Lydnadstävling i Katrineholm!
1/4 2008
Min blogg har ju spelat aprilskämt i flera dagar nu, men jag vill ändå lägga ut något om tävlingen... I söndags alltså...
Jag packade in vovvarna i bilen, vi lät husse få sovmorgon och for iväg mot Katrineholm-vilket var en mycket trevlig tävlnigsplats! Vi var 14 startande och jag drog 9... Det var längesedan Yoggi låg mitt i gruppen på platsliggningen, det har varit mycket kant på senaste tiden. Vi kollade på gruppen innan och det var totalt kaos!!! Först smög en spaniel upp och lunkade fram till sin matte, men sedan for alla andra upp och började leka. Alla utom den andra springer spanieln som låg kvar, lugnt och stilla. Mycket imponerande!!! Pulsen var hög när jag klev ut på plan, vilket den alltid är under platsliggningen... Vi låg mellan en goldentik och en rottis. Efter ca 45 sekunder smög en golden på kanten upp och nosade runt ganska länge innan hon gick över till sin husse. Övriga vovvar låg snällt kvar sina 2 minuter. Efter poängavdraget på tandvisningen i lördags så fick Yoggi sitta ordentligt under dagens övning och fick 10-10 på de två första momenten! Trodde dock vi skulle få 9 på platsen, för jag fick ge DK vid uppsättningen...
Jag tog ut Harry och tittade på de 4 första ekipagen med en galen borderterrier i varje hand, som inte ville annat än att leka med varandra och for som idioter i snören! Undrar vad folk trodde om våra chanser på plan... Hehehe. De hade ingen paus, så det var snart dax för oss att ge oss ut och bli bedömda av domare Mikael Svensson.
* Linförigheten var verkligen både bu och bä! Han gjorde riktigt fina vänstersvängar och bästa språnget någonsin!!! Var dock seg ned med rumpan och missade några helt om... Man kan inte få allt!
* Läggandet var segt, han flöt ut en del i framförandet och kom lite bakom. Men han låg snällt och satte sig fint på kommando.
* Inkallningen var suverän! Bra kontakt och fin fart in, snett sättande som vanligt...
* Ställandet har verkligen blivit ett av hans starkaste moment, sedan jag lärde mig att INTE titta på honom när jag går tillbaka, inte förrän han ska sätta sig upp.
* Apporteringen var som vanligt (och som det borde ha varit på lördagen) 0. Han förstår verkligen inte, men Anne har ju lovat att titta på det igen...
* Hoppet är kalas, bara ett snett sättande.
Jag var så himla nöjd med honom när vi gick av planen!!! Har lekt och belönat med att slänga leksaker åt honom under våra träningar på senare tid, så en lekis låg och väntade ihop med en köttebulle ovanför planen. Sedan lekte vi länge innan vi gick tillbaks till monster-Harry som väntade i bilen...
Världens lydigaste terrier? = )
Eftersom jag inte hade någon med mig så hade jag ingen koll på siffrorna, men jag brydde mig inte vad det blev för det kändes bra och det är det enda som räknas från och med nu! Först var jag överpositiv och säker på ett 1:a pris eller några poäng under, men när jag pratade med Fredrik så började jag inse alla småfel vi hade. Så jag hade ingen aning om vad som väntade när jag gick till pris- utdelningen. Vi var ju som sagt 14 ekipage och de började ropa ut resultaten, när de kom till plats 6 så tänkte jag att det var min tur. Men icke! Plats efter plats ropades ut och sedan var det 3 "pallplatser" och jag var sååååååååå nöjd (men undrade samtidigt om de bara hade glömt mitt resultat). Men 3:e platsen gick till en schäfer och sedan hör jag långt bort någonstans att de ropar mitt namn och säger 160,5 poäng och ett 1:a pris!!! SÅ GLAD!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Nu behöver vi bara ett till så kan vi satsa på 2:an sedan! Spöade massa schäfrar, goldens och rottisar! = )
På eftermiddagen tog jag med mig en överenergisk, helgalen, studsande Harry och åkte ned till Himpa för att låta honom avreagera sig lite... Han gjorde frivolter i kopplet... Hade med mig en dummy oxå och försökte köra några apporteringsövningar, men det gick sådär... Han är så helvild att han inte vet var han har sig själv, fokus är långt, långt borta... Så jag blev lika förtvivlad som vanligt och insåg att jag bara skulle göra saken värre om jag fortsatte... Så naturligtvis vände jag min till min guru; Anne Halling. Vad skulle jag göra utan dig??? Pratade med henne igår om min hopplösa situation; fick nya direktiv-ingen sökträning! Ingen apportering! Han blir bara mer stressad. Nu är det inte så konstigt, för han har ju bott mycket borta den senaste tiden. Yoggi reagerar ju inte på sådant och har aldrig gjort, men Harry kanske har svårare att slappna av... Vi har ju märkt att han sover enormt mycket när han kommer hem efter någon natt borta... Så diskuterade vi den nya situationen med jobb och att eventuellt sätta in Harry på dagis och låta Yoggi flytta till Stockholm för gott... *snyft* Men det tyckte Anne INTE var en bra lösning. Hon såg hellre att Yoggi stannade kvar som stöd för Harry och att vi i den mån det går låter dem vara hemma. Fredriks systrar går ju i skolan tvärs över vägen och kan förhoppningsvis komma ut med grabbarna åtminstone 1 gång varje dag... Annars slutar jag väl jobba, hundarna är mitt allt!
"Catch!"
"Kolla matte, vad jag kan!!!"
Såhär mycket ser man av Harry i bilen... = )
Min blogg har ju spelat aprilskämt i flera dagar nu, men jag vill ändå lägga ut något om tävlingen... I söndags alltså...
Jag packade in vovvarna i bilen, vi lät husse få sovmorgon och for iväg mot Katrineholm-vilket var en mycket trevlig tävlnigsplats! Vi var 14 startande och jag drog 9... Det var längesedan Yoggi låg mitt i gruppen på platsliggningen, det har varit mycket kant på senaste tiden. Vi kollade på gruppen innan och det var totalt kaos!!! Först smög en spaniel upp och lunkade fram till sin matte, men sedan for alla andra upp och började leka. Alla utom den andra springer spanieln som låg kvar, lugnt och stilla. Mycket imponerande!!! Pulsen var hög när jag klev ut på plan, vilket den alltid är under platsliggningen... Vi låg mellan en goldentik och en rottis. Efter ca 45 sekunder smög en golden på kanten upp och nosade runt ganska länge innan hon gick över till sin husse. Övriga vovvar låg snällt kvar sina 2 minuter. Efter poängavdraget på tandvisningen i lördags så fick Yoggi sitta ordentligt under dagens övning och fick 10-10 på de två första momenten! Trodde dock vi skulle få 9 på platsen, för jag fick ge DK vid uppsättningen...
Jag tog ut Harry och tittade på de 4 första ekipagen med en galen borderterrier i varje hand, som inte ville annat än att leka med varandra och for som idioter i snören! Undrar vad folk trodde om våra chanser på plan... Hehehe. De hade ingen paus, så det var snart dax för oss att ge oss ut och bli bedömda av domare Mikael Svensson.
* Linförigheten var verkligen både bu och bä! Han gjorde riktigt fina vänstersvängar och bästa språnget någonsin!!! Var dock seg ned med rumpan och missade några helt om... Man kan inte få allt!
* Läggandet var segt, han flöt ut en del i framförandet och kom lite bakom. Men han låg snällt och satte sig fint på kommando.
* Inkallningen var suverän! Bra kontakt och fin fart in, snett sättande som vanligt...
* Ställandet har verkligen blivit ett av hans starkaste moment, sedan jag lärde mig att INTE titta på honom när jag går tillbaka, inte förrän han ska sätta sig upp.
* Apporteringen var som vanligt (och som det borde ha varit på lördagen) 0. Han förstår verkligen inte, men Anne har ju lovat att titta på det igen...
* Hoppet är kalas, bara ett snett sättande.
Jag var så himla nöjd med honom när vi gick av planen!!! Har lekt och belönat med att slänga leksaker åt honom under våra träningar på senare tid, så en lekis låg och väntade ihop med en köttebulle ovanför planen. Sedan lekte vi länge innan vi gick tillbaks till monster-Harry som väntade i bilen...
Världens lydigaste terrier? = )
Eftersom jag inte hade någon med mig så hade jag ingen koll på siffrorna, men jag brydde mig inte vad det blev för det kändes bra och det är det enda som räknas från och med nu! Först var jag överpositiv och säker på ett 1:a pris eller några poäng under, men när jag pratade med Fredrik så började jag inse alla småfel vi hade. Så jag hade ingen aning om vad som väntade när jag gick till pris- utdelningen. Vi var ju som sagt 14 ekipage och de började ropa ut resultaten, när de kom till plats 6 så tänkte jag att det var min tur. Men icke! Plats efter plats ropades ut och sedan var det 3 "pallplatser" och jag var sååååååååå nöjd (men undrade samtidigt om de bara hade glömt mitt resultat). Men 3:e platsen gick till en schäfer och sedan hör jag långt bort någonstans att de ropar mitt namn och säger 160,5 poäng och ett 1:a pris!!! SÅ GLAD!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Nu behöver vi bara ett till så kan vi satsa på 2:an sedan! Spöade massa schäfrar, goldens och rottisar! = )
På eftermiddagen tog jag med mig en överenergisk, helgalen, studsande Harry och åkte ned till Himpa för att låta honom avreagera sig lite... Han gjorde frivolter i kopplet... Hade med mig en dummy oxå och försökte köra några apporteringsövningar, men det gick sådär... Han är så helvild att han inte vet var han har sig själv, fokus är långt, långt borta... Så jag blev lika förtvivlad som vanligt och insåg att jag bara skulle göra saken värre om jag fortsatte... Så naturligtvis vände jag min till min guru; Anne Halling. Vad skulle jag göra utan dig??? Pratade med henne igår om min hopplösa situation; fick nya direktiv-ingen sökträning! Ingen apportering! Han blir bara mer stressad. Nu är det inte så konstigt, för han har ju bott mycket borta den senaste tiden. Yoggi reagerar ju inte på sådant och har aldrig gjort, men Harry kanske har svårare att slappna av... Vi har ju märkt att han sover enormt mycket när han kommer hem efter någon natt borta... Så diskuterade vi den nya situationen med jobb och att eventuellt sätta in Harry på dagis och låta Yoggi flytta till Stockholm för gott... *snyft* Men det tyckte Anne INTE var en bra lösning. Hon såg hellre att Yoggi stannade kvar som stöd för Harry och att vi i den mån det går låter dem vara hemma. Fredriks systrar går ju i skolan tvärs över vägen och kan förhoppningsvis komma ut med grabbarna åtminstone 1 gång varje dag... Annars slutar jag väl jobba, hundarna är mitt allt!
"Catch!"
"Kolla matte, vad jag kan!!!"
Såhär mycket ser man av Harry i bilen... = )
Kommentarer
Trackback
