Skärgårdscupen Nynäshamn
17/7 2008
"Oh my God!" som Janice i Vänner hade sagt, vilken helg det blev! Vi intensivtränade lite varje dag inför tävlingen och jag tyckte jag hade bra koll på vart vi låg, med svaga punkter på läggande & ställande samt ingen apportering. Det måste ju vara jag som inte KAN träna in apportering, eftersom jag nu har 2 hundar som inte apporterar... =( Ska ta hjälp av Hundforum och Lotta Petersén till hösten.
Vi anlände till Nynäshamn (där 2 av mina 4 bröder bor, mycket lägligt...hehe) på fredagskvällen, men hann inte med mycket förutom att säga hej och störta i säng.
På lördagen började tävlingen 08.00 och denna underbara klubb har kommit på den smarta idén att lotta klasserna i förväg, och vi hade startnummer 21 på lördagen & 22 på söndagen. Det var 27 startande båda dagarna. Vi samlades för platsliggning och Harry var i 3:e gruppen. Han låg snällt i typ 30 sekunder, sedan började han åla iväg och nosa på allt... Efter en liten stund ställde sig kräket upp och gick iväg!!! =( Domaren bad mig kalla in honom, men då lade han sig ned igen! Suck... 0 poäng till oss! 7:a på tandvisningen, det är inte kul att de inte kan ha EN regel, antingen ska de sitta ned eller så ska det inte spela någon roll, det ska inte vara upp till domaren...
Så jag var mäkta sur på honom när vi gick upp till pappa & Fredrik, jag förlåter allt nosande och krypande, men man ställer sig INTE upp!!! Så Harry bands fast på baksidan av stolen och där fick han vara. Pappa åkte iväg en sväng och sedan satt jag & Fredrik och väntade på vår tur. Helt plötsligt bryts lugnet av ett illtjut som växer sig högre och högre, ett hjärtskärnade skrik som jag snart uppfattar att det kommer från Harry. Jag reser mig och och kastar mig runt, Harry som då kastar sig åt höger får den lätta stolen efter sig och blir om möjligt ÄNNU räddare! Han kastar sig skrikande på rygg i det höga gräset och drar upp vänster framtass, samtidigt som Yoggi får frispel och kastar sig morrande över honom och hugger... I all uppståndelse så har Harry kommit fram till att det var JAG som gjorde honom illa och jag får därmed inte komma nära honom! Folk strömmar till och vill veta vad som hände; orm? Geting? Innan en man kollar noga i gräset, jodå, där ligger elkabeln med bitmärken och färsk saliv... Han har altså fått sig en rejäl elchock och den gick troligtvis rakt genom västerbenet, därav haltandet... Jag bara satt i gräset och grät, för att Harry inte ville vara i närheten av mig, för att man snabbt inser HUR illa saker kan gå... Fredrik var en klippa och vi gick en sväng med dem, efter att vi hade flyttat fram stolarna en bra bit! =) Han slutade halta och efter lite mutande med köttbullar så var matte helt okej igen, tyckte Harry. Han slutade halta och vi kunde genomföra vårat program. Någon stund senare kollade jag till honom och såg att han tuggade på något under stolen... Kastade mig över honom och bände upp käkarna, ut ur munnen kröp en blöt liten humla... SUCK OCH STÖÖÖÖÖN!!!
Linförigheten gick så himla bra!!!!!!!!! Har saktat ned rejält på tempot som vi blev tillsagda i debuten och det har blivit ännu bättre! Så vi kammade faktiskt hem en 8:a på det!!! =) Resten av programmet gick som väntat, jag visste var jag skulle förlora på mina dk:n och att han inte apporterar, att han hoppar mot mig i inkallningen. Enda överraskningen var att han inte satte sig efter hoppet... 7:a. Domaren tyckte att jag berömde för mycket mellan momenten och lät honom fladdra iväg lite för mycket, så det blev bara 6,5 på helheten... Jag är bara så glad att han tycker det är lika kul som jag gör! = ) Och trots att vi bara fick 110 poäng så kom vi inte sist!
En mycket trött liten Harry Potter!
Resten av dagen spenderades med min bror Anders, hans fru Tessan och deras 2 barn; Norton 7 år & Wanna 4 år. Norton hade inga problem med att faster Fasansfull kom på besök med sambo, men Wanna var väldigt svårflirtad. Så vi åkte till affären och köpte Bamses Sommarpåse till Norton och Prinsess-Pyssel till Wanna, sedan var det större problem att få vara ifred kan jag säga!!! ; ) Speciellt som Norton's påse innehöll ett Bamse-Twister spel... Ni vet Twister? Man har en matta med olika färger & symboler så ska man flytta händer & fötter till olika positioner... Bara att det här var en mini-barnvariant... Hrm... Inte riktigt utformad för vuxna, det märkte jag & Fredrik snabbt, efter att ha drattat i backen ett par gånger... Norton var SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ nöjd! =) Och det är väl huvudsaken?
Fredrik förlorar stort mot Norton!
Norton är oförskämt söt!!! Han kommer bli en hjärtekrossare när han blir lite äldre! *Stolt faster!*
Lillasyster Wanna ser & lär...
Det ska börjas i tid...
Harry & Harry
Fina Yoggi vilar ut efter en hektisk dag...
Söndagen kom och vi tränade plats för oss själva när jag inspekterade de andra ekipagen, han gnällde lite men låg ganska snällt. Hunden före oss var struken, så Harry fick ligga på ytterkant, det kändes skönt. Tyvärr så blir han så stissig när han ser alla de andra, att han glömmer bort att lyssna på mig, så jag fick kommendera "ligg" 3 ggr... Sedan var det sådant liv på platsen att han inte hade tid att krypa, en labbe skällde konstant och en annan sprang iväg. Så han låg faktiskt snällt och vi fick en hel 7:a!!! = )
Inga incidenter, men många kom fram och frågade hur han mådde och det känns ju kul att folk bryr sig! = )
Sent om sider blev det våran tur, framåt 15.00 blev klockan, samlingen hade ju varit 12.00. Jag hade gott självförtroende efter lördagens program och kände mig bara glad över att få tävla igen. Två gånger kom han framför mig i linförigheten, och eftersom jag inte visste bättre, så korrigerade jag lätt i kopplet. 0 poäng...
Resten av programmet straffade domaren mig bara för att hon inte gillade det jag hade gjort i linförigheten. Men inkallningen gav suveräna 9,5 poäng! = ) Jag var i alla fall jättenöjd med honom, trots att vi kom jättesist med futtiga 92 poäng... Hihihi. Men priserna var underbara och det var ett supertrevligt arrangemang, om man inte räknar med sur och otrevlig domare. Henne vill jag inte tävla för igen! Hon kunde ha talat om vad jag gjorde för fel på ett trevligt sätt och inte fräsa åt mig som hon gjorde och när jag frågade vad jag skulle ha gjort istället så hade hon inget svar. Jag jobbar själv som domare, fast inom hästhoppning, men en del av arbetet är faktiskt att utbilda och speciellt i de lättare klasserna. Men rent ekonomiskt gick tävlingen ihop sig, då man fick 3 kg Eukanuba hundmat/dag och det är ju det mina vovvar äter! Superfint prisbord!!!
Helgens skörd!!! = )
Vi kommer igen nästa år!!! Nu laddar vi för Kanalettan i augusti och tävlingslydnadskurs på Hundforum, sedan startar vi igen i september.
Vi har även varit med husse och kört truck...
"Oh my God!" som Janice i Vänner hade sagt, vilken helg det blev! Vi intensivtränade lite varje dag inför tävlingen och jag tyckte jag hade bra koll på vart vi låg, med svaga punkter på läggande & ställande samt ingen apportering. Det måste ju vara jag som inte KAN träna in apportering, eftersom jag nu har 2 hundar som inte apporterar... =( Ska ta hjälp av Hundforum och Lotta Petersén till hösten.
Vi anlände till Nynäshamn (där 2 av mina 4 bröder bor, mycket lägligt...hehe) på fredagskvällen, men hann inte med mycket förutom att säga hej och störta i säng.
På lördagen började tävlingen 08.00 och denna underbara klubb har kommit på den smarta idén att lotta klasserna i förväg, och vi hade startnummer 21 på lördagen & 22 på söndagen. Det var 27 startande båda dagarna. Vi samlades för platsliggning och Harry var i 3:e gruppen. Han låg snällt i typ 30 sekunder, sedan började han åla iväg och nosa på allt... Efter en liten stund ställde sig kräket upp och gick iväg!!! =( Domaren bad mig kalla in honom, men då lade han sig ned igen! Suck... 0 poäng till oss! 7:a på tandvisningen, det är inte kul att de inte kan ha EN regel, antingen ska de sitta ned eller så ska det inte spela någon roll, det ska inte vara upp till domaren...
Så jag var mäkta sur på honom när vi gick upp till pappa & Fredrik, jag förlåter allt nosande och krypande, men man ställer sig INTE upp!!! Så Harry bands fast på baksidan av stolen och där fick han vara. Pappa åkte iväg en sväng och sedan satt jag & Fredrik och väntade på vår tur. Helt plötsligt bryts lugnet av ett illtjut som växer sig högre och högre, ett hjärtskärnade skrik som jag snart uppfattar att det kommer från Harry. Jag reser mig och och kastar mig runt, Harry som då kastar sig åt höger får den lätta stolen efter sig och blir om möjligt ÄNNU räddare! Han kastar sig skrikande på rygg i det höga gräset och drar upp vänster framtass, samtidigt som Yoggi får frispel och kastar sig morrande över honom och hugger... I all uppståndelse så har Harry kommit fram till att det var JAG som gjorde honom illa och jag får därmed inte komma nära honom! Folk strömmar till och vill veta vad som hände; orm? Geting? Innan en man kollar noga i gräset, jodå, där ligger elkabeln med bitmärken och färsk saliv... Han har altså fått sig en rejäl elchock och den gick troligtvis rakt genom västerbenet, därav haltandet... Jag bara satt i gräset och grät, för att Harry inte ville vara i närheten av mig, för att man snabbt inser HUR illa saker kan gå... Fredrik var en klippa och vi gick en sväng med dem, efter att vi hade flyttat fram stolarna en bra bit! =) Han slutade halta och efter lite mutande med köttbullar så var matte helt okej igen, tyckte Harry. Han slutade halta och vi kunde genomföra vårat program. Någon stund senare kollade jag till honom och såg att han tuggade på något under stolen... Kastade mig över honom och bände upp käkarna, ut ur munnen kröp en blöt liten humla... SUCK OCH STÖÖÖÖÖN!!!
Linförigheten gick så himla bra!!!!!!!!! Har saktat ned rejält på tempot som vi blev tillsagda i debuten och det har blivit ännu bättre! Så vi kammade faktiskt hem en 8:a på det!!! =) Resten av programmet gick som väntat, jag visste var jag skulle förlora på mina dk:n och att han inte apporterar, att han hoppar mot mig i inkallningen. Enda överraskningen var att han inte satte sig efter hoppet... 7:a. Domaren tyckte att jag berömde för mycket mellan momenten och lät honom fladdra iväg lite för mycket, så det blev bara 6,5 på helheten... Jag är bara så glad att han tycker det är lika kul som jag gör! = ) Och trots att vi bara fick 110 poäng så kom vi inte sist!
En mycket trött liten Harry Potter!
Resten av dagen spenderades med min bror Anders, hans fru Tessan och deras 2 barn; Norton 7 år & Wanna 4 år. Norton hade inga problem med att faster Fasansfull kom på besök med sambo, men Wanna var väldigt svårflirtad. Så vi åkte till affären och köpte Bamses Sommarpåse till Norton och Prinsess-Pyssel till Wanna, sedan var det större problem att få vara ifred kan jag säga!!! ; ) Speciellt som Norton's påse innehöll ett Bamse-Twister spel... Ni vet Twister? Man har en matta med olika färger & symboler så ska man flytta händer & fötter till olika positioner... Bara att det här var en mini-barnvariant... Hrm... Inte riktigt utformad för vuxna, det märkte jag & Fredrik snabbt, efter att ha drattat i backen ett par gånger... Norton var SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ nöjd! =) Och det är väl huvudsaken?
Fredrik förlorar stort mot Norton!
Norton är oförskämt söt!!! Han kommer bli en hjärtekrossare när han blir lite äldre! *Stolt faster!*
Lillasyster Wanna ser & lär...
Det ska börjas i tid...
Harry & Harry
Fina Yoggi vilar ut efter en hektisk dag...
Söndagen kom och vi tränade plats för oss själva när jag inspekterade de andra ekipagen, han gnällde lite men låg ganska snällt. Hunden före oss var struken, så Harry fick ligga på ytterkant, det kändes skönt. Tyvärr så blir han så stissig när han ser alla de andra, att han glömmer bort att lyssna på mig, så jag fick kommendera "ligg" 3 ggr... Sedan var det sådant liv på platsen att han inte hade tid att krypa, en labbe skällde konstant och en annan sprang iväg. Så han låg faktiskt snällt och vi fick en hel 7:a!!! = )
Inga incidenter, men många kom fram och frågade hur han mådde och det känns ju kul att folk bryr sig! = )
Sent om sider blev det våran tur, framåt 15.00 blev klockan, samlingen hade ju varit 12.00. Jag hade gott självförtroende efter lördagens program och kände mig bara glad över att få tävla igen. Två gånger kom han framför mig i linförigheten, och eftersom jag inte visste bättre, så korrigerade jag lätt i kopplet. 0 poäng...
Resten av programmet straffade domaren mig bara för att hon inte gillade det jag hade gjort i linförigheten. Men inkallningen gav suveräna 9,5 poäng! = ) Jag var i alla fall jättenöjd med honom, trots att vi kom jättesist med futtiga 92 poäng... Hihihi. Men priserna var underbara och det var ett supertrevligt arrangemang, om man inte räknar med sur och otrevlig domare. Henne vill jag inte tävla för igen! Hon kunde ha talat om vad jag gjorde för fel på ett trevligt sätt och inte fräsa åt mig som hon gjorde och när jag frågade vad jag skulle ha gjort istället så hade hon inget svar. Jag jobbar själv som domare, fast inom hästhoppning, men en del av arbetet är faktiskt att utbilda och speciellt i de lättare klasserna. Men rent ekonomiskt gick tävlingen ihop sig, då man fick 3 kg Eukanuba hundmat/dag och det är ju det mina vovvar äter! Superfint prisbord!!!
Helgens skörd!!! = )
Vi kommer igen nästa år!!! Nu laddar vi för Kanalettan i augusti och tävlingslydnadskurs på Hundforum, sedan startar vi igen i september.
Vi har även varit med husse och kört truck...
Debutanter...
3/7 2008
Då så, nu först har jag tid att slå mig ned framför datorn och fundera över våra debuter i helgen och vad som blir nästa steg...
Då Grums BK är en väldigt liten, om än ack så trevlig, klubb-så var vi bara 3 startande i 1:an och 7 i 2:an faktiskt. Harry fick startnummer 1 och Yoggi nummer 3, de började med 2:ans plats, sedan 1:ans och sedan program 2... Snurrigt värre i hettan!!! Jag har ju inte brytt mig om att hetsa upp mig över den dolda platsen, utan snarare sett den som lättare än 1:ans eftersom ingen hund kan ta stöd av sin förare och därmed försvinner en faktor till bråk hundarna emellan. Så jag kände mig ganska lugn när jag lämande Yoggi, men så fort vi kom runt hörnet så började ju alla de andra att vanka av och an och tissla och tassla... Men efter 3 minuter kom vi åter runt hörnet och alla hundar låg snällt och väntade! HURRA!!! =) 10 poäng och väldigt nöjd matte!
Därefter blev det Harry's tur och nu var jag nervös, han satte igång att pipa ute på sin kant bara i och med att vi ställde oss! =) Sedan låg han snällt i ca 1,3 minuter men då såg man hur han blev längre, och längre och längre och verkligen ålade sig framåt i gräset! Han var dock å himla söt att det enda jag kunde göra var att skratta åt honom. Vi fick en 7:a på det momentet, vilket jag köper. Vi har ju tränat 2 minuter med honom & Yoggi, men det är lite i längsta laget för att han ska gå med på det! =)
Sedan var det dax för Yoggi's debut i klass 2:
Sedan var det ju en stund inför Harry's klass och vi fikade och hade trevligt med pappa & Mormiz som gjort oss sällskap dagen till ära. Tack för att ni finns, jag älskar er! Deras stöd för Yoggi är verkligen orubbligt!
Jag körde lite kontakt och linförighet med Harry och det har gått så himla bra på träning, han är mycket mer "med" än vad Yoggi någonsin har varit i det momentet... Men jag blev väl nervös, för sedan spårade hela programmet ur...
Då så, nu först har jag tid att slå mig ned framför datorn och fundera över våra debuter i helgen och vad som blir nästa steg...
Då Grums BK är en väldigt liten, om än ack så trevlig, klubb-så var vi bara 3 startande i 1:an och 7 i 2:an faktiskt. Harry fick startnummer 1 och Yoggi nummer 3, de började med 2:ans plats, sedan 1:ans och sedan program 2... Snurrigt värre i hettan!!! Jag har ju inte brytt mig om att hetsa upp mig över den dolda platsen, utan snarare sett den som lättare än 1:ans eftersom ingen hund kan ta stöd av sin förare och därmed försvinner en faktor till bråk hundarna emellan. Så jag kände mig ganska lugn när jag lämande Yoggi, men så fort vi kom runt hörnet så började ju alla de andra att vanka av och an och tissla och tassla... Men efter 3 minuter kom vi åter runt hörnet och alla hundar låg snällt och väntade! HURRA!!! =) 10 poäng och väldigt nöjd matte!
Därefter blev det Harry's tur och nu var jag nervös, han satte igång att pipa ute på sin kant bara i och med att vi ställde oss! =) Sedan låg han snällt i ca 1,3 minuter men då såg man hur han blev längre, och längre och längre och verkligen ålade sig framåt i gräset! Han var dock å himla söt att det enda jag kunde göra var att skratta åt honom. Vi fick en 7:a på det momentet, vilket jag köper. Vi har ju tränat 2 minuter med honom & Yoggi, men det är lite i längsta laget för att han ska gå med på det! =)
Sedan var det dax för Yoggi's debut i klass 2:
- Fritt följ: DÖTRÄLIG! Släpar sig fram och seg ned med rumpan i halterna.
- Läggande: långsam fram, kanonläggande. Som vanligt m.a.o.
- Inkallning med stopp: jättenöjd, hade bestämt mig innan för ett dk eftersom vi inte kommit fram till vilket vi ska använda än. Sedan sätter han sig ju snett, men vi har börjat jobba på det med.
- "Rutan": var jag så himla osäker på, han har ju verkligen inte fattat grejjen. Så på morgonen innan tävligen var vi ute och lekte med rutani Mormiz trädgård, jag kastade in hans favvogummianka i rutan och kommenderade "stanna" när han var på rätt plats. Så jag tog i med dirigeringen och han sprang faktiskt ut, men tyvärr gick han in på högersidan och fick massa avdrag... NÖJD!
- Apportering: vet jag ju, men det har gått bättre i 2:ans moment i alla fall och vi jobbar mer med det. Han sprang ut som en kanon och högg tag i apporten! Sedan la han sig och tuggade på den... =) Så jag fick tjoa som bara den för att få in honom igen... =) 0:a med kommentaren: "Förare ej stilla" *asg*
- Fritt hopp: har kommit mer och mer efter vår träning i Sörping, men han var seg ned på andra sidan och satte sig med nosen rakt ut från hindret, hoppade fint tillbaka och dk på sättandet.
- Fjärrdirigeringen: den är han så jävla bra på påträning, så jag skröt som bara den innan... Hmmm. Han lade sig ned på mitt kommando och sedan gick jag ut till rätt punkt och efter det reste han sig inte igen! Hahahaha! Han låg så stadigt och vädrade något i skogskanten, helt oberörd! Hahaha!
Sedan var det ju en stund inför Harry's klass och vi fikade och hade trevligt med pappa & Mormiz som gjort oss sällskap dagen till ära. Tack för att ni finns, jag älskar er! Deras stöd för Yoggi är verkligen orubbligt!
Jag körde lite kontakt och linförighet med Harry och det har gått så himla bra på träning, han är mycket mer "med" än vad Yoggi någonsin har varit i det momentet... Men jag blev väl nervös, för sedan spårade hela programmet ur...
- Linförighet: gick alldeles för fort enligt domaren och i efterhand kan jag känna att det hade lönat sig att sakta ned och titta på honom, för han förstod nog inte vad vi höll på med och kände sig kanske lite ensam i sin ände av kopplet... *skäms*
- Läggande: körde dk, men det tog inte, ett dk till, tog inte. Det slutade med att jag nästan satt ned hos honom och då lade han sig! =) 0 poäng...
- Inkallning: DET kan Harry!!! Full fart och sedan ett hopp med skruv som hade fått Tomas Brolin att bli grön i ansiktet av avund redan VM -94! =) Ska jobba på ingångarna... Men han ser ju så hejjig ut när han kommer med tassar och öron fladdrandes i vinden!
- Ställande: satsade på ett säkert dk med en hand ned framför nosen, vilket domaren tolkade som att jag tog tag i honom och vi 0:ade det med...
- Apportering: samma som Yoggi i alla tävlingar, fattar inte grejjen och släpper direkt.
- Hopp: hade varit jättefint om han inte hade trampat om precis före hindret, så han fick ena tassen på det...
