Förbaskade Trotsiga Hund!
28/11 2007
Då har han gjort det igen! Kissat inne altså. Ja, Yoggi altså... Valpen hade man väl kunnat förstå och förlåta, men Yoggi är 2,5 år och vet bättre. Förut har han bara gjort det när jag har tagit ut Harry och lämnat honom kvar inne, men idag slog han rekord. Fredrik var ensam hemma med dem när jag var på spinningen och hade precis gett dem mat. När Yoggi hade ätit upp sin mat så ställde han sig helt sonika och kissade på ett av köksskåpen!!! Mitt framför ögonen på husse!!! Snacka om utmaning! Tyvärr blev jag & Fredrik osams och gapade lite på varann och Harry blev så rädd att han oxå kissade på sig... =(
Åkte till Ringh-Olsson för lite Grey's Anatomy (vilket kass säsongsslut!!!) och rådgivning. Danne (som är vår nye mini-Ceasar) & Johanna kom fram till att det måste vara att rangordningen har blivit lite ostabil sedan Harry kom och att Yoggi ser sin chans att klättra ett steg högre, förbi husse... En fruktansvärt jobbig situation, då det betyder att Yoggi måste rakt ned på jorden igen och hårdare tag kommer att krävas! Jag som skulle bygga upp lite mer kaxighet i honom inför Räddningshundsutbildningen... Det blir inte alls bra det här. Men hur ska JAG gå tillväga? Han skulle aldrig komma på tanken att göra det när jag är i närheten, altså kan jag inte korrigera hans dumheter! FRUSTRERAD!!!
Hoppas att någon av er mina kära läsare är klokare än mig och jag tar tacksamt emot ALLA tips ni har! Ska slå en signal till Guru Anne imorgon med och höra hennes syn på saken...
Go' natt!
Då har han gjort det igen! Kissat inne altså. Ja, Yoggi altså... Valpen hade man väl kunnat förstå och förlåta, men Yoggi är 2,5 år och vet bättre. Förut har han bara gjort det när jag har tagit ut Harry och lämnat honom kvar inne, men idag slog han rekord. Fredrik var ensam hemma med dem när jag var på spinningen och hade precis gett dem mat. När Yoggi hade ätit upp sin mat så ställde han sig helt sonika och kissade på ett av köksskåpen!!! Mitt framför ögonen på husse!!! Snacka om utmaning! Tyvärr blev jag & Fredrik osams och gapade lite på varann och Harry blev så rädd att han oxå kissade på sig... =(
Åkte till Ringh-Olsson för lite Grey's Anatomy (vilket kass säsongsslut!!!) och rådgivning. Danne (som är vår nye mini-Ceasar) & Johanna kom fram till att det måste vara att rangordningen har blivit lite ostabil sedan Harry kom och att Yoggi ser sin chans att klättra ett steg högre, förbi husse... En fruktansvärt jobbig situation, då det betyder att Yoggi måste rakt ned på jorden igen och hårdare tag kommer att krävas! Jag som skulle bygga upp lite mer kaxighet i honom inför Räddningshundsutbildningen... Det blir inte alls bra det här. Men hur ska JAG gå tillväga? Han skulle aldrig komma på tanken att göra det när jag är i närheten, altså kan jag inte korrigera hans dumheter! FRUSTRERAD!!!
Hoppas att någon av er mina kära läsare är klokare än mig och jag tar tacksamt emot ALLA tips ni har! Ska slå en signal till Guru Anne imorgon med och höra hennes syn på saken...
Go' natt!
En Ovanlig Promenad...
27/11 2007
Idag har hundarna inte fått så mycket aktivitet som de förtjänar, dels så blev det väldigt sent i säng i natt och sedan hade vi en dag på stan inbokad med Kela idag. Så nu har det handlats kläder inför firmans julbord på fredag! =)
- 30% på ALLA kläder på Cubus... Livsfarligt! Jag som inte ens gillar att shoppa kläder! Vi fick till och med Fredrik att spontanshoppa en tröja, på min bekostnad iofs...
När vi sent om sider kom hem och liten hade ätit en andra gång, så begav oss jag & Yoggi iväg i mörkret med reflexer från topp till tå. Vi gick bort över fältet vid kyrkogården och där stötte vi på första prövningen, det stod nämligen 2 reflexstolpar på vardera sida om grindhålet vi skulle ut igenom. Mycket skumt tyckte Yoggan och sänkte ryggen rejält, men han skärpte till sig och gick fram och lekte med dem.
När vi sedan kom upp till Folkparken så flög fan i mig och vi smög in i lekparken... Där i mörkret hittade vi en sådan här grej som barnen kan sitta och gunga på som har en stor fjäder som fot... Vet ni vad jag menar? Moa, du som är expert på barn måste ju veta vad mackapären heter... Den sa jag i alla fall till Yoggi att hoppa upp på och det tyckte han var lite konstigt, men okej. Grejen är bara att han hoppade inte upp mitt på den som jag hade planerat, utan upp på en av sittplatserna och de var ganska smala... Så stackars Yoggi for i backen utan att hinna blinka och tittade förebrående på mig som bara skrattade... Sedan kommenderade jag upp honom ytterligare 3 gånger och då hoppade han snett över den här jäkla sittplatsen bara! Som om det vore ett jäkla agilityhinder, istället för att hoppa upp och sätta sig mitt på fjädermackapären! *suck* Men skam den som ger sig, till slut fick jag upp honom mitt på plattan och han satt snällt trots att den vajade från sida till sida...
Sedan var det dags att stiga ombord på tåget som någon har gjort till barnen. Först hoppade han upp och sprang igenom några hål som var gjorde mitt i tåget och det tyckte jag var ganska modigt! Sedan hoppade han fram och tillbaka och upp och ned på det där tåget, från golv till bord, från tak till stolar, ut genom fönstren och var så duktig!!! Mutade honom med lite Frolic, sedan gick vi vidare.
Väl tillbaks på vår sida vägen så stannade vi på fotbollsplanen vid Hagaskolan för den var upplyst. Så kopplade jag loss honom och körde lite lydnad, tror inte han var helt med på noterna, för han missade ett ställande så jag fick ge DK, men han lade sig hyfsat bra ned i snön... Inkallningen var så suverän i både fart och avslut att vi nöjde oss så. Då jag inte hade någon vettig belöning så var det bara att slita av sig vanten och hoppas på det bästa! Han fick fullständigt glädjefnatt!!! Rusade i stooooora 8:or runt mig och hoppade upp och fångade vanten i luften flera gånger och hade sig! Det var verkligen underbart att se honom bara släppa hämningarna och ha kul, för ibland kan jag känna att jag bara radar upp krav efter krav på hur han ska vara och vad han ska göra. Det är inte schysst, för han gör allt jag ber honom om utan protest och då är det lätt att utnyttja det på fel sätt tror jag. Så from now on, more fair play! Matte måste ta sig i kragen om vi ska fixa det här. Min mamma sa alltid att jag var för snäll mot min häst jag hade på den tiden, Pajaz. Jag svarade alltid med att vi hade delat ledarskap, han var verkligen mer som en människa än som en häst! Jag vet att hundar mår bra av ett fast ledarskap, men ibland måste jag bara lita på att Yoggi vet bäst själv. Jag kommer inte att kunna vara vid hans sida hela tiden under en eventuell utbildning, i ruinsöket måste han gå upp själv och jobba. Det är dax att börja nu.
När vi väl kom hem insåg jag snabbt att jag hade tappat min hemnyckel på vägen! Så det var bara att gå in och lämna Yoggi och sedan ut igen! Jag mindes vart jag hade tagit upp en påse ur fickan och gick dit, det var bara på hörnet av Hagaskolan. Där låg den snällt och väntade på mig i mörkret, tur det för jag har redan slarvat bort en hemnyckel åt Fredrik.
Han börjar förresten hos en ny kund till oss imorgon; E.On. Han har varit lite nervös idag och jag vill bara önska honom lycka till!
Nu; "High-School Musical 2" och lite Ben & Jerry's Cookie Dough!
Idag har hundarna inte fått så mycket aktivitet som de förtjänar, dels så blev det väldigt sent i säng i natt och sedan hade vi en dag på stan inbokad med Kela idag. Så nu har det handlats kläder inför firmans julbord på fredag! =)
- 30% på ALLA kläder på Cubus... Livsfarligt! Jag som inte ens gillar att shoppa kläder! Vi fick till och med Fredrik att spontanshoppa en tröja, på min bekostnad iofs...
När vi sent om sider kom hem och liten hade ätit en andra gång, så begav oss jag & Yoggi iväg i mörkret med reflexer från topp till tå. Vi gick bort över fältet vid kyrkogården och där stötte vi på första prövningen, det stod nämligen 2 reflexstolpar på vardera sida om grindhålet vi skulle ut igenom. Mycket skumt tyckte Yoggan och sänkte ryggen rejält, men han skärpte till sig och gick fram och lekte med dem.
När vi sedan kom upp till Folkparken så flög fan i mig och vi smög in i lekparken... Där i mörkret hittade vi en sådan här grej som barnen kan sitta och gunga på som har en stor fjäder som fot... Vet ni vad jag menar? Moa, du som är expert på barn måste ju veta vad mackapären heter... Den sa jag i alla fall till Yoggi att hoppa upp på och det tyckte han var lite konstigt, men okej. Grejen är bara att han hoppade inte upp mitt på den som jag hade planerat, utan upp på en av sittplatserna och de var ganska smala... Så stackars Yoggi for i backen utan att hinna blinka och tittade förebrående på mig som bara skrattade... Sedan kommenderade jag upp honom ytterligare 3 gånger och då hoppade han snett över den här jäkla sittplatsen bara! Som om det vore ett jäkla agilityhinder, istället för att hoppa upp och sätta sig mitt på fjädermackapären! *suck* Men skam den som ger sig, till slut fick jag upp honom mitt på plattan och han satt snällt trots att den vajade från sida till sida...
Sedan var det dags att stiga ombord på tåget som någon har gjort till barnen. Först hoppade han upp och sprang igenom några hål som var gjorde mitt i tåget och det tyckte jag var ganska modigt! Sedan hoppade han fram och tillbaka och upp och ned på det där tåget, från golv till bord, från tak till stolar, ut genom fönstren och var så duktig!!! Mutade honom med lite Frolic, sedan gick vi vidare.
Väl tillbaks på vår sida vägen så stannade vi på fotbollsplanen vid Hagaskolan för den var upplyst. Så kopplade jag loss honom och körde lite lydnad, tror inte han var helt med på noterna, för han missade ett ställande så jag fick ge DK, men han lade sig hyfsat bra ned i snön... Inkallningen var så suverän i både fart och avslut att vi nöjde oss så. Då jag inte hade någon vettig belöning så var det bara att slita av sig vanten och hoppas på det bästa! Han fick fullständigt glädjefnatt!!! Rusade i stooooora 8:or runt mig och hoppade upp och fångade vanten i luften flera gånger och hade sig! Det var verkligen underbart att se honom bara släppa hämningarna och ha kul, för ibland kan jag känna att jag bara radar upp krav efter krav på hur han ska vara och vad han ska göra. Det är inte schysst, för han gör allt jag ber honom om utan protest och då är det lätt att utnyttja det på fel sätt tror jag. Så from now on, more fair play! Matte måste ta sig i kragen om vi ska fixa det här. Min mamma sa alltid att jag var för snäll mot min häst jag hade på den tiden, Pajaz. Jag svarade alltid med att vi hade delat ledarskap, han var verkligen mer som en människa än som en häst! Jag vet att hundar mår bra av ett fast ledarskap, men ibland måste jag bara lita på att Yoggi vet bäst själv. Jag kommer inte att kunna vara vid hans sida hela tiden under en eventuell utbildning, i ruinsöket måste han gå upp själv och jobba. Det är dax att börja nu.
När vi väl kom hem insåg jag snabbt att jag hade tappat min hemnyckel på vägen! Så det var bara att gå in och lämna Yoggi och sedan ut igen! Jag mindes vart jag hade tagit upp en påse ur fickan och gick dit, det var bara på hörnet av Hagaskolan. Där låg den snällt och väntade på mig i mörkret, tur det för jag har redan slarvat bort en hemnyckel åt Fredrik.
Han börjar förresten hos en ny kund till oss imorgon; E.On. Han har varit lite nervös idag och jag vill bara önska honom lycka till!
Nu; "High-School Musical 2" och lite Ben & Jerry's Cookie Dough!
Världens Bästa Yoghurt!
25/11 2007
Idag var det dax för Yoggan att visa vad han går för i och med "Jogga-Dogga"-dagen, ett obligatoriskt lämplighetstest för de som ville göra inträdesprovet i december.
Jag & Yoggan var uppe i ottan och for mot Linköping med en helt värdelös vägbeskrivning!!! Vi körde fel en gång, men hittade till slut ut i bushen där Linköpings BK har sin bas. Tacka vet jag Sörping! =)
Vår första övning var att vi fick ögonbindel och blev lämnade på ett fält, där vi skulle hitta ett rep och bilda en perfekt kvadrat med alla personer inuti. Vi delade upp oss i två grupper och tog oss åt (vad vi trodde) var två olika håll och min grupp hittade faktiskt repet!!! Det var sjukt blött på marken och lite otäckt att inte se något...
Efter det fick jag en karta stoppad i handen och en plats utpekad dit jag skulle leda gruppen med bil. Det gick ju bra... Eller inte... Körde naturligtvis för långt och fick stanna och fråga ett gäng pensionärer. De guidade oss rätt och tackade för att vi hade gett dem en liten paus i joggingturen! =)
Väl på plats fick vi veta att vi skulle vidare till en skidbacke, än en gång utan hund. Väl där blev vi indelade i 2 lag med 5 personer i varje. Vi blev även tilldelade en lastpall/lag som skulle upp på kullen och sedan upp och ned för skidbacken 2 ggr!!! Jag behövde bara springa ett varv, men det var halt f*n i backen i snöslasket och jag vurpade! Idag igen... Det var sååååååå sjukt j*vla jobbigt och det bara brännde i halsen, aldrig mer tänkte jag! Eller hur?! Efter de två vändorna fick vi en gåta om en man, en get, en varg och ett kålhuvve', en i vårat lag löste den snabbast. Då säger ledaren på fullaste allvar; "Grattis, ni får springa en vända till med lastpallen!" Då var jag allvarligt talat påväg att strypa henne!
Nästa uppgift var kartan inblandad igen, och nu fick vi äntligen ta ut våra älskade vovvar! Jag & Yoggan slog oss ihop med Lena & Tage, en svart pumi, då jag och Lena kände att vi var de enda som inte hade "riktiga" brukshundar. Det tog väl kanske 45 minuter att komma dit vi skulle och det började naturligtvis att ösregna på vägen dit... Men fram kom vi och då fick vi en engelsk text som skulle översättas, den handlade om inställningen till livet och det var inga som helst problem, förutom att det är knivigt att skriva på vått papper.
Sedan fick vi en ny punkt utvisad på kartan och traskade iväg, kall och frusen och hungrig. Det tog lätt 45 minuter till och vi gick med Tage & Lena och småpratade. Sent om sider kom vi fram till Räddningstjänstens marker, där vi först fick byta hundar med varandra. Jag fick en dansk-svensk gårdshund vid namn Ceasar och Yoggi fick Päivi. Det gick bra, Ceasar ville helst bara tillbaka till matte, men fann sig någorlunda i visitationen jag försökte göra...
Sedan skulle vi lyfta upp hundarna 1,20 m på en utskjutande öppning i en jordvall. Sedan skulle vi upp själva oxå och även om jag hade en helt annan teknik än alla de andra så kom jag upp och det var ju det som räknades...
Sedan var det äntligen dax för lunch!!! En halvtimme fick vi, ute trots att vi var kalla, blöta och trötta. Våra ledare däremot, de gick in i värmen och det retade jag upp mig en del på. Vad var det för mening med att låta oss och våra blöta hundar sitta ute i kylan och äta??? Det var väl inte lumpen eller???
Yoggi med packningen
Efter lunch var det dax för slalom med lös hund, därefter skulle vi skicka iväg dem med "hopp-och-lek" för att sedan kalla in och belöna med lek. Yoggi skötte sig jättebra och han fick beröm av ledare Susanne för mycket fint gripande! =) Jag hängde upp honom i lekisen och drog upp och ned med honom hängandes, hans favoritlek!
Sedan gick vi in på området och skulle göra 6 olika stationer i våra grupper.
Vi började med att gå över en massa utvälta lastpallar och sedan upp på ett bord, för att sedan hoppa ned och lyfta ned hunden. Inga problem för Yoggi, han fuskade dock genom att hoppa ned från lastpallarna två gånger.
Efter det tände de eld i ett oljefat och vi skulle gå förbi 2 ggr i röken. Yoggi ryggade inte ens undan =)
Sedan kom vi fram till 2 containrar ställda i vinkel där det var inrett som ett sjukhus och vi skulle sätta oss i den andra korridoren i en stol. Där skulle vi sitta i mörkret och hunden skulle hitta oss utan hjälp. De flesta hundarna reagerade på att det var en nivåskillnad mellan containrarna och tvärstannade en stund, Yoggan bara tuffade på in i mörkret och hämtade matte!!! =)
Nästa uppdrag var att gå upp och ned för en gallertrapp i spiral, inga problem! Han hade lite bråttom upp, men gick lugnt och sansat vid min sida ned.
Sedan var det en plåt-trapp och upp på några containrar, vilket Yoggan gör varje gång han är på Green Cargo.
Efter det var det en hinderbana igenom 3 mörka containrar ställda som ett U. I början av dem var det lastpallar att ta sig över, sedan låg det tygdockor över hela golvet, därefter mötte Susanne upp för att ta emot hunden på andra sidan ett plåtrör. Sedan skulle vi över en bakvänd soffa och ut under en grind. Yoggi gillade inte att kliva över dockorna, men han kom snällt när jag sa att vi skulle göra så. Röret hade han inga betänkligheter med alls, jag sa bara "tunnel" som i agilityn och han for igenom som en skållad råtta. Det var värre för matte och hennes knubbsälslika fysik... =( Men jag kom igenom, hade varit dödligt pinsamt om de hade varit tvungna att faktiskt tillkalla Räddningstjänsten för att bärga mig... hihihihi. Över soffan och ut! Inga bekymmer!
Sedan fick vi se på kartan och blev tipsade om en genväg tillbaka till bilarna. Jag och Lena lurade med oss de andra ut i en j*vla kohage med ett kärr i mitten, så vi blev både blöta och leriga upp till halsen typ... Men hundarna tyckte det var superkul! Det gjorde nog snarare vägen längre än kortare, men nu behöver vi inte oroa oss för den ½ kebabrullen jag precis glufsat i mig! ; ) Jag har nog aldrig varit så glad över att se vår kära bil som jag var efter den här dagen!!!
Summan av dagen är jag verkligen, verkligen älskar Yoggi! Han litar så fullständigt på mig i alla lägen att jag blir rörd! Han ställer upp och jag kan lita på honom till 200 %. Han må vara liten i växten, men han har ett enormt stort hjärta och mod, jag blir så grymt imponerad av honom hela tiden och är idag en väldigt stolt matte!!! Han är min bäste vän och jag tror verkligen på det här för oss som ekipage, vi kommer att bli ännu tightare under utbildningens gång och sedan får framtiden visa vart vi hamnar. Har fått lite mer att tänka på angående inriktning, funderar även på sjöräddning nu. Först ska vi ta oss in på utbildningen och jag säger bara ; Inträdesprov 15/12. Kommer vi in så bjuder vi på fest, kom ihåg vart ni läste det först!!!
Idag var det dax för Yoggan att visa vad han går för i och med "Jogga-Dogga"-dagen, ett obligatoriskt lämplighetstest för de som ville göra inträdesprovet i december.
Jag & Yoggan var uppe i ottan och for mot Linköping med en helt värdelös vägbeskrivning!!! Vi körde fel en gång, men hittade till slut ut i bushen där Linköpings BK har sin bas. Tacka vet jag Sörping! =)
Vår första övning var att vi fick ögonbindel och blev lämnade på ett fält, där vi skulle hitta ett rep och bilda en perfekt kvadrat med alla personer inuti. Vi delade upp oss i två grupper och tog oss åt (vad vi trodde) var två olika håll och min grupp hittade faktiskt repet!!! Det var sjukt blött på marken och lite otäckt att inte se något...
Efter det fick jag en karta stoppad i handen och en plats utpekad dit jag skulle leda gruppen med bil. Det gick ju bra... Eller inte... Körde naturligtvis för långt och fick stanna och fråga ett gäng pensionärer. De guidade oss rätt och tackade för att vi hade gett dem en liten paus i joggingturen! =)
Väl på plats fick vi veta att vi skulle vidare till en skidbacke, än en gång utan hund. Väl där blev vi indelade i 2 lag med 5 personer i varje. Vi blev även tilldelade en lastpall/lag som skulle upp på kullen och sedan upp och ned för skidbacken 2 ggr!!! Jag behövde bara springa ett varv, men det var halt f*n i backen i snöslasket och jag vurpade! Idag igen... Det var sååååååå sjukt j*vla jobbigt och det bara brännde i halsen, aldrig mer tänkte jag! Eller hur?! Efter de två vändorna fick vi en gåta om en man, en get, en varg och ett kålhuvve', en i vårat lag löste den snabbast. Då säger ledaren på fullaste allvar; "Grattis, ni får springa en vända till med lastpallen!" Då var jag allvarligt talat påväg att strypa henne!
Nästa uppgift var kartan inblandad igen, och nu fick vi äntligen ta ut våra älskade vovvar! Jag & Yoggan slog oss ihop med Lena & Tage, en svart pumi, då jag och Lena kände att vi var de enda som inte hade "riktiga" brukshundar. Det tog väl kanske 45 minuter att komma dit vi skulle och det började naturligtvis att ösregna på vägen dit... Men fram kom vi och då fick vi en engelsk text som skulle översättas, den handlade om inställningen till livet och det var inga som helst problem, förutom att det är knivigt att skriva på vått papper.
Sedan fick vi en ny punkt utvisad på kartan och traskade iväg, kall och frusen och hungrig. Det tog lätt 45 minuter till och vi gick med Tage & Lena och småpratade. Sent om sider kom vi fram till Räddningstjänstens marker, där vi först fick byta hundar med varandra. Jag fick en dansk-svensk gårdshund vid namn Ceasar och Yoggi fick Päivi. Det gick bra, Ceasar ville helst bara tillbaka till matte, men fann sig någorlunda i visitationen jag försökte göra...
Sedan skulle vi lyfta upp hundarna 1,20 m på en utskjutande öppning i en jordvall. Sedan skulle vi upp själva oxå och även om jag hade en helt annan teknik än alla de andra så kom jag upp och det var ju det som räknades...
Sedan var det äntligen dax för lunch!!! En halvtimme fick vi, ute trots att vi var kalla, blöta och trötta. Våra ledare däremot, de gick in i värmen och det retade jag upp mig en del på. Vad var det för mening med att låta oss och våra blöta hundar sitta ute i kylan och äta??? Det var väl inte lumpen eller???
Yoggi med packningen
Efter lunch var det dax för slalom med lös hund, därefter skulle vi skicka iväg dem med "hopp-och-lek" för att sedan kalla in och belöna med lek. Yoggi skötte sig jättebra och han fick beröm av ledare Susanne för mycket fint gripande! =) Jag hängde upp honom i lekisen och drog upp och ned med honom hängandes, hans favoritlek!
Sedan gick vi in på området och skulle göra 6 olika stationer i våra grupper.
Vi började med att gå över en massa utvälta lastpallar och sedan upp på ett bord, för att sedan hoppa ned och lyfta ned hunden. Inga problem för Yoggi, han fuskade dock genom att hoppa ned från lastpallarna två gånger.
Efter det tände de eld i ett oljefat och vi skulle gå förbi 2 ggr i röken. Yoggi ryggade inte ens undan =)
Sedan kom vi fram till 2 containrar ställda i vinkel där det var inrett som ett sjukhus och vi skulle sätta oss i den andra korridoren i en stol. Där skulle vi sitta i mörkret och hunden skulle hitta oss utan hjälp. De flesta hundarna reagerade på att det var en nivåskillnad mellan containrarna och tvärstannade en stund, Yoggan bara tuffade på in i mörkret och hämtade matte!!! =)
Nästa uppdrag var att gå upp och ned för en gallertrapp i spiral, inga problem! Han hade lite bråttom upp, men gick lugnt och sansat vid min sida ned.
Sedan var det en plåt-trapp och upp på några containrar, vilket Yoggan gör varje gång han är på Green Cargo.
Efter det var det en hinderbana igenom 3 mörka containrar ställda som ett U. I början av dem var det lastpallar att ta sig över, sedan låg det tygdockor över hela golvet, därefter mötte Susanne upp för att ta emot hunden på andra sidan ett plåtrör. Sedan skulle vi över en bakvänd soffa och ut under en grind. Yoggi gillade inte att kliva över dockorna, men han kom snällt när jag sa att vi skulle göra så. Röret hade han inga betänkligheter med alls, jag sa bara "tunnel" som i agilityn och han for igenom som en skållad råtta. Det var värre för matte och hennes knubbsälslika fysik... =( Men jag kom igenom, hade varit dödligt pinsamt om de hade varit tvungna att faktiskt tillkalla Räddningstjänsten för att bärga mig... hihihihi. Över soffan och ut! Inga bekymmer!
Sedan fick vi se på kartan och blev tipsade om en genväg tillbaka till bilarna. Jag och Lena lurade med oss de andra ut i en j*vla kohage med ett kärr i mitten, så vi blev både blöta och leriga upp till halsen typ... Men hundarna tyckte det var superkul! Det gjorde nog snarare vägen längre än kortare, men nu behöver vi inte oroa oss för den ½ kebabrullen jag precis glufsat i mig! ; ) Jag har nog aldrig varit så glad över att se vår kära bil som jag var efter den här dagen!!!
Summan av dagen är jag verkligen, verkligen älskar Yoggi! Han litar så fullständigt på mig i alla lägen att jag blir rörd! Han ställer upp och jag kan lita på honom till 200 %. Han må vara liten i växten, men han har ett enormt stort hjärta och mod, jag blir så grymt imponerad av honom hela tiden och är idag en väldigt stolt matte!!! Han är min bäste vän och jag tror verkligen på det här för oss som ekipage, vi kommer att bli ännu tightare under utbildningens gång och sedan får framtiden visa vart vi hamnar. Har fått lite mer att tänka på angående inriktning, funderar även på sjöräddning nu. Först ska vi ta oss in på utbildningen och jag säger bara ; Inträdesprov 15/12. Kommer vi in så bjuder vi på fest, kom ihåg vart ni läste det först!!!
Skolavslutning *snyft*
24/11 2007
Nu är det bara 1 månad kvar till jul hörrni! Jag äääääääääälskar jul! I år är det möjligt (men jag vet tyvärr inte hur) att jag för första gången ska fira utan min egen familj... =( Tänk att det bara ska vara en j*vla dag som är speciell! Kunde inte gubbstrutten ha fötts precis vid midnatt? Crap!
Idag var sista valpkurstillfället, mycket sorgligt! Jag var uppe i ottan och susade iväg till Maxi för att köpa present åt vår underbara Anne, det ar inte en käft där kan jag säga! Inte ens pensionärerna var vakna! Ha! Jätteskönt att kunna gå och strosa utan att bli överkörd av en rullator från ena hållet och få en barnvagn i andra sidan (borde krävas körkort för bägge fordonen)... Nog för att jag börjar få in vanan av att bli påkörd, men det vore skönt med lite semester från det ett tag ; )
Tyvärr var det ju snö ute... Det vet vi ju vad Harry gillar det och han höll troget fast vid sina övertygelser även idag... Sedan blev han nog väldigt, väldigt trött, för han orkade inte ens fokusera på vart jag var någonstans utan flackade med blicken och var lite osäker. Några gånger drog han iväg och fick Anne efter sig, det tyckte han var väldigt jobbigt! =) En gång blev han dock väldigt låg och fjäskade enormt för henne, vilket han inte hade något för, men han var väldigt söt!!! Svårt att behålla fattningen och inte skratta... De andra hade oxå sina snedsprång, mest labbesyskonen och de är bara FÖÖÖÖR söta när de studsar omkring och struntar fullständigt i världen runt om. Fredrik var jättesnäll och följde med och filmade samt fotade. Bilder kommer nedan, så ska vi se om vi lyckas lägga in en filmsnutt senare i eftermiddag...
Liten är helt nyvaken och då brukar jag sätta honom här medan jag klär på mig.
Vi går lite olika snabbt, men vi kommer fram för det mesta! =)
Vi tränar 8:or om inte det framgår solklart...
Anne jagar Carma & Malte ute i snön...
Ser ni vad duktiga valparna är? De är faktiskt lösa allihop! =)
Från vänster; Katrin & Malte, jag & Harry, Anne, Fatima & Aaron, Johanna med dotter & Carma, Lena & Ebba
Anne med sin avslutningspresent!!! Den har hon gjort sig väl förtjänt av efter allt slit med oss! =)
Så här trött blir man av kurs, vackra Aaron somnar snällt hos Fatima.
Storebror tog över när det var fikadags!
Husse fotar det Anne säger att våra vovvar ser...
Sista bilden får bli på vår stora idol Anne, som faktiskt ler, tro't eller ej! =)
Nu är det bara 1 månad kvar till jul hörrni! Jag äääääääääälskar jul! I år är det möjligt (men jag vet tyvärr inte hur) att jag för första gången ska fira utan min egen familj... =( Tänk att det bara ska vara en j*vla dag som är speciell! Kunde inte gubbstrutten ha fötts precis vid midnatt? Crap!
Idag var sista valpkurstillfället, mycket sorgligt! Jag var uppe i ottan och susade iväg till Maxi för att köpa present åt vår underbara Anne, det ar inte en käft där kan jag säga! Inte ens pensionärerna var vakna! Ha! Jätteskönt att kunna gå och strosa utan att bli överkörd av en rullator från ena hållet och få en barnvagn i andra sidan (borde krävas körkort för bägge fordonen)... Nog för att jag börjar få in vanan av att bli påkörd, men det vore skönt med lite semester från det ett tag ; )
Tyvärr var det ju snö ute... Det vet vi ju vad Harry gillar det och han höll troget fast vid sina övertygelser även idag... Sedan blev han nog väldigt, väldigt trött, för han orkade inte ens fokusera på vart jag var någonstans utan flackade med blicken och var lite osäker. Några gånger drog han iväg och fick Anne efter sig, det tyckte han var väldigt jobbigt! =) En gång blev han dock väldigt låg och fjäskade enormt för henne, vilket han inte hade något för, men han var väldigt söt!!! Svårt att behålla fattningen och inte skratta... De andra hade oxå sina snedsprång, mest labbesyskonen och de är bara FÖÖÖÖR söta när de studsar omkring och struntar fullständigt i världen runt om. Fredrik var jättesnäll och följde med och filmade samt fotade. Bilder kommer nedan, så ska vi se om vi lyckas lägga in en filmsnutt senare i eftermiddag...
Liten är helt nyvaken och då brukar jag sätta honom här medan jag klär på mig.
Vi går lite olika snabbt, men vi kommer fram för det mesta! =)
Vi tränar 8:or om inte det framgår solklart...
Anne jagar Carma & Malte ute i snön...
Ser ni vad duktiga valparna är? De är faktiskt lösa allihop! =)
Från vänster; Katrin & Malte, jag & Harry, Anne, Fatima & Aaron, Johanna med dotter & Carma, Lena & Ebba
Anne med sin avslutningspresent!!! Den har hon gjort sig väl förtjänt av efter allt slit med oss! =)
Så här trött blir man av kurs, vackra Aaron somnar snällt hos Fatima.
Storebror tog över när det var fikadags!
Husse fotar det Anne säger att våra vovvar ser...
Sista bilden får bli på vår stora idol Anne, som faktiskt ler, tro't eller ej! =)
Zebralagen & Lastbilsdebut!
23/11 2007
Idag var det dax för Harry's riktiga inträdesprov i familjen: vi skulle alla åka lastbil ned till Göteborg! Som alla kanske redan vet, så var det på den vägen som matte & husse träffades för snart 1 år sedan, så den turen är väldigt speciell för oss. Något som stackars Johanna & Kela fick erfara när jag avbokade dagens tur på stan med kort varsel... *skäms* Förlåt!!! Jag var såld på lastbilar (och lastbilschaufförer *blink*) långt innan jag träffade husse, så jag var ganska lättflirtad, hihihi. Yoggi var liiite svårare, speciellt som husse envisades med att locka på honom som man gör med en katt första gången de träffades... Men han var snart med på noterna och nu blir han skogstokig bara man säger "åka lastbil?".
Vi skulle möta husse nere på Stockholmsvägen och gav oss iväg med ordentlig packning (vovvarna fick tuggben, vi böcker & tidningar & lite mat...). När jag kommer till Mc Donalds i Stockholmsrondellen så kommer en Postbil över parkeringen, men jag hade ju kommit halvvägs över infarten så jag trodde att jag fick gå där. Gubben som körde bilen var typ 5 cm från att köra över Yoggi!!! Han var tvungen att tvärnita! Jag kanske inte syntes... Okej om det hade varit mörkt och inte haft reflexer, men det var ju för sjutton dagsljus!!! Jag blev fruktansvärt upprörd kan jag säga! Tro inte heller att gubbf*n stannade, nejdå, efter sin lilla tvärnit blängde han ilsket på mig, gasade iväg och for upp på Linköpingsvägen!!! Mycket upprörd styrde jag i alla fall stegen mot Statoil och skulle ta mig över på övergångställena (trodde jag i min enfald...), det första gick alldeles utmärkt, en snäll man stannade (som lagen kräver) och släppte över oss utan gnäll. Jag hade för säkerhetsskull hissat upp Harry under ena armen och Yoggi har lärt sig att stanna INNAN vi går över vägar. Sedan var det ju bara ett övergångsställe kvar, "plättlätt" tänkte jag. Tjo vad jag bedrog mig! Det tog jättelång tid innan någon i filen närmast oss stannade och då tackade vi snällt (fast vi hade lagen på vår sida...) och knatade ut i gatan, bara för att bli halvt ihjälkörda av en kärring i mörkblå Audi!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Är det någon konspiration som jag har missat??? "Lokala Köra-Över-Sarah-Och-Hennes-Två-Hundar Dagen", skriv in den i era almanackor ifall jag mot all förmodan skulle överleva tills nästa år!!! Hon kom allvarligt talat i typ 60-70 km/h över ett övergångsställe där en bil redan hade stannat!!! Hon tvärnitade oxå med en ilsken blick åt mitt håll och däckskrik så det stod härliga till!!! Sedan rusade hon motorn och körde iväg utan att ha släppt över oss!!! JAG GÅR ALDRIG MER ÖVER ETT ÖVERGÅNGSSTÄLLE!!! Måste f*n ha större chans att överleva om man kastar sig rakt ut i trafiken lite hipp som happ...
Sedan var husse sen och jag lät all min upprördhet gå ut över honom via mobilen kan jag säga! Stackaren... Ringde sedan 118118 och fick numret till Posten och frågade vilken idiot som hade kört post till McD idag, då frågar de om jag tog reg. numret, men nej, jag blev faktiskt så upprörd och rädd att jag glömde det!!! Men jag ska komma ihåg det nästa gång de kör över mig... Har de inte koll på vem som kör vart? Jag kanske oxå kan börja dela ut post lite som det passar mig och bara skicka in en tidrapport i slutet på månaden? Ska f*an prova, kan inte vara sämre än han som körde idag!
Tillslut kom vi i alla fall iväg till Göteborg och vovvarna skötte sig så bra!!! Låg och sov eller åt tuggben hela vägen, stannade och kissade ett par gånger och käkade makaroner till lunch. Det uppskattade inte Harry, han tyckte de hade väldigt lustig konsistens...
Jag äter ben som en stor pojke!
Kalla makaroner var ingen höjdare hos liten!
Yoggi spanar efter husse som smitit in på Burger King i Kallebäck.
Mina älskade pojkar sover sött bredvid varandra på vägen hem igen!
Som om det inte var nog att vi höll på att bli ihjälkörda 2 ggr (!!!) idag, så blev jag naturligtvis påbackade i stan igår!!! Jädra tant bara började backa när jag stod bakom henne i en korsning! Hon hakade i min nummerplåt med sin dragkrok och sedan när det tog emot, då fortsatte hon att backa!!! *suck* Virrig var hon med, orkar inte ens prata om det mer...
Imorgon är det avslutning på valpkursen *buhu, snyft, vill inte!!!* och på söndag ska jag & Yoggi på lämplighetstest för Räddningshundsutbildningen i Linköping hela dagen! Så det kommer bloggas friskt, räkna med det!
Idag var det dax för Harry's riktiga inträdesprov i familjen: vi skulle alla åka lastbil ned till Göteborg! Som alla kanske redan vet, så var det på den vägen som matte & husse träffades för snart 1 år sedan, så den turen är väldigt speciell för oss. Något som stackars Johanna & Kela fick erfara när jag avbokade dagens tur på stan med kort varsel... *skäms* Förlåt!!! Jag var såld på lastbilar (och lastbilschaufförer *blink*) långt innan jag träffade husse, så jag var ganska lättflirtad, hihihi. Yoggi var liiite svårare, speciellt som husse envisades med att locka på honom som man gör med en katt första gången de träffades... Men han var snart med på noterna och nu blir han skogstokig bara man säger "åka lastbil?".
Vi skulle möta husse nere på Stockholmsvägen och gav oss iväg med ordentlig packning (vovvarna fick tuggben, vi böcker & tidningar & lite mat...). När jag kommer till Mc Donalds i Stockholmsrondellen så kommer en Postbil över parkeringen, men jag hade ju kommit halvvägs över infarten så jag trodde att jag fick gå där. Gubben som körde bilen var typ 5 cm från att köra över Yoggi!!! Han var tvungen att tvärnita! Jag kanske inte syntes... Okej om det hade varit mörkt och inte haft reflexer, men det var ju för sjutton dagsljus!!! Jag blev fruktansvärt upprörd kan jag säga! Tro inte heller att gubbf*n stannade, nejdå, efter sin lilla tvärnit blängde han ilsket på mig, gasade iväg och for upp på Linköpingsvägen!!! Mycket upprörd styrde jag i alla fall stegen mot Statoil och skulle ta mig över på övergångställena (trodde jag i min enfald...), det första gick alldeles utmärkt, en snäll man stannade (som lagen kräver) och släppte över oss utan gnäll. Jag hade för säkerhetsskull hissat upp Harry under ena armen och Yoggi har lärt sig att stanna INNAN vi går över vägar. Sedan var det ju bara ett övergångsställe kvar, "plättlätt" tänkte jag. Tjo vad jag bedrog mig! Det tog jättelång tid innan någon i filen närmast oss stannade och då tackade vi snällt (fast vi hade lagen på vår sida...) och knatade ut i gatan, bara för att bli halvt ihjälkörda av en kärring i mörkblå Audi!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Är det någon konspiration som jag har missat??? "Lokala Köra-Över-Sarah-Och-Hennes-Två-Hundar Dagen", skriv in den i era almanackor ifall jag mot all förmodan skulle överleva tills nästa år!!! Hon kom allvarligt talat i typ 60-70 km/h över ett övergångsställe där en bil redan hade stannat!!! Hon tvärnitade oxå med en ilsken blick åt mitt håll och däckskrik så det stod härliga till!!! Sedan rusade hon motorn och körde iväg utan att ha släppt över oss!!! JAG GÅR ALDRIG MER ÖVER ETT ÖVERGÅNGSSTÄLLE!!! Måste f*n ha större chans att överleva om man kastar sig rakt ut i trafiken lite hipp som happ...
Sedan var husse sen och jag lät all min upprördhet gå ut över honom via mobilen kan jag säga! Stackaren... Ringde sedan 118118 och fick numret till Posten och frågade vilken idiot som hade kört post till McD idag, då frågar de om jag tog reg. numret, men nej, jag blev faktiskt så upprörd och rädd att jag glömde det!!! Men jag ska komma ihåg det nästa gång de kör över mig... Har de inte koll på vem som kör vart? Jag kanske oxå kan börja dela ut post lite som det passar mig och bara skicka in en tidrapport i slutet på månaden? Ska f*an prova, kan inte vara sämre än han som körde idag!
Tillslut kom vi i alla fall iväg till Göteborg och vovvarna skötte sig så bra!!! Låg och sov eller åt tuggben hela vägen, stannade och kissade ett par gånger och käkade makaroner till lunch. Det uppskattade inte Harry, han tyckte de hade väldigt lustig konsistens...
Jag äter ben som en stor pojke!
Kalla makaroner var ingen höjdare hos liten!
Yoggi spanar efter husse som smitit in på Burger King i Kallebäck.
Mina älskade pojkar sover sött bredvid varandra på vägen hem igen!
Som om det inte var nog att vi höll på att bli ihjälkörda 2 ggr (!!!) idag, så blev jag naturligtvis påbackade i stan igår!!! Jädra tant bara började backa när jag stod bakom henne i en korsning! Hon hakade i min nummerplåt med sin dragkrok och sedan när det tog emot, då fortsatte hon att backa!!! *suck* Virrig var hon med, orkar inte ens prata om det mer...
Imorgon är det avslutning på valpkursen *buhu, snyft, vill inte!!!* och på söndag ska jag & Yoggi på lämplighetstest för Räddningshundsutbildningen i Linköping hela dagen! Så det kommer bloggas friskt, räkna med det!
Hemma Hos Trazzel!
22/11 2007
Idag kom vi äntligen iväg till Mats, Marie, Trazzel & Kizzy i Smedby. Vilka supertrevliga 4-beningar & 2-beningar!!! Hoppas att Harry inte skrämde bort dem utan att vi kan träffas igen... Man vet ju aldrig med den lille reptilen! Marie & Mats ska jag i alla fall använda på utställningar i fortsättningen, Trazzel är ju champion, då borde de ju kunna få Yoggi till det oxå...
Sedan hjälpte de mig genom att visa hur jag ska tejpa monstrets öra, men det var tydligen inte så farligt som hypokondriska lilla jag trodde... Harry älskade verkligen Trazzel och maken till snäll borderhane har jag aldrig sett! Vilket underbart psyke! Vill ha!!! Tack för en trevlig kväll Marie & Mats, hoppas vi kan göra om det!
Mmm, vad söt man kan vara på bild, men akta! Tänderna är sylvassa!
Snyggaste Trazzel!
Underbart vackra Kizzy får inte vara med, för hon är lite bitsk... =)
Puss på dig farbror Trazzel!
Idag kom vi äntligen iväg till Mats, Marie, Trazzel & Kizzy i Smedby. Vilka supertrevliga 4-beningar & 2-beningar!!! Hoppas att Harry inte skrämde bort dem utan att vi kan träffas igen... Man vet ju aldrig med den lille reptilen! Marie & Mats ska jag i alla fall använda på utställningar i fortsättningen, Trazzel är ju champion, då borde de ju kunna få Yoggi till det oxå...
Sedan hjälpte de mig genom att visa hur jag ska tejpa monstrets öra, men det var tydligen inte så farligt som hypokondriska lilla jag trodde... Harry älskade verkligen Trazzel och maken till snäll borderhane har jag aldrig sett! Vilket underbart psyke! Vill ha!!! Tack för en trevlig kväll Marie & Mats, hoppas vi kan göra om det!
Mmm, vad söt man kan vara på bild, men akta! Tänderna är sylvassa!
Snyggaste Trazzel!
Underbart vackra Kizzy får inte vara med, för hon är lite bitsk... =)
Puss på dig farbror Trazzel!
EFIT 20:e november
20/11 2007
EFIT-dax! Ingen bra dag, då vi inte hade något för oss överhuvudtaget, men vi gör ett tappert försök.
08.30 Yoggi läser morgontidningen. Sen uppstigning eftersom Harry väckte mig och ville ut 05.18... =(
09.30 Dax för dagens 2:a promenad.
10.30 Jag & Johanna planerar inköp för fredagens tur på stan! Den här till firmans julbord kanske?
11.30 Harry är egentligen en ganska låååång hund...
12.30 Storebror vet hur man latar sig med stil!
13.30 Mamma! Jag är vaken nu!!!
14.30 Nja, jag kanske tänker gå upp ur soffan idag...
15.30 Jag och Moa hade lite nostalgiska pratstunder på MSN, Trasdockorna rules!!!
16.30 Kan någon förklara vad den här skylten betyder???
17.30 "Jag kan flyga, jag är inte rädd!"
18.30 Mmmm, McDonald's!
19.30 Lilla Liljerum i mörker, vårt nya hem!
20.30 Fortsätter nostalgitemat, kommer ni ihåg Bo-Ko??? "Vem kan svinga träsko på logen? Jo Bo, Bo-Ko!"
21.30 "Harry, har du ölat nu igen?"
22.30 "Lägg bort kameran kärring, jag ska sova!"
EFIT-dax! Ingen bra dag, då vi inte hade något för oss överhuvudtaget, men vi gör ett tappert försök.
08.30 Yoggi läser morgontidningen. Sen uppstigning eftersom Harry väckte mig och ville ut 05.18... =(
09.30 Dax för dagens 2:a promenad.
10.30 Jag & Johanna planerar inköp för fredagens tur på stan! Den här till firmans julbord kanske?
11.30 Harry är egentligen en ganska låååång hund...
12.30 Storebror vet hur man latar sig med stil!
13.30 Mamma! Jag är vaken nu!!!
14.30 Nja, jag kanske tänker gå upp ur soffan idag...
15.30 Jag och Moa hade lite nostalgiska pratstunder på MSN, Trasdockorna rules!!!
16.30 Kan någon förklara vad den här skylten betyder???
17.30 "Jag kan flyga, jag är inte rädd!"
18.30 Mmmm, McDonald's!
19.30 Lilla Liljerum i mörker, vårt nya hem!
20.30 Fortsätter nostalgitemat, kommer ni ihåg Bo-Ko??? "Vem kan svinga träsko på logen? Jo Bo, Bo-Ko!"
21.30 "Harry, har du ölat nu igen?"
22.30 "Lägg bort kameran kärring, jag ska sova!"
Väckelsemöte... Nej, jag menar valpkurs!
18/11 2007
Idag var det dax för Del 4 av 5 på valpkursen för vår underbara lärare Anne Halling! Den här dagens blogg är helt och hållet en hyllning till Anne, även om bilderna på henne påstår något annat. Om du läser det här Anne, så ber jag om ursäkt, men ditt kroppsspråk förtjänar ju faktiskt nästa en helt egen blogg!
I Anne har jag verkligen hittat en tränare som passar mig, hon lär ut precis som min mamma alltid har gjort, fast med hundar istället för med hästar... Hon säger ifrån och förklarar så grymt jävla bra att till och med jag fattar! Hallå? Nobels Fredspris 2008, look no more!
Harry var... annorlunda... Tror att det var vitt pulver som intagits eller någon annan spännande substans, för han var CRAZY!!! Jag menar inte lite gulligt valpsprallig, utan CRAZY!!! For runt som en jädra skållad råtta och drog igång så många så mycket som möjligt... Hrm... Tyvärr var han så söt att jag inte kunde låta bli att garva! Inte så auktoritär som Anne hade velat, men när vi skulle träna ligg, vilket absolut inte är Harry's grej, så for han bara runt i kopplet som hejkomochhjälp i 320 km/h och morrade... Som tur var så var det en sådan dag... Tror att det berodde på det milda vädret, det har ju varit ganska kallt alla andra gånger. Jag gjorde misstaget att slänga ifrån mig min knallblåa mössa vid sidan av planen, men den hittade snart en Carma på vift och hennes bror Malte var inte sen att hjälpa till... Såååå söta! Harry gav igen genom att ta Johanna's mössa, men med sina korta ben kom han inte så långt innan han snubblade och övergav sitt byte för att komma undan lättare... hihihihi... Till största delen var energin positiv och heller det än den förlamade vovve jag haft tidigare...
Njut nu av bilderna och tack än en gång till Anne och hela vår underbara träningsgrupp!
Anne & jag tränar ligg med gulliga Harry...
Harry fungerar även bra som handväska! =)
Hela gänget med hundar.
Malte lurar in Anne i nätet... hihihi.
Lena & Ebba
Johanna & Carma
Fatima & Aaron
Katrin & Malte
Husse var såklart lika söt och normal som vanligt...
Anne har lagt i backen! (dålig kvalité men skön bild!)
Anne visar "Kom, här är jag, kolla på mig!"
"Ja, kom då!"
När man tränar "stanna kvar" - BLY i rumpan!
Kommer inte riktigt ihåg vilket kommando Anne illustrerar... Men cool bild = )
Glada tjejer med duktiga vovvar!
Min underbara lille dåre, fortfarande med örat på sne'!
För övrigt oxå en underbar helg med utgång på Palace på fredagen (jag dansade - kors i taket!!!), stallet och Star Wars maraton på lördagen och lunch & middag med Fredriks familj resten av söndagen. Tack till alla nära och kära för en toppenhelg!
Be good!
Idag var det dax för Del 4 av 5 på valpkursen för vår underbara lärare Anne Halling! Den här dagens blogg är helt och hållet en hyllning till Anne, även om bilderna på henne påstår något annat. Om du läser det här Anne, så ber jag om ursäkt, men ditt kroppsspråk förtjänar ju faktiskt nästa en helt egen blogg!
I Anne har jag verkligen hittat en tränare som passar mig, hon lär ut precis som min mamma alltid har gjort, fast med hundar istället för med hästar... Hon säger ifrån och förklarar så grymt jävla bra att till och med jag fattar! Hallå? Nobels Fredspris 2008, look no more!
Harry var... annorlunda... Tror att det var vitt pulver som intagits eller någon annan spännande substans, för han var CRAZY!!! Jag menar inte lite gulligt valpsprallig, utan CRAZY!!! For runt som en jädra skållad råtta och drog igång så många så mycket som möjligt... Hrm... Tyvärr var han så söt att jag inte kunde låta bli att garva! Inte så auktoritär som Anne hade velat, men när vi skulle träna ligg, vilket absolut inte är Harry's grej, så for han bara runt i kopplet som hejkomochhjälp i 320 km/h och morrade... Som tur var så var det en sådan dag... Tror att det berodde på det milda vädret, det har ju varit ganska kallt alla andra gånger. Jag gjorde misstaget att slänga ifrån mig min knallblåa mössa vid sidan av planen, men den hittade snart en Carma på vift och hennes bror Malte var inte sen att hjälpa till... Såååå söta! Harry gav igen genom att ta Johanna's mössa, men med sina korta ben kom han inte så långt innan han snubblade och övergav sitt byte för att komma undan lättare... hihihihi... Till största delen var energin positiv och heller det än den förlamade vovve jag haft tidigare...
Njut nu av bilderna och tack än en gång till Anne och hela vår underbara träningsgrupp!
Anne & jag tränar ligg med gulliga Harry...
Harry fungerar även bra som handväska! =)
Hela gänget med hundar.
Malte lurar in Anne i nätet... hihihi.
Lena & Ebba
Johanna & Carma
Fatima & Aaron
Katrin & Malte
Husse var såklart lika söt och normal som vanligt...
Anne har lagt i backen! (dålig kvalité men skön bild!)
Anne visar "Kom, här är jag, kolla på mig!"
"Ja, kom då!"
När man tränar "stanna kvar" - BLY i rumpan!
Kommer inte riktigt ihåg vilket kommando Anne illustrerar... Men cool bild = )
Glada tjejer med duktiga vovvar!
Min underbara lille dåre, fortfarande med örat på sne'!
För övrigt oxå en underbar helg med utgång på Palace på fredagen (jag dansade - kors i taket!!!), stallet och Star Wars maraton på lördagen och lunch & middag med Fredriks familj resten av söndagen. Tack till alla nära och kära för en toppenhelg!
Be good!
Räddningshund nästa!
13/11 2007
Efter mitt lilla utbrott på morgonen så for jag och Yoggi till stallet för att motionera Nunne och passade på att träna lite inför 15/12... Min hund är verkligen för snäll och litar lite för mycket på vad jag säger till honom! =) Inget jag borde klaga på, men mamma säger att det kanske vore bra för Yoggi om han kom in på utbildningen så han slipper mina tveksamma experiment... Förstår inte vad hon kan mena... Enjoy!
Nunne är en stoooor häst (fråga Johanna...) men han är snäll som ett lamm!
Häst & hund och lite snö...
Kolla bakbensaktionen!
Ingen höjdrädsla här inte!
Hej hopp!
Snart nere på backen igen!
Kollar så att ingen har gömt sig uppe på presseningen!
Efter mitt lilla utbrott på morgonen så for jag och Yoggi till stallet för att motionera Nunne och passade på att träna lite inför 15/12... Min hund är verkligen för snäll och litar lite för mycket på vad jag säger till honom! =) Inget jag borde klaga på, men mamma säger att det kanske vore bra för Yoggi om han kom in på utbildningen så han slipper mina tveksamma experiment... Förstår inte vad hon kan mena... Enjoy!
Nunne är en stoooor häst (fråga Johanna...) men han är snäll som ett lamm!
Häst & hund och lite snö...
Kolla bakbensaktionen!
Ingen höjdrädsla här inte!
Hej hopp!
Snart nere på backen igen!
Kollar så att ingen har gömt sig uppe på presseningen!
Argh! Min valp är missbildad!
13/11 2007
HJÄLP!!! Min valp är missbildad! Jag upptäckte det häromdagen och är nu i desperat behov av er hjälp!
Ser ni???!!! De som är lustiga av er sitter säkert och leker "Finn 5 Fel" men jag ska säga er en sak: det här är blodigt allvar!!!
Vad ska jag göra? Jag kan inte ställa ut en hund som ser ut sådär! De skulle skratta åt mig! Finns det någon räddning? Kan jag tejpa det? Häftmassa kanske? Linda in det? Det ser verkligen inte klokt ut!!! Jag få fly landet, jag drar ju skam över hela Bombax med den där missbildningen! Jag är NÅGOT upprörd! HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!!
HJÄLP!!! Min valp är missbildad! Jag upptäckte det häromdagen och är nu i desperat behov av er hjälp!
Ser ni???!!! De som är lustiga av er sitter säkert och leker "Finn 5 Fel" men jag ska säga er en sak: det här är blodigt allvar!!!
Vad ska jag göra? Jag kan inte ställa ut en hund som ser ut sådär! De skulle skratta åt mig! Finns det någon räddning? Kan jag tejpa det? Häftmassa kanske? Linda in det? Det ser verkligen inte klokt ut!!! Jag få fly landet, jag drar ju skam över hela Bombax med den där missbildningen! Jag är NÅGOT upprörd! HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!!
Duktig valp!
11/11 2007
Först, grattis på Fars Dag till världens bästa pappa; Gösta Bååth! Jag älskar dig pappa!
Pappa och hans älskade Yoggi på verandan i Norge -07.
Tja, den här helgen är rollerna helt ombytta hos mina hundar, men det är väl det som är tjusningen? Yoggi gjorde ju inte så bra ifrån sig igår som jag hade hoppats på, men det vägde lillebrorsan upp för idag på valpkursen!!! =) Efter att ha varit odräglig förra gången och nästan döv stundtals, så lade han verkligen om kursen och gjorde ett kanonpass! Jag tror att största anledningen var ljuset, det var första gången vi hade kurs på dagtid och inte i mörker. Jag kände mig oxå mycket säkrare och det hjälpte nog till. Jag fick i.a.f. beröm av vår fantastiska instruktör Anne för min starkare attityd. Han följde med fint, trots kall backe och snöflingor i luften... Pep lite emellanåt och fick vara uppe i famnen mellan momenten. Idag var det istället Fatima som fick lite bakslag med underbart söta Aaron, men vi kom fram till att det ÄR ju på träning som problemen ska komma, där man kan få hjälp! Av Anne, tack för att du har tålamod med oss! =) Det enda jag VERKLIGEN inte kan få honom att göra, är att lägga sig ned! Det är fullt omöjligt... (det borde få igång Moa om hon läser... hehehe...)
Resten av dagen spenderades hos Fredrik's föräldrar och alla systrar i Söderköping, först med blåbärspaj och kaffe och sedan hemgjord pizza!
Gänget förutom Sandra, grattis på Fars Dag även till svärfar Thomas!
Mums! Tack Tina & Kela för god mat!
Harry somnade på Tina och puttade henne lite i ansiktet när hon blev för jobbig... ; )
Be good!
Först, grattis på Fars Dag till världens bästa pappa; Gösta Bååth! Jag älskar dig pappa!
Pappa och hans älskade Yoggi på verandan i Norge -07.
Tja, den här helgen är rollerna helt ombytta hos mina hundar, men det är väl det som är tjusningen? Yoggi gjorde ju inte så bra ifrån sig igår som jag hade hoppats på, men det vägde lillebrorsan upp för idag på valpkursen!!! =) Efter att ha varit odräglig förra gången och nästan döv stundtals, så lade han verkligen om kursen och gjorde ett kanonpass! Jag tror att största anledningen var ljuset, det var första gången vi hade kurs på dagtid och inte i mörker. Jag kände mig oxå mycket säkrare och det hjälpte nog till. Jag fick i.a.f. beröm av vår fantastiska instruktör Anne för min starkare attityd. Han följde med fint, trots kall backe och snöflingor i luften... Pep lite emellanåt och fick vara uppe i famnen mellan momenten. Idag var det istället Fatima som fick lite bakslag med underbart söta Aaron, men vi kom fram till att det ÄR ju på träning som problemen ska komma, där man kan få hjälp! Av Anne, tack för att du har tålamod med oss! =) Det enda jag VERKLIGEN inte kan få honom att göra, är att lägga sig ned! Det är fullt omöjligt... (det borde få igång Moa om hon läser... hehehe...)
Resten av dagen spenderades hos Fredrik's föräldrar och alla systrar i Söderköping, först med blåbärspaj och kaffe och sedan hemgjord pizza!
Gänget förutom Sandra, grattis på Fars Dag även till svärfar Thomas!
Mums! Tack Tina & Kela för god mat!
Harry somnade på Tina och puttade henne lite i ansiktet när hon blev för jobbig... ; )
Be good!
Lydnadstävling i Söderköping
10/11 2007
Idag var det dags och jag insåg frustrerad igår kväll att snön skulle ligga kvar. Inte bra... Så jag hade inga större förhoppningar på dagens resultat, eftersom jag vet att han inte vill ligga ned i snö. =( Pappa var sen ned från Stockholm och det gjorde mig bara mer nervös, men vi var ju tvugna att vänta på honom. Stackars Johanna fick som vanlgit leka inhoppare ifall vi inte skulle hunnit i tid. Men det gjorde vi och jag och Johanna var jätteduktiga och drog 6 resp. 7 och fick ligga bredvid varandra på platsliggningen. Vi var först ut och grabbarna låg snällt en stund, sedan föll Viggo för frestelsen och började rulla runt i snön... Yoggi inspekterade noga, men bedömde att det inte var någon idé att reta upp matte i onödan, jag hade ju redan behövt kommendera läggandet 2 gånger! Efter en stunds rullande drog Viggo rätt över plan och till matte, Yoggi's hals blev vääääldigt lång men han låg snällt. Vid återgången var han snabb som f'**n att sätta sig upp ur den äckliga snön, innan kommando... =( Körde några lägganden under gång innan vi skulle in och det allra sista var klockrent! Väl inne på plan var det fett mycket mer intressant att nosa i snön och kolla på annat. Linförigheten gick si och så, han var lite efter i några svängar och trängde mig i vänstersvängarna.'
Sedan kom det fruktade läggandet, men dum som jag är så trodde jag att han skulle göra det eftersom han hade gjort det utanför plan. I helvete heller! 3 gånger fick jag kommendera!!! 3 gånger!!! Puckohund! Resten gick si och så och vi hann i alla fall åka och titta på huset med pappa, vilket var bra. Vi stannade förbi på vägen in till Norrköping och kunde hämta ut ett protokoll med ett 3:e pris, 135,5 poäng. Protokoll
Johanna & Viggo bröt efter linförigheten men vi vill gratulera Thina & Bella som tog sitt 3:e 1:a pris och LP1!!! Grattis!!!
Vi laddar nu mest inför lämplighetstestet för Räddningshundsutbildningen 25/11 och imorgon ska Harry på babykurs... Är han lika knasig som förra gången så kan väl någon av er ha förbarmande över mig och ta honom ett tag??? PLEAZZZZE!!!
Idag var det dags och jag insåg frustrerad igår kväll att snön skulle ligga kvar. Inte bra... Så jag hade inga större förhoppningar på dagens resultat, eftersom jag vet att han inte vill ligga ned i snö. =( Pappa var sen ned från Stockholm och det gjorde mig bara mer nervös, men vi var ju tvugna att vänta på honom. Stackars Johanna fick som vanlgit leka inhoppare ifall vi inte skulle hunnit i tid. Men det gjorde vi och jag och Johanna var jätteduktiga och drog 6 resp. 7 och fick ligga bredvid varandra på platsliggningen. Vi var först ut och grabbarna låg snällt en stund, sedan föll Viggo för frestelsen och började rulla runt i snön... Yoggi inspekterade noga, men bedömde att det inte var någon idé att reta upp matte i onödan, jag hade ju redan behövt kommendera läggandet 2 gånger! Efter en stunds rullande drog Viggo rätt över plan och till matte, Yoggi's hals blev vääääldigt lång men han låg snällt. Vid återgången var han snabb som f'**n att sätta sig upp ur den äckliga snön, innan kommando... =( Körde några lägganden under gång innan vi skulle in och det allra sista var klockrent! Väl inne på plan var det fett mycket mer intressant att nosa i snön och kolla på annat. Linförigheten gick si och så, han var lite efter i några svängar och trängde mig i vänstersvängarna.'
Sedan kom det fruktade läggandet, men dum som jag är så trodde jag att han skulle göra det eftersom han hade gjort det utanför plan. I helvete heller! 3 gånger fick jag kommendera!!! 3 gånger!!! Puckohund! Resten gick si och så och vi hann i alla fall åka och titta på huset med pappa, vilket var bra. Vi stannade förbi på vägen in till Norrköping och kunde hämta ut ett protokoll med ett 3:e pris, 135,5 poäng. Protokoll
Johanna & Viggo bröt efter linförigheten men vi vill gratulera Thina & Bella som tog sitt 3:e 1:a pris och LP1!!! Grattis!!!
Vi laddar nu mest inför lämplighetstestet för Räddningshundsutbildningen 25/11 och imorgon ska Harry på babykurs... Är han lika knasig som förra gången så kan väl någon av er ha förbarmande över mig och ta honom ett tag??? PLEAZZZZE!!!
Sista-Minuten Träning Någon?
8/11 2007
Sista-Minuten? Inte jag *skakar våldsamt på huvudet*, jag är ALLTID ute i god tid *nickar hysteriskt* och det gäller naturligtvis även min träning med Yoggi... Eller tja... Come Thursday, och vi har inte gjort ett förbannade någe´! Men det gjorde jag och Johanna ändring på och for till Bruksan 09.00, där var vi HELT ensamma! Jag var glad att lite av det vita låg kvar, eftersom mina vovvar tydligen inte gillar snö lika mycket som jag. Skumt! Harry bands fast vid ett av borden och satt där och grät hela tiden, jag fick skäll av Johanna när jag tilltalade honom. =(
Först testade vi det nya, fina hindret och det uppskattades av de 4-benta! Tekniken kanske inte är den bästa, men de tycker i alla fall att det är tokskojjigt! Tekniken strulade även för Johanna, när hon bekantade sig med en helt ny kamera och fick kort på Yoggi i allt utom själva hoppet ÖVER hindret, men det löste sig tillslut! =)
Älskad guling i fullt språng!
Har han inte hoppat av liiite väl tidigt? Kommer han verkligen komma över? Fortsättning följer...
*phu* Jo'rå, det gick bra!
Sedan körde vi linförighet och det gick bra, men jag vet verkligen inte vad jag skulle göra utan Johanna! Jag får så mycket tips att jag snart känner att jag måste betala henne! ; ) Jag har dragit ned lite på tempot i linförigheten efter tips från Moa och det har verkligen gett resultat! Sedan lärde Johanna mig att svänga åt både höger och vänster, vilket oxå gav resultat direkt! Han kommer fortfarande lite långt ut och springer före i språnget, men det löser sig med tiden.
Sedan körde vi lite ställanden och lägganden och Yoggi var fortfarande MYCKET skeptisk till att lägga sig ned i den lilla snö som var kvar, läggandena som lämnade kratrar i marken var som bortblåsta! Men han gjorde det tillslut i alla fall och det enda med Viggo var väl att han var lite snabb att sätta sig efter ställandet.
Snyggaste Viggo i ställande!
Johanna insåg att man alltid måste zooma när man fotar små hundar! =)
Sedan körde jag 1 inkallning och den var så bra i fart och sättande att jag inte gjorde mer! Det såg lite kul ut, för när han susade förbi Johanna i full fart så liksom vände han sig och kollade in i kameran! Såg heltyket ut!!! Sedan testade vi apporteringen och det gick fullständigt åt skogen! Han bara släpper den, men vi bestämde att jag inte ska "nejja" honom i fortsättningen utan hellre ta en tjyvning. Han blir så låg när jag säger nej så det funkar inte.
Sedan fick det lilla krypet gå lite runt favoritViggo och försöka hålla sig till mig, det var lite mer än vad hans lilla hjärna klarade av... Men det gick okej. Jag avslutade med att köra Yoggi på några agilityhinder och det gick uruselt! Vi har ju i.o.f.s. inte tränat sedan kursavslutningen, men, men...
Ett av få kort där Yoggi faktiskt går med på att titta mot mig och inte i profil!
Även vovvar måste stretcha! =)
På kvällen hjälpte Harry mig att läsa i min bok; Den Äldste. Han är bara för snäll!
Sista-Minuten? Inte jag *skakar våldsamt på huvudet*, jag är ALLTID ute i god tid *nickar hysteriskt* och det gäller naturligtvis även min träning med Yoggi... Eller tja... Come Thursday, och vi har inte gjort ett förbannade någe´! Men det gjorde jag och Johanna ändring på och for till Bruksan 09.00, där var vi HELT ensamma! Jag var glad att lite av det vita låg kvar, eftersom mina vovvar tydligen inte gillar snö lika mycket som jag. Skumt! Harry bands fast vid ett av borden och satt där och grät hela tiden, jag fick skäll av Johanna när jag tilltalade honom. =(
Först testade vi det nya, fina hindret och det uppskattades av de 4-benta! Tekniken kanske inte är den bästa, men de tycker i alla fall att det är tokskojjigt! Tekniken strulade även för Johanna, när hon bekantade sig med en helt ny kamera och fick kort på Yoggi i allt utom själva hoppet ÖVER hindret, men det löste sig tillslut! =)
Älskad guling i fullt språng!
Har han inte hoppat av liiite väl tidigt? Kommer han verkligen komma över? Fortsättning följer...
*phu* Jo'rå, det gick bra!
Sedan körde vi linförighet och det gick bra, men jag vet verkligen inte vad jag skulle göra utan Johanna! Jag får så mycket tips att jag snart känner att jag måste betala henne! ; ) Jag har dragit ned lite på tempot i linförigheten efter tips från Moa och det har verkligen gett resultat! Sedan lärde Johanna mig att svänga åt både höger och vänster, vilket oxå gav resultat direkt! Han kommer fortfarande lite långt ut och springer före i språnget, men det löser sig med tiden.
Sedan körde vi lite ställanden och lägganden och Yoggi var fortfarande MYCKET skeptisk till att lägga sig ned i den lilla snö som var kvar, läggandena som lämnade kratrar i marken var som bortblåsta! Men han gjorde det tillslut i alla fall och det enda med Viggo var väl att han var lite snabb att sätta sig efter ställandet.
Snyggaste Viggo i ställande!
Johanna insåg att man alltid måste zooma när man fotar små hundar! =)
Sedan körde jag 1 inkallning och den var så bra i fart och sättande att jag inte gjorde mer! Det såg lite kul ut, för när han susade förbi Johanna i full fart så liksom vände han sig och kollade in i kameran! Såg heltyket ut!!! Sedan testade vi apporteringen och det gick fullständigt åt skogen! Han bara släpper den, men vi bestämde att jag inte ska "nejja" honom i fortsättningen utan hellre ta en tjyvning. Han blir så låg när jag säger nej så det funkar inte.
Sedan fick det lilla krypet gå lite runt favoritViggo och försöka hålla sig till mig, det var lite mer än vad hans lilla hjärna klarade av... Men det gick okej. Jag avslutade med att köra Yoggi på några agilityhinder och det gick uruselt! Vi har ju i.o.f.s. inte tränat sedan kursavslutningen, men, men...
Ett av få kort där Yoggi faktiskt går med på att titta mot mig och inte i profil!
Även vovvar måste stretcha! =)
På kvällen hjälpte Harry mig att läsa i min bok; Den Äldste. Han är bara för snäll!
Living in a Winter Wonderland!
7/11 2007
Idag var världen vit när vi vaknade, vilket i alla fall gjorde mig överlycklig!!! Jag ÄLSKAR snö! Tänkte att detta skulle bli en stor upplevelse för liten, men där gick jag bet! Precis som när jag haussade upp allt med Yoggi, att jag inte lär mig... Dessutom så gillar Harry inget blött överhuvudtaget, vilket han visade tydligt igår kväll. Men jag och husse hade ändå kameran med oss, men vad hjälpte det när vovvarna bara skulle brottas? Några pics blev det och sedan hände inte så mycket mer i deras liv idag.
Matte däremot gick på Step i 1 timme, därefter direkt gymmet 1 timme. Ingen bra idé kan jag säga...
Liten vovve med snö i skägget...
Vem kommer först? Yoggi, Harry eller Husse? =)
Snö och bus är KUUUUL!
Dessa hundar...
6/11 2007
Idag har jag verkligen haft läge att fundera över mina vovvar och deras fel och förtjänster, eller tja... Insett fördelarna med en äldre hund och problemen med en valp... Han är billig idag kan jag säga...
Yoggi däremot, är dyrare än någonsin! =) Min fina, modiga vovve! Han undrar nog vad det har flugit i matte & husse som bara hittar på konstigheter hel tiden! Hi, hi, hi... Vi drog ned till Green Cargo och efter lite snack med grabbarna och favvofarbror Johan, så åkte vi bort till lastbryggan och körde några sök, ett efter husse och ett efter matte. Han har inte riktigt fått in snitsen, men vi tränade på vad vi kallar "figurantkärlek" idag och det gick bra! Massa köttbullar och en kul leksak att ha dragkamp med! Sedan var det miljöträning, upp på soptunnor, saltsäckar och en hög tegelpannor... Ingen tvekan, bara rakt på! Duktig kille!!!
Tegelpannor = check!
Saltsäck med vinglig bräda = check!
Sedan skickade vi upp honom på en container och bankade och slog på den, han tyckte bara att vi var liiiite konstiga. Vi måste ju ligga i hårdträning inför Inträdesprovet 15/12.
På kvällen var det dax för lilleman att visa vad han gick för och det gjorde han verkligen! Eller snarare vad han satt för... Det var mörkt, kallt, blåste och regnade, han VÄGRADE röra på sig! Gulligt! Eller inte... Jag höll seriöst på att nacka honom, tror t.o.m. att Anne tröttnade lite på honom. Han ville inte göra någonting alls, bara satt och pep och skakade. *suck* Det enda han var bra på var "Stanna kvar", vilket inte var så svårt med tanke på hans humör för dagen... Inkallningarna gjorde han oxå helt okej, men det kändes inte som att det vägde upp för att han högg mig i tummen för att komma åt köttbullen och att han bara tvärvägrade att ens försöka! Skitvalp! Det värsta är att jag vet att han inte ens har börjat tyka sig än! Han kommer ju bli såååååååååååå mycket värre! Underbart...
Men nu sover de sött i varsitt hörn och imorgon tar vi nya tag!!!
Idag har jag verkligen haft läge att fundera över mina vovvar och deras fel och förtjänster, eller tja... Insett fördelarna med en äldre hund och problemen med en valp... Han är billig idag kan jag säga...
Yoggi däremot, är dyrare än någonsin! =) Min fina, modiga vovve! Han undrar nog vad det har flugit i matte & husse som bara hittar på konstigheter hel tiden! Hi, hi, hi... Vi drog ned till Green Cargo och efter lite snack med grabbarna och favvofarbror Johan, så åkte vi bort till lastbryggan och körde några sök, ett efter husse och ett efter matte. Han har inte riktigt fått in snitsen, men vi tränade på vad vi kallar "figurantkärlek" idag och det gick bra! Massa köttbullar och en kul leksak att ha dragkamp med! Sedan var det miljöträning, upp på soptunnor, saltsäckar och en hög tegelpannor... Ingen tvekan, bara rakt på! Duktig kille!!!
Tegelpannor = check!
Saltsäck med vinglig bräda = check!
Sedan skickade vi upp honom på en container och bankade och slog på den, han tyckte bara att vi var liiiite konstiga. Vi måste ju ligga i hårdträning inför Inträdesprovet 15/12.
På kvällen var det dax för lilleman att visa vad han gick för och det gjorde han verkligen! Eller snarare vad han satt för... Det var mörkt, kallt, blåste och regnade, han VÄGRADE röra på sig! Gulligt! Eller inte... Jag höll seriöst på att nacka honom, tror t.o.m. att Anne tröttnade lite på honom. Han ville inte göra någonting alls, bara satt och pep och skakade. *suck* Det enda han var bra på var "Stanna kvar", vilket inte var så svårt med tanke på hans humör för dagen... Inkallningarna gjorde han oxå helt okej, men det kändes inte som att det vägde upp för att han högg mig i tummen för att komma åt köttbullen och att han bara tvärvägrade att ens försöka! Skitvalp! Det värsta är att jag vet att han inte ens har börjat tyka sig än! Han kommer ju bli såååååååååååå mycket värre! Underbart...
Men nu sover de sött i varsitt hörn och imorgon tar vi nya tag!!!
Lite tv från helgen...
6/11 2007
Här hittar ni ett tv-inslag från Änglahoppet, kolla in Sneak-Fredrik i ätartagen... =)
http://www.knallevisionen.se/default.asp?videoById=57
Här hittar ni ett tv-inslag från Änglahoppet, kolla in Sneak-Fredrik i ätartagen... =)
http://www.knallevisionen.se/default.asp?videoById=57
Ytterligare en helg i Borås...
5/11 2007
Igår kväll kom jag, Fredrik & Harry hem från ännu en helg i min gamla hemstad Borås. Det var dax för Änglahoppet, Nordens största ponnytävling som hållits på Allhelgonahelgen i över 20 år! Vi åkte ned i torsdagskväll och sedan har det varit full rulle sedan 07.00 när första starten gick i fredagsmorse...*phu* Ponnybarn och deras föräldrar tär väldigt på krafterna måste jag säga... Det är inte alls lika jobbigt att döma hästar, men det var kul att träffa alla igen! Shit vad folk förändras när man inte ser dem varje dag!!!
* Lilla Nina har körkort och kör bil! *kors i taket*
* Adam har blivit lång och snygg och rider storhäst
* Min käre lille Calle är 16 år och har växt om mig!
* Lilla Cilia som red för mig för typ 100 år sedan är fortfarande ihop med Simon och de är äckligt kära!
* Mikkaela har fått fnatt och flyttat till Internat i Kenya!!!
* Min älskade, älskade Marlon har blivit MAMMA!!! Det är så stort!
Min gudson Oscar sover snällt med sällskap av den gröna draken jag köpte!
Vissa personer kommer ju dock aldrig att förändras! Mina kära favoritvaktmästare Jensen & Leify är lika underbara som vanligt och Ionel har bara djurens bästa för ögonen.
Sylvia gör som vanligt så lite som möjligt...
Som jag skrev tidigare så har Harry verkligen skött sig kanon! Tror att det var nyttigt för honom att vara själv en helg, han har vuxit till sig lite tycker jag... Han har kunnat bara vara, lagt sig i domartornet och sovit i någons knä eller på golvet, trots att det gapats i högtalaren (undertecknad anmäler sig skyldig...), det har sprungit folk in och ut, hästar kors och tvärs. Och han har underhållit sig själv utan att störa en kotte, antingen ätit på ett ben eller fightats med mjukiskossan. Jag älskar honom verkligen och är väldigt stolt över honom!!! Alla ville naturligtvis bära, hålla, krama, klappa och gosa med honom och jag lät dem göra det. Man kan ha olika åsikter om detta, men jag VÄGRAR ha en hund som bara är präglad på mig! För det första är det orimligt, jag kommer inte kunna vara med honom 24 timmar/dygn, 365 dagar/år, det är bara fakta. Och dessutom vet jag själv inget värre än hundar som bara tycker om sin husse/matte! Näe, fy vad trist! Mina hundar älskar människor och de kommer fungera bra i samhället och jag vet att de inte mår dåligt om jag måste lämna bort dem någon helg eller så. Och det är lika bra att vänja dem vid i lagom mängd redan från valpstadiet. Å hör sen!
Fredrik har skött sig om möjligt ännu bätre! Han har faktiskt inte klagat en ända gång! Älskar honom oxå massor för det! Han har snällt knappat på datorn eller tagit tid och pratat med allt och alla, världens bästa sambo!
Nu är vi hemma igen och det var ett kärt återseende mellan vovvarna och oss. Men Yoggi har som vanligt svårt att ställa om när han varit hos farmor & farfar... När jag var på toa inatt, så pep han snabbt upp och snodde min plats i sängen! =) Men han är ju så söt!
Men nu ska tränas inför helgens tävling! Imorgon ska vi fara ned och köpa rävskinn på Myrorna och lära oss apportera! Vi köpte knallpulverpistol idag... Tja, han kanske skrattade på sig av att det inte lät, men ingen annan synlig reaktion... Krävs större grejjor, får fundera lite... Sedan var vi nere på stan och växlade pengar och miljötränade vovvarna, Harry iförd sin dödskalle- tshirt. Han fick både pensionärer och de mest surmulna slipsnissar att dra på smilbanden! Världen är en bättre plats med lite hundar! Om de bara kunde fatta det inom sjukvården i Sverige med så skulle jag inte behöva oroa mig...
Här kommer lite bilder från helgen:
Husse & Harry sträcker ut sig efter en lång dag.
Harry vilar ut i Mimmi's trygga famn.
Min käre mentor Robert Solin och min käre sambo, som visst håller på att somna...
Min lille Carl, Harry's bästa lekfarbror under helgen!
Man blir väldigt trött av att vara på ridhuset... *gäsp*
Igår kväll kom jag, Fredrik & Harry hem från ännu en helg i min gamla hemstad Borås. Det var dax för Änglahoppet, Nordens största ponnytävling som hållits på Allhelgonahelgen i över 20 år! Vi åkte ned i torsdagskväll och sedan har det varit full rulle sedan 07.00 när första starten gick i fredagsmorse...*phu* Ponnybarn och deras föräldrar tär väldigt på krafterna måste jag säga... Det är inte alls lika jobbigt att döma hästar, men det var kul att träffa alla igen! Shit vad folk förändras när man inte ser dem varje dag!!!
* Lilla Nina har körkort och kör bil! *kors i taket*
* Adam har blivit lång och snygg och rider storhäst
* Min käre lille Calle är 16 år och har växt om mig!
* Lilla Cilia som red för mig för typ 100 år sedan är fortfarande ihop med Simon och de är äckligt kära!
* Mikkaela har fått fnatt och flyttat till Internat i Kenya!!!
* Min älskade, älskade Marlon har blivit MAMMA!!! Det är så stort!
Min gudson Oscar sover snällt med sällskap av den gröna draken jag köpte!
Vissa personer kommer ju dock aldrig att förändras! Mina kära favoritvaktmästare Jensen & Leify är lika underbara som vanligt och Ionel har bara djurens bästa för ögonen.
Sylvia gör som vanligt så lite som möjligt...
Som jag skrev tidigare så har Harry verkligen skött sig kanon! Tror att det var nyttigt för honom att vara själv en helg, han har vuxit till sig lite tycker jag... Han har kunnat bara vara, lagt sig i domartornet och sovit i någons knä eller på golvet, trots att det gapats i högtalaren (undertecknad anmäler sig skyldig...), det har sprungit folk in och ut, hästar kors och tvärs. Och han har underhållit sig själv utan att störa en kotte, antingen ätit på ett ben eller fightats med mjukiskossan. Jag älskar honom verkligen och är väldigt stolt över honom!!! Alla ville naturligtvis bära, hålla, krama, klappa och gosa med honom och jag lät dem göra det. Man kan ha olika åsikter om detta, men jag VÄGRAR ha en hund som bara är präglad på mig! För det första är det orimligt, jag kommer inte kunna vara med honom 24 timmar/dygn, 365 dagar/år, det är bara fakta. Och dessutom vet jag själv inget värre än hundar som bara tycker om sin husse/matte! Näe, fy vad trist! Mina hundar älskar människor och de kommer fungera bra i samhället och jag vet att de inte mår dåligt om jag måste lämna bort dem någon helg eller så. Och det är lika bra att vänja dem vid i lagom mängd redan från valpstadiet. Å hör sen!
Fredrik har skött sig om möjligt ännu bätre! Han har faktiskt inte klagat en ända gång! Älskar honom oxå massor för det! Han har snällt knappat på datorn eller tagit tid och pratat med allt och alla, världens bästa sambo!
Nu är vi hemma igen och det var ett kärt återseende mellan vovvarna och oss. Men Yoggi har som vanligt svårt att ställa om när han varit hos farmor & farfar... När jag var på toa inatt, så pep han snabbt upp och snodde min plats i sängen! =) Men han är ju så söt!
Men nu ska tränas inför helgens tävling! Imorgon ska vi fara ned och köpa rävskinn på Myrorna och lära oss apportera! Vi köpte knallpulverpistol idag... Tja, han kanske skrattade på sig av att det inte lät, men ingen annan synlig reaktion... Krävs större grejjor, får fundera lite... Sedan var vi nere på stan och växlade pengar och miljötränade vovvarna, Harry iförd sin dödskalle- tshirt. Han fick både pensionärer och de mest surmulna slipsnissar att dra på smilbanden! Världen är en bättre plats med lite hundar! Om de bara kunde fatta det inom sjukvården i Sverige med så skulle jag inte behöva oroa mig...
Här kommer lite bilder från helgen:
Husse & Harry sträcker ut sig efter en lång dag. Harry vilar ut i Mimmi's trygga famn. Min käre mentor Robert Solin och min käre sambo, som visst håller på att somna... Min lille Carl, Harry's bästa lekfarbror under helgen! Man blir väldigt trött av att vara på ridhuset... *gäsp*Vaccinering!
3/11 2007
Idag har min älskade lille valp fått sin 12-veckors vaccinering av min favvoveterinär Ionel Barbos!!! Jätteduktig valp, gnällde inte ens! =)
Idag har min älskade lille valp fått sin 12-veckors vaccinering av min favvoveterinär Ionel Barbos!!! Jätteduktig valp, gnällde inte ens! =)
Räddningshundstest eller Lydnad & Utställning?
1/11 2007
Igår kväll var vi på infokväll om Räddningshundsutbildning på vår hemmaklubb Söderköping's BK, informationen hölls av AnneChalotte Bengtsson & Susann Medalen. Det var väldigt mycket info och vi fick veta ganska exakt vad som krävs av de som ska utbildas, lite i avskräckande syfte tror jag, för att inte få in några oseriösa ekipage. Men vi vet väl ungefär vad det handlar om nu och känner oss ganska säkra på vad vi vill och vad vi i så fall måste träna på...
* Skott; han gjorde ju MH med 1:a på skott, men sedan har han ju visat stor nervositet vid fyrverkerier efter det... Vad tror ni? Knallpulverpicka och ut och leka cowboy och indian? Skämt åsido, måste ju verkligen kolla så att det inte är något bestående.
* Bli lyft; 2 gånger har han reagerat på att bli upplyft av andra personer genom att morra och visa tänder, får inte hända!!! Så nu måste alla mina modiga hundvänner lyfta honom kors och tvärs och hålla undan näsan ifall han är dum! Upp till bevis mina vänner, nästa gång vi träffas, bara lyft upp honom! =)
* Figurantintresse; han söker ju fint och hittar det han ska, men sedan är det som: "Så nu har jag hittat dig, klara dig själv en stund så ska jag bara kolla in en grej härborta..." Det fungarar inte så bra...
* Skall/apport; min hund skäller inte för jag avskyr skälliga hundar... Han apporterar bara gamla rävtassar... Kan de inte markera genom att springa tillbaks och hoppa ett agilityhinder eller utställningsposera? Måste allt vara så korrekt och krångligt? Vore det inte liiiite mer kul med en räddningshund som, så fort den hittar en person i rasmassor t.ex, sprang tillbaks till föraren och typ körde slalom eller hoppade över ett hinder eller ställde ut bakbenen, höjde svansen och huvudet och var vacker? Allvarligt talat...
Sedan är vi nog klara med våra bekymmer, lös dem så blir ni våra hjältar för alltid!
Sen var det ju det där med datumen... Först ska vi på en obligatorisk "Jogga Dogga Dag" från typ 09.00 till eftermiddagen. och den är den 25:e november. Den dagen hade jag planerat att tävla off. lydnad i Södertälje...
Sedan är det ju själva Inträdesprovet med stort I... Den är naturligtvis lördagen 15/12... Stora Stockholm, vår sista utställning för året!!! *snyft* Jag har verkligen sett fram emot att ställa där... "Men, vad är väl en bal på slottet? Den kan ju vara trist o o o tråkig o o o... alldeles, alldeles underbar..." - Askungen
Så, mina kära vänner, jag har beslutat att göra det enda rätta: Jag låter er bestämma! =) Lägg er röst här eller i gästboken och sedan gör jag som ni säger!
Men vem mer kan göra såhär med sin hund?
Over and out!
