Yoggi the Dog & Harry Hund

15/6 2009

Igår kväll mådde jag lite allmänt dåligt och åkte ut till underbara Lotta för att gå en långpromenad med henne och hennes hundar, Yenna & Thyra, med mig hade jag bara Harry. Vi gick en jättemysig runda och Harry skötte sig bra lös med tjejjerna, de talade verkligen om för honom hur man beter sig och inte. Vi gick ned till Ensjön och satt och pratade länge innan vi vände tillbaka mot bilarna igen. På ett ställe halvvägs tillbaka ungefär stack alla 3 hundarna upp längs en stig på ett berg, Yenna & Thyra var snart tillbaka, men inte Harry. Vi ropade och visslade, men ingen Harry syntes till. Vi stannade kvar i ungefär 45 minuter, sedan la vi min väst där och gick upp till bilen. Vi tog bara Lotta's bil tillbaka och lät min stå med bagageluckan öppen ifall han sprang dit, sedan åkte vi hela vägen vi hade gått med bil och ropade efter honom. Kontaktade Fredrik efter ungefär 2 timmar, han packade in Yoggi i bilen och åkte ut till Smedby Gård. Jag och Lotta åkte upp till min bil en gång till, men ingen Harry. Sedan åkte vi upp till gården och Fredrik bytte av Lotta, vi åkte direkt upp till västen, men ingen Harry.  Vi tog ut Yoggi och ledde honom på stigen där Harry hade försvunnit och han drog iväg uppför berget, men hade nog inte riktigt fattat vad vi ville. Vi gick över berget och svängde höger vid stupet på andra sidan och kom tillbaka till korset där bilen och västen var. Sedan bestämde vi oss för att ta en sväng till och den här gången gjorde jag som vid viltspåret, jag satte mig ned och pratade lugnt med Yoggi och sa "spååååra, Harry..." och han tog det mycket lugnare den här gången, jobbade verkligen ordentligt med nosen nere i backen hela tiden och iväg uppför berget, men den här gången fortsatte han till vänster på andra sidan och in i värsta snårskogen. Spåret han visade oss kändes verkligen som Harry, lika virrigt och ologiskt, så vi försökte hänga på allt vi kunde. Inte ens att rådjur störde Yoggi's koncentration, tyvärr blev vattnet en för stor störning och han tappade spåret. Jag hade ringt polisen och gjort en anmälan ifall någon hade sett eller tagit hand om honom, men ingenting. Nu hade det gått ca 3,5 timme sedan han försvann och mitt ute i skogen fick vi "bryta" Yoggi för han höll på att jobba ihjäl sig och blev helt förtvivlad när vi satte på honom kopplet och tvingade ned honom i takt. Ringde efter Thomas och Birgitta för jag kände att vi behövde vara fler, så någon kunde vara kvar vid västen om han kom dit. De kom ut och jag och Fredrik åkte upp till min bil igen, men ingen Harry. Eftersom ingen av oss hade ätit på hela dagen och klockan nu var ca 23.00 så passade vi på att åka in till Mc Donald's för att köpa mat, så Thomas och Birgitta kunde åka hem sedan. Påväg in till stan messade jag Danne & Johanna och klippan Danne var direkt med på att komma ut med Viggo och försöka spåra efter Harry i mörkret, underbara vänner!!!! Vi åkte upp och Thomas och Birgitta skulle åka hem, Danne svängde in och öppnade bagaget med Viggo i spårväst, när Fredrik och jag försökte få Yoggi  att skälla vilket inte är så jävla lätt. Men han gav 2 riktiga skall och helt plötsligt säger Thomas:
-Där är han! och pekar längs med vägen där Harry försvunnit 5 timmar tidigare.
I mörkret stod en ljus, tanig figur och tittade på oss, jag kastade mig iväg och slängde mig på marken, såg inte om det var han eller något annat djur och han kom inte fram till mig direkt. Men så tog han några osäkra steg emot mig och jag fångde in honom i ett hårt grepp! Det var min fula Harry!!! Helt coollugn, inte blöt, ingen förhöjd puls, utan helt lugn som om han hade gått en liten promenad, lite låg kanske men inget allvarligt. Så många frågor som vi inte kan få svar på; vart har han varit? Vad gjorde han? Och hur kommer det sig att han efter 5 timmars letande och skrikande och ropande bara kommer traskandes längs vägen som om ingenting hade hänt?
Det enda som inte var lika jobbigt den här gången var att det inte fanns någon stor väg i närheten, men jag var likaväl övertygad om att jag aldrig mer skulle få se honom, 5 timmar!!! Fy faaan i helvete, jävla hund!!! Yoggi däremot hyllades som en hjälte av de sina och belönades för sitt fina spårarbete och skall med hamburgare från McD, vilket uppskattades MYCKET.
Nu är det koppel på kan jag säga, trist, men nödvändigt!'
Stackars Viggo fattade ingenting, tjänsteväst och allt, sedan inget spår? Bästa hussen hade i alla fall med sig en apport och de tränade lite i mörkret innan alla satte sig i bilarna och åkte hem, lugna i försäkran att Harry var kopplad och inne i sin bur och skulle inte komma bort något mer denna natt...

Ett stort och hjärtligt tack till er som hjälpte till: Lotta, Thomas, Birgitta, Danne & Viggo, ni är guld värda och jag vet inte vad vi hade gjort utan er!!!



"Inte kan väl jag?..."