Stackars Yoggi!
29/7 2009
Nu har vi kört 2 vändor Skreia-Slottsbron med mammas saker. Hundarna fick vara kvar hos henne i måndags när vi körde och när vi var på väg tillbaka dit på kvällen så ringde hon. Yoggi var konstig, han ville inte resa på sig och hade kräkts 2 gånger på vardagsrumsgolvet... Ju mer hon berättade, desto mer orolig blev jag. Att han inte ville resa sig var det som gjorde mig mest orolig. Så med stressat hjärta klev jag ur bilen hos mamma och möttes av Harry i dörren, ingen Yoggi... Han låg matt på golvet i vardagsrummet och tittade på mig med trött blick, ingen ansats till att resa på sig och hälsa på mig. Jag kastade mig ned på golvet och pratade med honom, försökte få honom att resa på sig. Så kom pappa in och då kämpade han sig upp, det såg ut att vara väldigt svagt i bakdelen och som att han hävde sig upp på frambenen. Han ville absolut inte resa sig i onödan och när han gjorde det så vägde han från skinka till skinka innan han hävde sig upp med sammanbiten min. När han satte sig ned så satt han inte heller rakt, utan på ena skinkan. Jättekonstigt!!! Han lade dessutom av världens värsta brakare hela tiden, riktigt illa. Jag ville ha honom bredvid mig på natten och är ju löjligt orolig när det gäller mina grabbar, han sov därmed på kudden och jag kände efter så hjärtat slog ordentligt med jämna mellanrum och sov inte många timmar den natten.
På tisdagen var det diarré och kräkningar och fortsatt stel i bakdelen och mycket ovillig att resa sig. Jag tänkte att det var dax för vetten och ringde Agria för att kolla så att det var okej med dem och ersättningar. Men sedan ringde jag Norsholm och en klinik i Karlstad för att se om vi kunde få en tid på onsdagen om det inte var akut, samt få veta vad de trodde att det kunde vara. I Karlstad pratade de om diskbråck, nerver i kläm och sedan kom vi att diskutera borrelia. Men ingen verkade tycka att det var akut, utan det skulle kunna vänta till onsdagen. Han hade en blodig diarré under dagen och på kvällen gav jag honom bara ris att äta för att hjälpa magen lite.
Idag har han varit mycket piggare och åt ris till frukost på morgonen och även haft lättare att resa sig, vilket har gjort mig lite lugnare. Men när han hade varit ensam med mormor medan vi lastade av så hade han kräkts upp allt ris i samma form som han hade ätit det, samt haft en diarré. Min stackars lille älskling! Så då ringde jag en annan klinik i Karlstad för att få råd och en tid, de ville ha temp, puls och tid på återfärgningen av tandköttet, så jakten på en termometer började! Mormor lyckades efter ett tag få fram en gammal kvicksilvertermometer och han hade 38 grader, pulsen var 62 slag/minut och återfärgningen var helt okej. Så vi fick en tid imorgon bitti 08.45, känns så himla skönt! Håll tummarna för att de inte hittar något allvarligt...
Här kommer lite bilder från Norge:
Yoggi jobbar på en stock...
Såg ni mig?
Harry Harpun i strandkanten...
Man måste skaka om ordentligt!
Utsikten från mammas strand.
Harry på bushumör! =D
Kom an då brorsan!!!
Så går vi runt kring en borderterrier...
Nere för räkning!
Kram?
Pass dig!
Pappa Alias Superman! =D
Harry provar en hideous virkad duk som mamma sparat på!
Skönaste sovpltsen med utsikt över sjön. Älskade Harry! <3
Nu har vi kört 2 vändor Skreia-Slottsbron med mammas saker. Hundarna fick vara kvar hos henne i måndags när vi körde och när vi var på väg tillbaka dit på kvällen så ringde hon. Yoggi var konstig, han ville inte resa på sig och hade kräkts 2 gånger på vardagsrumsgolvet... Ju mer hon berättade, desto mer orolig blev jag. Att han inte ville resa sig var det som gjorde mig mest orolig. Så med stressat hjärta klev jag ur bilen hos mamma och möttes av Harry i dörren, ingen Yoggi... Han låg matt på golvet i vardagsrummet och tittade på mig med trött blick, ingen ansats till att resa på sig och hälsa på mig. Jag kastade mig ned på golvet och pratade med honom, försökte få honom att resa på sig. Så kom pappa in och då kämpade han sig upp, det såg ut att vara väldigt svagt i bakdelen och som att han hävde sig upp på frambenen. Han ville absolut inte resa sig i onödan och när han gjorde det så vägde han från skinka till skinka innan han hävde sig upp med sammanbiten min. När han satte sig ned så satt han inte heller rakt, utan på ena skinkan. Jättekonstigt!!! Han lade dessutom av världens värsta brakare hela tiden, riktigt illa. Jag ville ha honom bredvid mig på natten och är ju löjligt orolig när det gäller mina grabbar, han sov därmed på kudden och jag kände efter så hjärtat slog ordentligt med jämna mellanrum och sov inte många timmar den natten.
På tisdagen var det diarré och kräkningar och fortsatt stel i bakdelen och mycket ovillig att resa sig. Jag tänkte att det var dax för vetten och ringde Agria för att kolla så att det var okej med dem och ersättningar. Men sedan ringde jag Norsholm och en klinik i Karlstad för att se om vi kunde få en tid på onsdagen om det inte var akut, samt få veta vad de trodde att det kunde vara. I Karlstad pratade de om diskbråck, nerver i kläm och sedan kom vi att diskutera borrelia. Men ingen verkade tycka att det var akut, utan det skulle kunna vänta till onsdagen. Han hade en blodig diarré under dagen och på kvällen gav jag honom bara ris att äta för att hjälpa magen lite.
Idag har han varit mycket piggare och åt ris till frukost på morgonen och även haft lättare att resa sig, vilket har gjort mig lite lugnare. Men när han hade varit ensam med mormor medan vi lastade av så hade han kräkts upp allt ris i samma form som han hade ätit det, samt haft en diarré. Min stackars lille älskling! Så då ringde jag en annan klinik i Karlstad för att få råd och en tid, de ville ha temp, puls och tid på återfärgningen av tandköttet, så jakten på en termometer började! Mormor lyckades efter ett tag få fram en gammal kvicksilvertermometer och han hade 38 grader, pulsen var 62 slag/minut och återfärgningen var helt okej. Så vi fick en tid imorgon bitti 08.45, känns så himla skönt! Håll tummarna för att de inte hittar något allvarligt...
Här kommer lite bilder från Norge:
Yoggi jobbar på en stock...
Såg ni mig?
Harry Harpun i strandkanten...
Man måste skaka om ordentligt!
Utsikten från mammas strand.
Harry på bushumör! =D
Kom an då brorsan!!!
Så går vi runt kring en borderterrier...
Nere för räkning!
Kram?
Pass dig!
Pappa Alias Superman! =D
Harry provar en hideous virkad duk som mamma sparat på!
Skönaste sovpltsen med utsikt över sjön. Älskade Harry! <3
Kommentarer
Postat av: Rosa,Cappie,TomTom & Dalton
Förstår precis din oro över hundarna , det är ju våra ögonstenar ju :-) Skulle inte vilja vara utan mina. Vi håller alla tassar och tummar vi kan för att det inte är något allvarligt.
Hör av dej när du får besked är du snäll.
Massa kramar från os
Trackback
