Yoggi the Dog & Harry Hund

7/2 2008
Igår hade jag turen att få haffa en timmes träning under Moa's hårda övervakning ; ) Jag & Yoggi ska ju säsongsdebutera i Linköping nästa lördag och eftersom jag troligtvis är på kurs hela nästa vecka så tänkte jag att det var lika bra att slå till...
Vi var och inhandlade en liten present och fika innan, för att ha som mutor om det gick åt skogen och för att hon inte skulle skriva något elakt om oss på sin blogg senare... =)
Vi träffades på fältet vid tennisbanorna och medan hennes gula grabbar lades lösa, så band vi fast Harry i staketet, där han satt och skällde, skrek och pep nästan oavbrutet. Men jag var ganska duktig på att varken titta på honom eller tilltala honom, var dock lite orolig ett tag för att folk vände sig i sina gravar och skulle resa sig ur jorden á la "Hanteringen av Odöda" av John Ajvide Lindqvist...
Vi började med en kortare version av platsliggning med Lusen som sällskap, Yoggi inledde med ett dk, hallå! Det var ju blött i gräset! Jaa, ibland undrar jag om det verkligen är en borderterrier jag har, eller om det är en förklädd chihuahua!

Lite skillnad i position på Lusen & Yoggi!

Sedan gav vi oss på linförigheten, vilken jag är väääääldigt osäker på efter hans lilla föreställning i Finspång. Då gick han ju och flöjtade runt som han själv ville och satte sig nog inte en enda gång vid halterna. Han gick ganska bra igår, men Moa var stenhård med att jag inte fick komma in på "plan" utan att hah bra kontakt med honom först! Det tror jag att jag har slarvat ganska mycket med innan, tittar han inte direkt så har jag gått ändå.. Nu gick det i alla fall mycket bättre redan från start, men han sätter sig fortfarande ganska snett i halterna, något som Moa trodde kunde bero på att han inte ser mig ordentligt annars, eftersom han är relativt liten... Men annars är jag väldigt nöjd med det momentet, även "springet". Därefter tränade vi position, för det är inte Yoggi's starkaste sida. Jag skulle stå rakt upp och ned (ja, inte upp och ned som i huvudet ned och fossingarna upp-utan som talesättet) och förflytta mig i sidled, varefter Yoggi skulle flytta efter. Det gjorde han väl inte direkt, men det har vi ju heller inte tränat på, så med lite hjälp gick det bättre och bättre. Nu ska jag fortsätta träna det!
Därefter gav vi oss på läggandet, först bara på plats framför mig i gräset, för att få honom att verkligen lägga sig fast det var blött. Sedan tog Moa ifrån mig klickern och sa att jag var alldeles för långsam, så nu skulle hon minsann klicka! Hmpf! =) Så hon klickade på läggande under gång och det blir ju mer korrekt, för jag ser ju inte riktigt bra ifrån min position. Första gången la han sig inte riktigt men det blev bättre och framförallt så reste han sig inte upp när jag kom tillbaka, det har vi iofs tränat ganska mycket på-men kul att se att det ger framsteg.
Sedan var det inkallning och det jag känner att vi måste få hej på är ju ingångarna, han har ju väldigt fin fart, men hoppar efter handen (jag har iiinte gett för mycket godis...*skakar frenetiskt på huvudet*) och sätter sig snett. Det gick helt okej, men ingångarna måste slipas!!!
Sedan var det ställande och det sa Moa att han gjorde väldigt bra! =) Enda problemet är väl att han oftast sätter sig direkt när jag kommer in... Men Moa klickade honom till riktigt stadiga positioner!
Därefter fick Moa "äran" att ta tag i vår riktiga akilleshäl-apporten. Beväpnad med en tub leverpastej och gott tålamod så fick hon fram enorma framsteg!!! Han höll den helt själv ganska långa stunder, men tar fortfarande helst från marken. Det är i och för sig världens mest ologiska moment för en hund, men nu är det ju så de vill ha det...

Ser ni??? Ser ni??? Han håller!!! JIPPIE!!!

Summan av det hela är att jag är VÄLDIGT nöjd med passet och är så glad över att ha hittat någon som Moa som kan hjälpa mig, utan henne och Johanna så hade jag gett upp helt och startat marsvinsuppfödning istället! Hennes pojkar skötte sig jättebra hela tiden och fick vara med och fika på slutet, Harry däremot var tyst VÄLDIGT korta stunder-passivitet är något vi måste träna MYCKET på med unge herrn!

Åskdjuret & Lusen fick hålla till godo med mig medan deras matte tränade apport med korkad border...


Minimonstret är VÄLDIGT missnöjd med situationen!

Vi åkte och köpte ett "spel" åt vovvarna oxå, vilket invigdes under kvällen. Yoggi fattade ganska snabbt, även om han helst ville äta upp det, men även Harry hängde på så småningom.


Äta? Näe, tänka!


Såhär trött blir man efter en hel dag som minimonster!!!

Nej, nu ska jag & grabbarna dra ned till min & Yoggi's förra hemstad Borås och hälsa på min underbara gudson Oscar och min bästa vän Marlon! Men det kommer rapport och även plan, mål och siffror som jag utlovat!