallningen brukar ju vara ett säkert kort, men efter rallyracet mot mig så kraschade han rätt in i mitt knä och ställde sig bakom mig...
Ställandet hade riktigt bra potential i början, men så kom Harry på att han var tvungen att klia sig bakom örat just då! Gaaahhhh!!!
Apporteringen gör ju Harry så galet uppspelt och han brukar ju springa fram och jucka på TL's ben, så precis innan start så ringde jag Lotta och frågade om man blev utan poäng om man stod över ett moment. Med tanke på att vi alltid 0:ar apporten ändå så kändes det inte som någon större miss att stå över helt.
Jag trodde att det skulle lugna honom, men fel hade jag... När vi skulle gå fram till hoppet så bara flög han iväg och upp i knät på sekreteraren... *skäms* Sedan rakt upp på Anders... *skäms* och sedan på TL... Säga vad man vill, men han är rättvis den där Harry...
Suck... Vad ska man säga... Alla tyckte tydligen att han var jättesöt, men jag kände inte att jag höll med just då och det syns på bilderna från när jag gick av planen... Hehehe.
Hela protokollet finns här.
Älskar livet i den här bilden!!! =D
Hahahha, såhär nöjd var jag när jag klev av planen idag!!! =D
